Job 28

 Silvret har ju sin gruva,  sin fyndort har guldet, som man renar;

Máť zajisté stříbro prameny své, a zlato místo k přehánění.

 järn hämtas upp ur jorden,  och stenar smältas till koppar.

Železo z země vzato bývá, a kámen rozpuštěný dává měď.

 Man sätter då gränser för mörkret,  och rannsakar ned till yttersta djupet,

Cíl ukládá temnostem, a všelikou dokonalost člověk vystihá, kámen mrákoty a stínu smrti.

 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare,  där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot,  där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.

Protrhuje se řeka na obyvatele, tak že ji nemůže žádný přebřesti, a svozována bývá uměním smrtelného člověka, i odchází.

 Ovan ur jorden uppväxer bröd,  men därnere omvälves den såsom av eld.

Z země vychází chléb, ačkoli pod ní jest něco rozdílného, podobného k ohni.

 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste,  guldmalm hämtar man ock där.

V některé zemi jest kamení zafirové a prach zlatý,

 Stigen ditned är ej känd av örnen,  och falkens öga har ej utspanat den;

K čemuž stezky nezná žádný pták, aniž ji spatřilo oko luňáka,

 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur,  intet lejon har gått därfram.

Kteréž nešlapala mladá zvěř, aniž šel po ní lev.

 Ja, där bär man hand på hårda stenen;  bergen omvälvas ända ifrån rötterna.

K škřemeni vztahuje ruku svou, a z kořene převrací hory.

 In i klipporna bryter man sig gångar,  där ögat får se allt vad härligt är.

Z skálí vyvodí potůčky, a všecko, což jest drahého, spatřuje oko jeho.

 Vattenådror täppas till och hindras att gråta.  Så dragas dolda skatter fram i ljuset.

Vylévati se řekám zbraňuje, a tak cožkoli skrytého jest, na světlo vynáší.

 Men visheten, var finnes hon,  och var har förståndet sin boning?

Ale moudrost kde nalezena bývá? A kde jest místo rozumnosti?

 Priset för henne känner ingen människa;  hon står ej att finna i de levandes land.

Neví smrtelný člověk ceny její, aniž bývá nalezena v zemi živých.

 Djupet säger: »Hon är icke här»,  och havet säger: »Hos mig är hon icke.»

Propast praví: Není ve mně, moře také dí: Není u mne.

 Hon köper icke för ädlaste metall,  med silver gäldas ej hennes värde.

Nedává se zlata čistého za ni, aniž odváženo bývá stříbro za směnu její.

 Hon väges icke upp med guld från Ofir,  ej med dyrbar onyx och safir.

Nemůže býti ceněna za zlato z Ofir, ani za onychin drahý a zafir.

 Guld och glas kunna ej liknas vid henne;  hon får ej i byte mot gyllene klenoder.

Nevrovná se jí zlato ani drahý kámen, aniž směněna býti může za nádobu z ryzího zlata.

 Koraller och kristall må icke ens nämnas;  svårare är förvärva vishet än pärlor.

Korálů pak a perel se nepřipomíná; nebo nabytí moudrosti dražší jest nad klénoty.

 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne;  hon väges icke upp med renaste guld.

Není jí rovný v ceně smaragd z Mouřenínské země, aniž za čisté zlato může ceněna býti.

 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon,  och var har förståndet sin boning?

Odkudž tedy moudrost přichází? A kde jest místo rozumnosti?

 Förborgad är hon för alla levandes ögon,  för himmelens fåglar är hon fördold;

Poněvadž skryta jest před očima všelikého živého, i před nebeským ptactvem ukryta jest.

 avgrunden och döden giva till känna;  »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»

Zahynutí i smrt praví: Ušima svýma slyšely jsme pověst o ní.

 Gud, han är den som känner vägen till henne,  han är den som vet var hon har sin boning.

Sám Bůh rozumí cestě její, a on ví místo její.

 Ty han förmår skåda till jordens ändar,  allt vad som finnes under himmelen ser han.

Nebo on končiny země spatřuje, a všecko, což jest pod nebem, vidí,

 När han mätte ut åt vinden dess styrka  och avvägde vattnen efter mått,

Tak že větru váhu dává, a vody v míru odvažuje.

 när han stadgade en lag för regnet  och en väg för tordönets stråle,

On též vyměřuje dešti právo, i cestu blýskání hromů.

 då såg han och uppenbarade henne,  då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.

Hned tehdáž viděl ji, a rozhlásil ji,připravil ji, a vystihl ji.

 Och till människorna sade han så:  »Se Herrens fruktan, det är vishet,  och att fly det onda är förstånd.»

Člověku pak řekl: Aj, bázeň Páně jest moudrost, a odstoupiti od zlého rozumnost.