Job 19

Job progovori i reče:

Därefter tog Job till orda och sade:

"TÓa dokle ćete mučit' dušu moju, dokle ćete me riječima satirat'?

 Huru länge skolen I bedröva min själ  och krossa mig sönder med edra ord?

Već deseti put pogrdiste mene i stid vas nije što me zlostavljate.

 Tio gånger haven I nu talat smädligt mot mig  och kränkt mig utan all försyn.

Pa ako sam zastranio doista, na meni moja zabluda ostaje.

 Om så är, att jag verkligen har farit vilse,  då är förvillelsen min egen sak.

Mislite li da ste me nadjačali i krivnju moju da ste dokazali?

 Men viljen I ändå verkligen förhäva eder mot mig,  och påstån I att smäleken har drabbat mig med skäl,

Znajte: Bog je to mene pritisnuo i svojom me je on stegnuo mrežom.

 så veten fastmer att Gud har gjort mig orätt  och att han har omsnärjt mig med sitt nät.

Vičem: 'Nasilje!' - nema odgovora; vapijem - ali za me pravde nema.

 Se, jag klagar över våld, men får intet svar;  jag ropar, men får icke rätt.

Sa svih strana put mi je zagradio, sve staze moje u tminu zavio.

 Min väg har han iat, så att jag ej kommer fram,  och över mina stigar breder han mörker.

Slavu je moju sa mene skinuo, sa moje glave strgnuo je krunu.

 Min ära har han avklätt mig,  och från mitt huvud har han tagit bort kronan.

Podsijeca me odasvud te nestajem; k'o drvo, nadu mi je iščupao.

 Från alla sidor bryter han ned mig, så att jag förgås;  han rycker upp mitt hopp, såsom vore det ett träd.

Raspalio se gnjev njegov na mene i svojim me drži neprijateljem.

 Sin vrede låter han brinna mot mig  och aktar mig såsom sina ovänners like.

U bojnom redu pristižu mu čete, putove proti meni nasipaju, odasvud moj opkoljavaju šator.

 Hans skaror draga samlade fram  och bereda sig väg till anfall mot mig;  de lägra sig runt omkring min hydda.

Od mene su se udaljila braća, otuđili se moji poznanici.

 Långt bort ifrån mig har han drivit mina fränder;  mina bekanta äro idel främlingar mot mig.

Nestade bližnjih mojih i znanaca, gosti doma mog zaboraviše me.

 Mina närmaste hava dragit sig undan,  och mina förtrogna hava förgätit mig.

Sluškinjama sam svojim kao stranac, neznanac sam u njihovim očima.

 Mitt husfolk och mina tjänstekvinnor akta mig såsom främling;  en främmande man har jag blivit i deras ögon.

Slugu zovnem, a on ne odgovara i za milost ga moram zaklinjati.

 Kallar jag på min tjänare, så svarar han icke;  ödmjukt måste jag bönfalla hos honom.

Mojoj je ženi dah moj omrznuo, gadim se djeci vlastite utrobe.

 Min andedräkt är vidrig för min hustru,  jag väcker leda hos min moders barn.

I deranima na prezir tek služim, ako se dignem, rugaju se meni.

 Till och med de små barnen visa mig förakt;  så snart jag står upp, tala de ohöviskt emot mig.

Pouzdanicima sam svojim mrzak, protiv mene su oni koje ljubljah.

 Ja, en styggelse är jag för alla dem jag umgicks med;  de som voro mig kärast hava vänt sig emot mig.

Kosti mi se za kožu prilijepiše, osta mi jedva koža oko zuba.

 Benen i min kropp tränga ut i hud och hull;  knappt tandköttet har jag fått behålla kvar.

Smilujte mi se, prijatelji moji, jer Božja me je ruka udarila.

 Haven misskund, haven misskund med mig, I mina vänner,  då nu Guds hand så har hemsökt mig.

Zašto da me k'o Bog sam progonite, zar se niste moga nasitili mesa?

 Varför skolen I förfölja mig, I såsom Gud,  och aldrig bliva mätta av mitt kött?

O, kad bi se riječi moje zapisale i kad bi se u mjed tvrdu urezale;

 Ack att mina ord skreves upp,  ack att de bleve upptecknade i en bok,

kad bi se željeznim dlijetom i olovom u spomen vječan u stijenu uklesale!

 ja, bleve med ett stift av järn och med bly  för evig tid inpräglade i klippan!

Ja znadem dobro: moj Izbavitelj živi i posljednji će on nad zemljom ustati.

 Dock, jag vet att min förlossare lever,  och att han till slut skall stå fram över stoftet.

A kad se probudim, k sebi će me dići: iz svoje ću puti tad vidjeti Boga.

 Och sedan denna min sargade hud är borta,  skall jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud.

Njega ja ću kao svojega gledati, i očima mojim neće biti stranac: za njime srce mi čezne u grudima.

 Ja, honom skall jag få skåda, mig till hjälp,  för mina ögon skall jag se honom, ej såsom en främling;  därefter trånar jag i mitt innersta.

Kad kažete: 'Kako ćemo ga goniti? Koji ćemo razlog protiv njega naći?',

 Men när I tänken: »huru skola vi icke ansätta honom!»  -- såsom vore skulden att finna hos mig --

mača tad se bojte: grijehu mač je kazna. Saznat ćete tada da imade suda!"

 då mån I taga eder till vara för svärdet,  ty vreden hör till de synder som straffas med svärd;  så mån I då besinna att en dom skall komma.