Job 40

Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:
RAB Eyüp’e şöyle dedi:
 Omgjorda såsom en man dina länder;  jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
“Her Şeye Gücü Yeten’le çatışan O’nu yola getirebilir mi? Tanrı’yı suçlayan yanıtlasın.”
 Vill du göra min rätt om intet  och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
O zaman Eyüp RAB’bi şöyle yanıtladı:
 Har du en sådan arm som Gud,  och förmår du dundra med din röst såsom han?
“Bak, ben değersiz biriyim, Sana nasıl yanıt verebilirim? Ağzımı elimle kapıyorum.
 Pryd dig då med ära och höghet,  kläd dig i majestät och härlighet.
Bir kez konuştum, yanıt almadım, İkinci kez konuşamam artık.”
 Gjut ut din vredes förgrymmelse,  ödmjuka med en blick allt vad högt är.
RAB kasırganın içinden Eyüp’ü şöyle yanıtladı:
 Ja, kuva med en blick allt vad högt är,  slå ned de ogudaktiga på stället.
“Şimdi erkek gibi kuşağını beline vur da, Ben sorayım, sen anlat.
 Göm dem i stoftet allasammans,  ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
“Adaletimi boşa mı çıkaracaksın? Kendini haklı çıkarmak için beni mi suçlayacaksın?
 Då vill jag prisa dig, också jag,  för segern som din högra hand har berett dig.
Sende Tanrı’nın bileği gibi bilek var mı? Sesin O’nunki gibi gürleyebilir mi?
 Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du.  Han lever av gräs såsom en oxe.
Öyleyse şan ve şerefe bürün, Görkem ve yücelik kuşan.
 Och se vilken kraft han äger i sina länder,  vilken styrka han har i sin buks muskler.
Gazabının ateşini saç, Gururluya bakıp onu alçalt.
 Han bär sin svans så styv som en ceder,  ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
Gururluya bakıp onu çökert, Kötüleri bulundukları yerde ez.
 Hans benpipor äro såsom rör av koppar,  benen i hans kropp likna stänger av järn.
Hepsini birlikte toprağa göm, Mezarda yüzlerini kefenle sar.
 Förstlingen är han av vad Gud har gjort;  hans skapare själv har givit honom hans skära.
O zaman sağ kolunun seni kurtarabileceğini Ben de kabul ederim.
 Ty foder åt honom frambära bergen,  där de vilda djuren alla hava sin lek.
“Seninle birlikte yarattığım Behemot’a bak, Sığır gibi ot yiyor.
 Under lotusträd lägger han sig ned,  i skygdet av rör och vass.
Bak, ne güç var belinde, Karnının kasları ne güçlü!
 Lotusträd giva honom tak och skugga,  pilträd hägna honom runt omkring.
Kuyruğunu sedir ağacı gibi sallıyor, Sımsıkıdır uyluk lifleri.
 Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke;  han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
Kemikleri tunç borular, Kaburgaları demir çubuklar gibidir.
 Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt,  vem borrar en snara genom hans nos?
Tanrı’nın yapıtları arasında ilk sırayı alır, Yalnız Yaratıcısı ona kılıçla yaklaşır.
 Kan du draga upp Leviatan med krok  och med en metrev betvinga hans tunga?
Tepeler ürünlerini ona getirir, Bütün yabanıl hayvanlar yanında oynaşır.
 Kan du sätta en sävhank i hans nos  eller borra en hake genom hans käft?
Hünnap çalıları altında, Kamışlarla örtülü bir bataklıkta yatar.
 Menar du att han skall slösa på dig många böner  eller tala till dig med mjuka ord?
Hünnaplar onu gölgelerinde saklar, Vadideki kavaklar kuşatır.
 Att han skall vilja sluta fördrag med dig,  så att du finge honom till din träl för alltid?
Irmak coşsa bile o ürkmez, Güvenlik içindedir, Şeria Irmağı boğazına dayansa bile.
 Kan du hava honom till leksak såsom en fågel  och sätta honom i band åt dina tärnor? [ (Job 40:25)  Pläga fiskarlag köpslå om honom  och stycka ut hans kropp mellan krämare? ] [ (Job 40:26)  Kan du skjuta hans hud full med spjut  och hans huvud med fiskharpuner? ] [ (Job 40:27)  Ja, försök att bära hand på honom  du skall minnas den striden och skall ej föra så mer. ] [ (Job 40:28)  Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket,  han fälles till marken redan vid hans åsyn. ]
Gözleri açıkken kim onu tutabilir, Kim kancayla burnunu delebilir?