Job 5

 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig,  och till vilken av de heliga kan du vända dig?

Rele non, Jòb! W'a wè si gen moun k'ap reponn ou! Ak kilès nan zanj Bondye yo ou ta vle pale?

 Se, dåren dräpes av sin grämelse,  och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.

Se moun fou ki kite chagren ap minen yo. Se moun sòt ki kite move san touye yo.

 Jag såg en dåre, fast var han rotad,  men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.

Mwen menm, mwen wè moun fou ki te kwè zafè yo bon. M' rete konsa, mwen wè madichon tonbe sou kay yo.

 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning,  de förtrampas i porten utan räddning.

Pitit yo pa ka jwenn yon moun pou pwoteje yo. Pa gen pesonn pou pran defans yo nan tribinal.

 Av hans skörd äter vem som är hungrig,  den rövas bort, om och hägnad med törnen;  efter hans rikedom gapar ett giller.

Se moun grangou ki pral manje rekòt jaden yo. Yo pral pran ata sa ki donnen nan raje pikan. Se moun akrèk ki pral mete men sou tout byen yo.

 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet,  ej ur marken skjuter olyckan upp;

Non. Lafliksyon pa tonbe sou moun konsa konsa. Ni moun pa rete konsa pou l' tonbe anba soufrans.

 nej, människan varder född till olycka,  såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.

Menm jan tensèl dife fèt pou vole, konsa tou, moun fèt pou soufri.

 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud,  åt Gud hemställde jag min sak,

Si m' te nan plas ou, Job, se Bondye m' ta rele. Mwen ta mete sitiyasyon an devan l'.

 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting,  under, flera än någon kan räkna,

Se li menm ki fè yon bann bèl bagay nou pa ka fin konprann, yon dal mèvèy nou pa ka fin konte.

 åt honom som låter regnet falla på jorden  och sänder vatten ned över markerna,

Li voye lapli sou latè, li wouze tout jaden.

 när han vill upphöja de ringa  och förhjälpa de sörjande till frälsning.

Moun ki t'ap mache tèt bese yo, se li menm ki fè yo leve tèt yo. Se li menm ki konsole moun ki te nan lapenn yo.

 Han är den som gör de klokas anslag om intet,  så att deras händer intet uträtta med förnuft;

Li gate mannigèt bakoulou yo. Li pa janm kite yo rive fè sa yo te mete nan tèt yo.

 han fångar de visa i deras klokskap  och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:

Li pran moun entelijan yo nan pèlen yo te tann. Li pa kite mètdam yo reyalize plan yo te fè.

 mitt på dagen råka de ut för mörker  och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.

Gwo lajounen y'ap bite tankou nan fènwa. Gwo midi, y'ap tatonnen tankou nan mitan lannwit.

 Så frälsar han från deras tungors svärd,  han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.

Men, Bondye sove pòv la anba dan yo. Li delivre malere anba ponyèt grannèg k'ap peze yo.

 Den arme kan så åter hava ett hopp,  och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.

Li bay pòv yo espwa. Li fèmen bouch mechan yo.

 Ja, säll är den människa som Gud agar;  den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.

Ala bon sa bon pou yon moun lè Bondye ap korije l'! Lè Bondye ki gen tout pouvwa a ap pini ou, pa pran sa an jwèt!

 Ty om han och sargar, så förbinder han ock,  om han slår, så hela ock hans händer.

Lè li blese ou, se li menm ankò k'ap mete renmèd pou ou. Lè li frape ou, se li menm ankò k'ap geri ou.

 Sex gånger räddar han dig ur nöden,  ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.

Lapo delivre ou nan tout move pa. Ankenn malè p'ap tonbe sou ou.

 I hungerstid förlossar han dig från döden  och i krig undan svärdets våld.

Nan grangou, li p'ap kite ou mouri. Nan lagè, li p'ap kite yo touye ou.

 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan;  du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.

L'a pwoteje ou anba kout lang. Ou p'ap bezwen pè lè w'a wè gwo malè ap pwoche.

 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le,  för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;

W'a pase ni malè ni grangou nan rizib. Ou p'ap pè bèt nan bwa.

 ty med markens stenar står du i förbund,  och med djuren på marken har du ingått fred.

Jaden w'ap travay yo p'ap gen wòch ladan yo. Bèt nan bwa p'ap janm atake ou.

 Och du får se huru din hydda står trygg;  när du synar din boning, saknas intet däri.

Lè sa a, w'a viv ak kè poze lakay ou. Lè w'a vizite pak zannimo ou yo, w'a kontan.

 Du får ock se huru din ätt förökas,  huru din avkomma bliver såsom markens örter.

W'a gen anpil pitit. Y'a pouse tankou plant nan jaden.

 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad,  såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.

Menm jan se lè mayi fin mi yo kase l', konsa tou se lè ou fin vye granmoun, w'a mouri.

 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det;  hör därpå och betänk det väl.

Jòb monchè, nou te kalkile sou bagay sa yo anpil. Se konsa sa ye, tande. Pa fè tèt di. Asepte verite a.