I Corinthians 11

Бъдете подражатели на мен, както съм и аз на Христос.

Varen I mina efterföljare, såsom jag är Kristi.     Paulus' första brev till korintierna, 11 Kapitlet             Kvinnan må icke vid gudstjänsten            uppträda med ohöljt huvud.  Herrens         måltid må icke hållas på ovärdigt sätt.

За похвала ви е, че ме помните във всичко, като държите преданията така, както ви ги предадох.

Jag prisar eder för det att I i alla stycken haven mig i minne och hållen fast vid mina lärdomar, såsom de äro eder givna av mig.

Но искам да знаете, че глава на всеки мъж е Христос, глава на жената е мъжът, а глава на Христос е Бог.

Men jag vill att I skolen inse detta, att Kristus är envar mans huvud, och att mannen är kvinnans huvud, och att Gud är Kristi huvud.

Всеки мъж, който се моли или пророкува с покрита глава, засрамва главата си.

Var och en man som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud.

А всяка жена, която се моли или пророкува с непокрита глава, засрамва главата си, защото това е едно и също, като да е с бръсната глава.

Men var kvinna som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.

Защото, която жена не се покрива, нека се остриже. Но ако за една жена е срамно да бъде с остригана или обръсната глава, нека се покрива.

Om en kvinna icke vill hölja sig, så kan hon lika väl låta skära av sitt hår; men eftersom det är en skam för en kvinna att låta skära av sitt hår eller att låta raka av det, så må hon hölja sig.

Защото мъжът не трябва да си покрива главата, понеже е образ и слава на Бога, а жената е слава на мъжа.

En man är icke pliktig att hölja sitt huvud, eftersom han är Guds avbild och återspeglar hans härlighet, då kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet.

Защото мъжът не е от жената, а жената — от мъжа.

Ty mannen är icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen.

Защото не мъжът беше създаден за жената, а жената — за мъжа.

Icke heller skapades mannen för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull.

Затова жената е длъжна да има на главата си белег на власт заради ангелите.

Därför bör kvinnan på sitt huvud hava en »makt», för änglarnas skull.

Обаче в Господа нито жената е без мъжа, нито мъжът е без жената.

Dock är det i Herren så, att varken kvinnan är till utan mannen, eller mannen utan kvinnan.

Защото както жената е от мъжа, така и мъжът е чрез жената, а всичко е от Бога.

Ty såsom kvinnan är av mannen, så är ock mannen genom kvinnan; men alltsammans är av Gud. --

Сами в себе си съдете: прилично ли е жената да се моли на Бога с непокрита глава?

Dömen själva: höves det en kvinnan att ohöljd bedja till Gud?

Не ви ли учи самото естество, че ако мъжът оставя косата си да расте, това е позор за него?

Lär icke själva naturen eder att det länder en man till vanheder, om han har långt hår,

Но ако жената има дълга коса, това е слава за нея, защото косата й е дадена вместо покривало.

men att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är ju henne givet såsom slöja.

Но ако някой мисли да спори за това, ние нямаме такъв обичай, нито Божиите църкви.

Om nu likväl någon vill vara genstridig, så mån han veta att vi för vår del icke hava en sådan sedvänja, ej heller andra Guds församlingar.

А като ви давам тези наставления, не ви хваля, защото се събирате не за по-добро, а за по-лошо.

Detta bjuder jag eder nu. Men vad jag icke kan prisa är att I kommen tillsammans, icke till förbättring, utan till försämring.

Защото първо, слушам, че когато се събирате в църква, ставали разцепления помежду ви; и отчасти вярвам това,

Ty först och främst hör jag sägas att vid edra församlingsmöten söndringar yppa sig bland eder. Och till en del tror jag att så är.

защото е нужно да има и разделение между вас, за да се видят кои са одобрените между вас.

Ty partier måste ju finnas bland eder, för att det skall bliva uppenbart vilka bland eder som hålla provet.

И когато така се събирате на едно място, не е възможно да ядете Господната вечеря.

När I alltså kommen tillsammans med varandra, kan ingen Herrens måltid hållas;

Защото на яденето всеки бърза да вземе своята вечеря преди другите и така един остава гладен, а друг се напива.

ty vid måltiden tager var och en i förväg själv den mat han har medfört, och så får den ene hungra, medan den andre får för mycket.

Какво! Къщи ли нямате, където да ядете и пиете? Или презирате Божията църква и засрамвате тези, които нямат нищо? Какво да ви кажа? Да ви похваля ли за това? Не ви хваля.

Haven I då icke edra hem, där I kunnen äta ock dricka? Eller är det så, att I förakten Guds församling och viljen komma dem att blygas, som intet hava? Vad skall jag då säga till eder? Skall jag prisa eder? Nej, i detta stycke prisar jag eder icke.

Защото аз от Господа приех това, което ви и предадох — че Господ Иисус през нощта, когато беше предаден, взе хляб

Ty jag har från Herren undfått detta, som jag ock har meddelat eder: I den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd

и като благодари, разчупи и каза: Това е Моето тяло, което е (разчупено) за вас; това правете за Мое възпоменание.

och tackade Gud och bröt det och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»

Така взе и чашата след вечерята и каза: Тази чаша е Новият Завет в Моята кръв; това правете всеки път, когато пиете, за Мое възпоменание.

Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod. Så ofta I dricken den, så gören detta till min åminnelse.»

Защото всеки път, когато ядете този хляб и пиете (тази) чаша, възвестявате смъртта на Господа, докато Той дойде.

Ty så ofta I äten detta bröd och dricken kalken, förkunnen I Herrens död, till dess att han kommer.

Затова всеки, който яде този хляб или пие Господната чаша недостойно, ще бъде виновен за грях против тялото и кръвта на Господа.

Den som nu på ett ovärdigt sätt äter detta bröd eller dricker Herrens kalk, han försyndar sig på Herrens lekamen och blod.

Но човек да изпитва себе си и така да яде от хляба и да пие от чашата;

Pröve då människan sig själv, och äte så av brödet och dricke av kalken.

защото, който яде и пие, без да разпознава Господното тяло, той яде и пие осъждане за себе си.

Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.

По тази причина мнозина между вас са слаби и болнави, а доста са и починали.

Därför finnas ock bland eder många som äro svaga och sjuka, och ganska många äro avsomnade.

Защото, ако разпознавахме сами себе си, нямаше да бъдем съдени.

Om vi ginge till doms med oss själva, så bleve vi icke dömda.

Но когато биваме съдени, биваме наказвани от Господа, за да не бъдем осъдени заедно със света.

Men då vi nu bliva dömda, så är detta en Herrens tuktan, som drabbar oss, för att vi icke skola bliva fördömda tillika med världen.

Затова, братя мои, когато се събирате да ядете, чакайте се един друг.

Alltså, mina bröder, när I kommen tillsammans för att hålla måltid, så vänten på varandra.

А ако някой е гладен, нека яде у дома си, за да не се събирате за осъждане. А останалите работи ще наредя, когато дойда.

Om någon är hungrig, då må han äta hemma, så att eder sammankomst icke bliver eder till en dom. Om det övriga skall jag förordna, när jag kommer.