Matthew 14

בעת ההיא שמע הורדוס שר רבע המדינה את שמע ישוע׃
Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.
ויאמר אל נעריו זה הוא יוחנן המטביל והוא קם מן המתים על כן הגבורות פעלות בו׃
Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»
כי הורדוס תפש את יוחנן ויאסרהו וישימהו בבית הסהר בגלל הורודיה אשת פילפוס אחיו׃
Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.
כי יוחנן אמר אליו לא נכון היתה לך לאשה׃
Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»
ויבקש המיתו אך ירא את ההמון כי לנביא חשבו אתו׃
Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.
ויהי ביום הלדת הורדוס ותרקד בת הורודיה בתוכם ותיטב בעיני הורדוס׃
Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,
וישבע לה ויאמר מה תשאל נפשך ואתן לך׃
att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.
ואמה שמה את הדברים בפיה ותשאל לאמר תנה לי פה בקערה את ראש יוחנן המטביל׃
Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»
ויעצב המלך אך בעבור השבועה והמסבים עמו צוה לתת לה׃
Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,
וישלח וישא את ראש יוחנן מעליו בבית הסהר׃
och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.
ויביאו את ראשו בקערה ויתנו לנערה ותביאהו אל אמה׃
Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.
ויגשו תלמידיו וישאו את גויתו ויקברוה וילכו ויגידו לישוע׃
Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.
ויהי כשמעו את זאת ויסר משם באניה אל מקום חרבה לבדד וישמעו המון העם וילכו אחריו ברגליהם מן הערים׃
Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.
ויצא ישוע וירא המון עם רב ויהמו מעיו עליהם וירפא את החלשים אשר בהם׃
Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.
ויהי לפנות ערב ויגשו אליו תלמידיו ויאמרו המקום חרב וגם נטה היום שלחה את המון העם וילכו אל הכפרים לקנות להם אכל׃
Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»
ויאמר אליהם אינם צריכים ללכת תנו אתם להם לאכל׃
Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»
ויאמרו אליו אין לנו פה כי אם חמשת ככרות לחם ושני דגים׃
De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»
ויאמר הביאום אלי הלם׃
Då sade han: »Bären dem hit till mig.»
ויצו את העם לשבת על הדשא ויקח את חמשת ככרות הלחם ואת שני הדגים וישא עיניו השמימה ויברך ויפרס ויתן את הלחם לתלמידים והתלמידים נתנו לעם׃
Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.
ויאכלו כלם וישבעו וישאו מן הפתותים הנותרים שנים עשר סלים מלאים׃
Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.
והאכלים היו כחמשת אלפי איש מלבד הנשים והטף׃
Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.
ויאץ ישוע בתלמידיו לרדת באניה לעבר לפניה אל עבר הים עד אשר ישלח את העם׃
Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.
ואחרי שלחו את העם עלה ההרה בדד להתפלל ויהי ערב והוא לבדו שמה׃
Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.
והאניה הלכה בתוך הים ותטרף מן הגלים כי הרוח לנגדה׃
Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.
ויהי באשמרת הרביעית ויבא אליהם ישוע מתהלך על פני הים׃
Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.
והתלמידים בראתם אותו מתהלך על פני הים נבהלו לאמר מראה רוח הוא ויצעקו מפחד׃
När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.
וידבר ישוע פתאם אליהם חזקו כי אני הוא אל תיראו׃
Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»
ויען פטרוס ויאמר אליו אם אתה הוא אדני צוה נא כי אבא אליך על המים׃
Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»
ויאמר בוא וירד פטרוס מן האניה ויתהלך על המים לבוא אל ישוע׃
Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.
ויהי כראתו את הרוח כי חזקה היא ויירא ויחל לטבע ויצעק לאמר אדני הושיעני׃
Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»
וימהר ישוע לשלח את ידו ויחזק בו ויאמר אליו קטן האמונה למה לחק לבך׃
Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»
הם עלו אל האניה והרוח שככה׃
När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.
ואנשי האניה נגשו וישתחוו לו לאמר באמת בן אלהים אתה׃
Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»
ויעברו את הים ויבאו ארצה גניסר׃
När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.
ויכירו אתו אנשי המקום ההוא וישלחו אל כל סביבותיהם ויביאו אליו את כל החולים׃
Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.
ויבקשו ממנו כי יגעו רק בציצת בגדו וכל הנגעים נושעו׃
Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.