Job 28

Отож, має срібло своє джерело, і є місце для золота, де його чистять,
 Silvret har ju sin gruva,  sin fyndort har guldet, som man renar;
залізо береться із пороху, з каменя мідь виплавляється.
 järn hämtas upp ur jorden,  och stenar smältas till koppar.
Людина кладе для темноти кінця, і докраю досліджує все, і шукає каміння у темряві та в смертній тіні:
 Man sätter då gränser för mörkret,  och rannsakar ned till yttersta djupet,
ламає в копальні далеко від мешканця; забуті ногою людини, висять місця, віддалені від чоловіка.
 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare,  där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot,  där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
Земля хліб із неї походить, а під нею порито, немов би огнем,
 Ovan ur jorden uppväxer bröd,  men därnere omvälves den såsom av eld.
місце сапфіру каміння її, й порох золота в ній.
 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste,  guldmalm hämtar man ock där.
Стежка туди не знає її хижий птах, її око орлине не бачило,
 Stigen ditned är ej känd av örnen,  och falkens öga har ej utspanat den;
не ступала по ній молода звірина, не ходив нею лев.
 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur,  intet lejon har gått därfram.
Чоловік свою руку по кремінь витягує, гори від кореня перевертає,
 Ja, där bär man hand på hårda stenen;  bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
пробиває у скелях канали, і все дороге бачить око його!
 In i klipporna bryter man sig gångar,  där ögat får se allt vad härligt är.
Він загачує ріки від виливу, а заховані речі виводить на світло.
 Vattenådror täppas till och hindras att gråta.  Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
Та де мудрість знаходиться, і де місце розуму?
 Men visheten, var finnes hon,  och var har förståndet sin boning?
Людина не знає ціни їй, і вона у країні живих не знаходиться.
 Priset för henne känner ingen människa;  hon står ej att finna i de levandes land.
Безодня говорить: Вона не в мені! і море звіщає: Вона не зо мною!
 Djupet säger: »Hon är icke här»,  och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
Щирого золота дати за неї не можна, і не важиться срібло ціною за неї.
 Hon köper icke för ädlaste metall,  med silver gäldas ej hennes värde.
Не важать за неї офірського золота, ні дорогого оніксу й сапфіру.
 Hon väges icke upp med guld från Ofir,  ej med dyrbar onyx och safir.
Золото й скло не рівняються в вартості їй, і її не зміняти на посуд із щирого золота.
 Guld och glas kunna ej liknas vid henne;  hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
Коралі й кришталь і не згадуються, а набуток премудрости ліпший за перли!
 Koraller och kristall må icke ens nämnas;  svårare är förvärva vishet än pärlor.
Не рівняється їй етіопський топаз, і не важиться золото щире за неї.
 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne;  hon väges icke upp med renaste guld.
А мудрість ізвідки проходить, і де місце розуму?
 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon,  och var har förståndet sin boning?
Бо вона від очей усього живого захована, і від птаства небесного скрита вона.
 Förborgad är hon för alla levandes ögon,  för himmelens fåglar är hon fördold;
Аваддон той і смерть промовляють: Ушима своїми ми чули про неї лиш чутку!
 avgrunden och döden giva till känna;  »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
Тільки Бог розуміє дорогу її, й тільки Він знає місце її!
 Gud, han är den som känner vägen till henne,  han är den som vet var hon har sin boning.
Бо Він аж на кінці землі придивляється, бачить під небом усім.
 Ty han förmår skåda till jordens ändar,  allt vad som finnes under himmelen ser han.
Коли Він чинив вагу вітрові, а воду утворював мірою,
 När han mätte ut åt vinden dess styrka  och avvägde vattnen efter mått,
коли Він уставу складав для дощу та дороги для блискавки грому,
 när han stadgade en lag för regnet  och en väg för tordönets stråle,
тоді Він побачив її та про неї повів, міцно поставив її та її дослідив!
 då såg han och uppenbarade henne,  då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
І сказав Він людині тоді: Таж страх Господній це мудрість, а відступ від злого це розум!
 Och till människorna sade han så:  »Se Herrens fruktan, det är vishet,  och att fly det onda är förstånd.»