Job 28

 Silvret har ju sin gruva,  sin fyndort har guldet, som man renar;
Отож, має срібло своє джерело, і є місце для золота, де його чистять,
 järn hämtas upp ur jorden,  och stenar smältas till koppar.
залізо береться із пороху, з каменя мідь виплавляється.
 Man sätter då gränser för mörkret,  och rannsakar ned till yttersta djupet,
Людина кладе для темноти кінця, і докраю досліджує все, і шукає каміння у темряві та в смертній тіні:
 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare,  där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot,  där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
ламає в копальні далеко від мешканця; забуті ногою людини, висять місця, віддалені від чоловіка.
 Ovan ur jorden uppväxer bröd,  men därnere omvälves den såsom av eld.
Земля хліб із неї походить, а під нею порито, немов би огнем,
 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste,  guldmalm hämtar man ock där.
місце сапфіру каміння її, й порох золота в ній.
 Stigen ditned är ej känd av örnen,  och falkens öga har ej utspanat den;
Стежка туди не знає її хижий птах, її око орлине не бачило,
 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur,  intet lejon har gått därfram.
не ступала по ній молода звірина, не ходив нею лев.
 Ja, där bär man hand på hårda stenen;  bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
Чоловік свою руку по кремінь витягує, гори від кореня перевертає,
 In i klipporna bryter man sig gångar,  där ögat får se allt vad härligt är.
пробиває у скелях канали, і все дороге бачить око його!
 Vattenådror täppas till och hindras att gråta.  Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
Він загачує ріки від виливу, а заховані речі виводить на світло.
 Men visheten, var finnes hon,  och var har förståndet sin boning?
Та де мудрість знаходиться, і де місце розуму?
 Priset för henne känner ingen människa;  hon står ej att finna i de levandes land.
Людина не знає ціни їй, і вона у країні живих не знаходиться.
 Djupet säger: »Hon är icke här»,  och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
Безодня говорить: Вона не в мені! і море звіщає: Вона не зо мною!
 Hon köper icke för ädlaste metall,  med silver gäldas ej hennes värde.
Щирого золота дати за неї не можна, і не важиться срібло ціною за неї.
 Hon väges icke upp med guld från Ofir,  ej med dyrbar onyx och safir.
Не важать за неї офірського золота, ні дорогого оніксу й сапфіру.
 Guld och glas kunna ej liknas vid henne;  hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
Золото й скло не рівняються в вартості їй, і її не зміняти на посуд із щирого золота.
 Koraller och kristall må icke ens nämnas;  svårare är förvärva vishet än pärlor.
Коралі й кришталь і не згадуються, а набуток премудрости ліпший за перли!
 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne;  hon väges icke upp med renaste guld.
Не рівняється їй етіопський топаз, і не важиться золото щире за неї.
 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon,  och var har förståndet sin boning?
А мудрість ізвідки проходить, і де місце розуму?
 Förborgad är hon för alla levandes ögon,  för himmelens fåglar är hon fördold;
Бо вона від очей усього живого захована, і від птаства небесного скрита вона.
 avgrunden och döden giva till känna;  »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
Аваддон той і смерть промовляють: Ушима своїми ми чули про неї лиш чутку!
 Gud, han är den som känner vägen till henne,  han är den som vet var hon har sin boning.
Тільки Бог розуміє дорогу її, й тільки Він знає місце її!
 Ty han förmår skåda till jordens ändar,  allt vad som finnes under himmelen ser han.
Бо Він аж на кінці землі придивляється, бачить під небом усім.
 När han mätte ut åt vinden dess styrka  och avvägde vattnen efter mått,
Коли Він чинив вагу вітрові, а воду утворював мірою,
 när han stadgade en lag för regnet  och en väg för tordönets stråle,
коли Він уставу складав для дощу та дороги для блискавки грому,
 då såg han och uppenbarade henne,  då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
тоді Він побачив її та про неї повів, міцно поставив її та її дослідив!
 Och till människorna sade han så:  »Se Herrens fruktan, det är vishet,  och att fly det onda är förstånd.»
І сказав Він людині тоді: Таж страх Господній це мудрість, а відступ від злого це розум!