Job 40

Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:

Og Herren svarte Job ut av stormen og sa:

 Omgjorda såsom en man dina länder;  jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

Omgjord dine lender som en mann! Jeg vil spørre dig, og du skal lære mig.

 Vill du göra min rätt om intet  och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?

Vil du endog gjøre min rettferdighet til intet? Vil du dømme mig skyldig, så du får rett?

 Har du en sådan arm som Gud,  och förmår du dundra med din röst såsom han?

Har du slik en arm som Gud, og kan du tordne med en røst som hans?

 Pryd dig då med ära och höghet,  kläd dig i majestät och härlighet.

Pryd dig med majestet og høihet og klæ dig i glans og herlighet!

 Gjut ut din vredes förgrymmelse,  ödmjuka med en blick allt vad högt är.

La din vrede strømme frem og se på alle overmodige og ydmyk dem!

 Ja, kuva med en blick allt vad högt är,  slå ned de ogudaktiga på stället.

Se på alle overmodige og bøi dem og tred de ugudelige ned der de står!

 Göm dem i stoftet allasammans,  ja, fjättra deras ansikten i mörkret.

Skjul dem alle i støvet, bind deres ansikter fast i mørket!

 Då vill jag prisa dig, också jag,  för segern som din högra hand har berett dig.

Da skal også jeg prise dig, fordi din høire hånd kan hjelpe dig.

 Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du.  Han lever av gräs såsom en oxe.

Se på Behemot, som jeg har skapt like så vel som dig; den eter gress som en okse.

 Och se vilken kraft han äger i sina länder,  vilken styrka han har i sin buks muskler.

Se hvad kraft den har i sine lender, og hvad styrke den har i sine bukmuskler!

 Han bär sin svans så styv som en ceder,  ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.

Den strekker sin hale som en seder; senene i dens lår er sammenslynget.

 Hans benpipor äro såsom rör av koppar,  benen i hans kropp likna stänger av järn.

Dens ben er som kobberrør, dens knokler som jernstenger.

 Förstlingen är han av vad Gud har gjort;  hans skapare själv har givit honom hans skära.

Den er den ypperste av Guds skapninger; av sin skaper fikk den sitt sverd.

 Ty foder åt honom frambära bergen,  där de vilda djuren alla hava sin lek.

Fjellene bærer fôr for den, og alle ville dyr leker der.

 Under lotusträd lägger han sig ned,  i skygdet av rör och vass.

Under lotusbusker hviler den, i ly av rør og siv.

 Lotusträd giva honom tak och skugga,  pilträd hägna honom runt omkring.

Lotusbusker gir den tak og skygge, piletrærne ved bekken omgir den.

 Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke;  han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.

Selv om strømmen går stri blir den ikke redd; den er trygg om så en Jordan fosser frem mot dens gap.

 Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt,  vem borrar en snara genom hans nos?

Kan nogen fange den så den ser det? Kan nogen dra en snare gjennem dens nese?

 Kan du draga upp Leviatan med krok  och med en metrev betvinga hans tunga?

Kan du dra Leviatan op med en krok og trykke dens tunge ned med et snøre?

 Kan du sätta en sävhank i hans nos  eller borra en hake genom hans käft?

Kan du sette en sivline i dens nese og gjennembore dens kjeve med en krok?

 Menar du att han skall slösa på dig många böner  eller tala till dig med mjuka ord?

Vil den rette mange ydmyke bønner til dig eller tale blide ord til dig?

 Att han skall vilja sluta fördrag med dig,  så att du finge honom till din träl för alltid?

Vil den gjøre en pakt med dig, så du kan få den til din træl for all tid?

 Kan du hava honom till leksak såsom en fågel  och sätta honom i band åt dina tärnor? [ (Job 40:25)  Pläga fiskarlag köpslå om honom  och stycka ut hans kropp mellan krämare? ] [ (Job 40:26)  Kan du skjuta hans hud full med spjut  och hans huvud med fiskharpuner? ] [ (Job 40:27)  Ja, försök att bära hand på honom  du skall minnas den striden och skall ej föra så mer. ] [ (Job 40:28)  Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket,  han fälles till marken redan vid hans åsyn. ]

Kan du leke med den som med en fugl og binde den fast for dine små piker? Kan et lag av fiskere kjøpslå om den, stykke den ut mellem kjøbmennene? Kan du fylle dens hud med spyd og dens hode med harpuner? Prøv å legge hånd på den! Den strid skal du komme til å minnes og ikke gjøre det igjen! Nei, den som våger slikt, hans håp blir sveket; allerede ved synet av den styrter han til jorden.