Mark 6

et egressus inde abiit in patriam suam et sequebantur illum discipuli sui

Och han gick bort därifrån och begav sig till sin fädernestad; och hans lärjungar följde honom.

et facto sabbato coepit in synagoga docere et multi audientes admirabantur in doctrina eius dicentes unde huic haec omnia et quae est sapientia quae data est illi et virtutes tales quae per manus eius efficiuntur

Och när det blev sabbat, begynte han undervisa i synagogan. Och folket häpnade, när de hörde honom; de sade: »Varifrån har han fått detta? Och vad är det för vishet som har blivit honom given? Och dessa stora kraftgärningar som göras genom honom, varifrån komma de?

nonne iste est faber filius Mariae frater Iacobi et Ioseph et Iudae et Simonis nonne et sorores eius hic nobiscum sunt et scandalizabantur in illo

Är då denne icke timmermannen, han som är Marias son och broder till Jakob och Joses och Judas och Simon? Och bo icke hans systrar här hos oss?» Så blev han för dem en stötesten.

et dicebat eis Iesus quia non est propheta sine honore nisi in patria sua et in cognatione sua et in domo sua

Då sade Jesus till dem: »En profet är icke föraktad utom i sin fädernestad och bland sina fränder och i sitt eget hus.»

et non poterat ibi virtutem ullam facere nisi paucos infirmos inpositis manibus curavit

Och han kunde icke där göra någon kraftgärning, utom att han botade några få sjuka, genom att lägga händerna på dem.

et mirabatur propter incredulitatem eorum

Och han förundrade sig över deras otro. Sedan gick han omkring i byarna, från den ena byn till den andra, och undervisade.

et circumibat castella in circuitu docens et convocavit duodecim et coepit eos mittere binos et dabat illis potestatem spirituum inmundorum

Och han kallade till sig de tolv och sände så ut dem, två och två, och gav dem makt över de orena andarna.

et praecepit eis ne quid tollerent in via nisi virgam tantum non peram non panem neque in zona aes

Och han bjöd dem att icke taga något med sig på vägen, utom allenast en stav: icke bröd, icke ränsel, icke penningar i bältet.

sed calciatos sandaliis et ne induerentur duabus tunicis

Sandaler finge de dock hava på fötterna, men de skulle icke bära dubbla livklädnader.

et dicebat eis quocumque introieritis in domum illic manete donec exeatis inde

Och han sade till dem: »När I haven kommit in i något hus, så stannen där, till dess I lämnen den orten.

et quicumque non receperint vos nec audierint vos exeuntes inde excutite pulverem de pedibus vestris in testimonium illis

Och om man på något ställe icke tager emot eder och icke hör på eder, så gån bort därifrån, och skudden av stoftet som är under edra fötter, till ett vittnesbörd mot dem.»

et exeuntes praedicabant ut paenitentiam agerent

Och de gingo ut och predikade att man skulle göra bättring;

et daemonia multa eiciebant et unguebant oleo multos aegrotos et sanabant

och de drevo ut många onda andar och smorde många sjuka med olja och botade dem.

et audivit Herodes rex manifestum enim factum est nomen eius et dicebat quia Iohannes Baptista resurrexit a mortuis et propterea inoperantur virtutes in illo

Och konung Herodes fick höra om honom, ty hans namn hade blivit känt. Man sade: »Det är Johannes döparen, som har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»

alii autem dicebant quia Helias est alii vero dicebant propheta est quasi unus ex prophetis

Men andra sade: »Det är Elias.» Andra åter sade: »Det är en profet, lik de andra profeterna.»

quo audito Herodes ait quem ego decollavi Iohannem hic a mortuis resurrexit

Men när Herodes hörde detta, sade han: »Det är Johannes, den som jag lät halshugga. Han bar uppstått från de döda.»

ipse enim Herodes misit ac tenuit Iohannem et vinxit eum in carcere propter Herodiadem uxorem Philippi fratris sui quia duxerat eam

Herodes hade nämligen sänt åstad och låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull. Ty henne hade Herodes tagit till äkta,

dicebat enim Iohannes Herodi non licet tibi habere uxorem fratris tui

och Johannes hade då sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava din broders hustru.»

Herodias autem insidiabatur illi et volebat occidere eum nec poterat

Därför hyste nu Herodes agg till honom och ville döda honom, men han hade icke makt därtill.

Herodes enim metuebat Iohannem sciens eum virum iustum et sanctum et custodiebat eum et audito eo multa faciebat et libenter eum audiebat

Ty Herodes förstod att Johannes var en rättfärdig och helig man, och han fruktade för honom och gav honom sitt beskydd. Och när han hade hört honom, blev han betänksam i många stycken; och han hörde honom gärna.

et cum dies oportunus accidisset Herodes natalis sui cenam fecit principibus et tribunis et primis Galilaeae

Men så kom en läglig dag, i det att Herodes på sin födelsedag gjorde ett gästabud för sina stormän och för krigsöverstarna och de förnämsta männen i Galileen.

cumque introisset filia ipsius Herodiadis et saltasset et placuisset Herodi simulque recumbentibus rex ait puellae pete a me quod vis et dabo tibi

Då gick Herodias' dotter ditin och dansade; och hon behagade Herodes och hans bordsgäster. Och konungen sade till flickan: »Begär av mig vadhelst du vill, så skall jag giva dig det.»

et iuravit illi quia quicquid petieris dabo tibi licet dimidium regni mei

Ja, han lovade henne detta med ed och sade: »Vadhelst du begär av mig, det skall jag giva dig, ända till hälften av mitt rike.»

quae cum exisset dixit matri suae quid petam et illa dixit caput Iohannis Baptistae

Då gick hon ut och frågade sin moder: »Vad skall jag begära?» Hon svarade: »Johannes döparens huvud.»

cumque introisset statim cum festinatione ad regem petivit dicens volo ut protinus des mihi in disco caput Iohannis Baptistae

Och strax skyndade hon in till konungen och framställde sin begäran och sade: »Jag vill att du nu genast giver mig på ett fat Johannes döparens huvud.»

et contristatus rex propter iusiurandum et propter simul recumbentes noluit eam contristare

Då blev konungen mycket bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull ville han icke avvisa henne.

sed misso speculatore praecepit adferri caput eius in disco et decollavit eum in carcere

Alltså sände konungen strax en drabant med befallning att hämta hans huvud. Och denne gick åstad och halshögg honom i fängelset

et adtulit caput eius in disco et dedit illud puellae et puella dedit matri suae

och bar sedan fram hans huvud på ett fat och gav det åt flickan, och flickan gav det åt sin moder.

quo audito discipuli eius venerunt et tulerunt corpus eius et posuerunt illud in monumento

Men när hans lärjungar fingo höra härom, kommo de och togo hans döda kropp och lade den i en grav.

et convenientes apostoli ad Iesum renuntiaverunt illi omnia quae egerant et docuerant

Och apostlarna församlade sig hos Jesus och omtalade för honom allt vad de hade gjort, och allt vad de hade lärt folket.

et ait illis venite seorsum in desertum locum et requiescite pusillum erant enim qui veniebant et rediebant multi et nec manducandi spatium habebant

Då sade han till dem: »Kommen nu I med mig bort till en öde trakt, där vi få vara allena, och vilen eder något litet.» Ty de fingo icke ens tid att äta; så många voro de som kommo och gingo.

et ascendentes in navi abierunt in desertum locum seorsum

De foro alltså i båten bort till en öde trakt, där de kunde vara allena.

et viderunt eos abeuntes et cognoverunt multi et pedestre et de omnibus civitatibus concurrerunt illuc et praevenerunt eos

Men man såg dem fara sin väg, och många fingo veta det; och från alla städer strömmade då människor tillsammans dit landvägen och kommo fram före dem.

et exiens vidit multam turbam Iesus et misertus est super eos quia erant sicut oves non habentes pastorem et coepit docere illos multa

När han så steg i land, fick han se att där var mycket folk. Då ömkade han sig över dem, eftersom de voro »lika får som icke hade någon herde»; och han begynte undervisa dem i mångahanda stycken.

et cum iam hora multa fieret accesserunt discipuli eius dicentes desertus est locus hic et iam hora praeterivit

Men när det redan var långt lidet på dagen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och det är redan långt lidet på dagen.

dimitte illos ut euntes in proximas villas et vicos emant sibi cibos quos manducent

Låt dem skiljas åt, så att de kunna gå bort i gårdarna och byarna häromkring och köpa sig något att äta.»

et respondens ait illis date illis manducare et dixerunt ei euntes emamus denariis ducentis panes et dabimus eis manducare

Men han svarade och sade till dem: »Given I dem att äta.» De svarade honom: »Skola vi då gå bort och köpa bröd för två hundra silverpenningar och giva dem att äta?»

et dicit eis quot panes habetis ite et videte et cum cognovissent dicunt quinque et duos pisces

Men han sade till dem: »Huru många bröd haven I? Gån och sen efter.» Sedan de hade gjort så, svarade de: »Fem, och därtill två fiskar.»

et praecepit illis ut accumbere facerent omnes secundum contubernia super viride faenum

Då befallde han dem att låta alla i skilda matlag lägga sig ned i gröna gräset.

et discubuerunt in partes per centenos et per quinquagenos

Och de lägrade sig där i skilda hopar, hundra eller femtio i var.

et acceptis quinque panibus et duobus piscibus intuens in caelum benedixit et fregit panes et dedit discipulis suis ut ponerent ante eos et duos pisces divisit omnibus

Därefter tog han de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle lägga fram åt folket; också de två fiskarna delade han mellan dem alla.

et manducaverunt omnes et saturati sunt

Och de åto alla och blevo mätta.

et sustulerunt reliquias fragmentorum duodecim cofinos plenos et de piscibus

Sedan samlade man upp överblivna brödstycken, tolv korgar fulla, därtill ock kvarlevor av fiskarna.

erant autem qui manducaverunt quinque milia virorum

Och det var fem tusen män som hade ätit.

et statim coegit discipulos suos ascendere navem ut praecederent eum trans fretum ad Bethsaidam dum ipse dimitteret populum

Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och i förväg fara över till Betsaida på andra stranden, medan han själv tillsåg att folket skildes åt.

et cum dimisisset eos abiit in montem orare

Och när han hade tagit avsked av folket, gick han därifrån upp på berget för att bedja.

et cum sero esset erat navis in medio mari et ipse solus in terra

När det så hade blivit afton, var båten mitt på sjön, och han var ensam kvar på land.

et videns eos laborantes in remigando erat enim ventus contrarius eis et circa quartam vigiliam noctis venit ad eos ambulans super mare et volebat praeterire eos

Och han såg dem vara hårt ansatta, där de rodde fram, ty vinden låg emot dem. Vid fjärde nattväkten kom han då till dem, gående på sjön, och skulle just gå förbi dem.

at illi ut viderunt eum ambulantem super mare putaverunt fantasma esse et exclamaverunt

Men när de fingo se honom gå på sjön, trodde de att det var en vålnad och ropade högt;

omnes enim eum viderunt et conturbati sunt et statim locutus est cum eis et dixit illis confidite ego sum nolite timere

ty de sågo honom alla och blevo förfärade. Men han begynte strax tala med dem och sade till dem: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»

et ascendit ad illos in navem et cessavit ventus et plus magis intra se stupebant

Därefter steg han upp till dem i båten, och vinden lade sig. Och de blevo uppfyllda av stor häpnad;

non enim intellexerant de panibus erat enim cor illorum obcaecatum

ty de hade icke kommit till förstånd genom det som hade skett med bröden, utan deras hjärtan voro förstockade.

et cum transfretassent pervenerunt in terram Gennesareth et adplicuerunt

När de hade farit över till andra stranden, kommo de till Gennesarets land och lade till där.

cumque egressi essent de navi continuo cognoverunt eum

Och när de stego ur båten, kände man strax igen honom;

et percurrentes universam regionem illam coeperunt in grabattis eos qui se male habebant circumferre ubi audiebant eum esse

och man skyndade omkring med bud i hela den trakten, och folket begynte då överallt bära de sjuka på sängar dit där man hörde att han var.

et quocumque introibat in vicos vel in villas aut civitates in plateis ponebant infirmos et deprecabantur eum ut vel fimbriam vestimenti eius tangerent et quotquot tangebant eum salvi fiebant

Och varhelst han gick in i någon by eller någon stad eller någon gård, där lade man de sjuka på de öppna platserna. Och de bådo honom att åtminstone få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.