Psalms 72

72:1

adsument montes pacem populo et colles iustitiam

Av Salomo. Gud, giv åt konungen dina rätter och din rättfärdighet åt konungasonen.

72:2

iudicabit pauperes populi salvabit filios pauperis et confringet calumniatorem

Han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.

72:3

et timebunt te quamdiu erit sol et ultra lunam in generatione generationum

Bergen bäre frid åt folket, så ock höjderna, genom rättfärdighet.

72:4

descendet ut pluvia super vellus ut stillae inrorantes terram

Han skaffe rätt åt de betryckta i folket, han frälse de fattiga och krosse förtryckaren.

72:5

germinabit in diebus eius iustitia et multitudo pacis donec non sit luna

Dig frukte man, så länge solen varar, och så länge månen skiner, från släkte till släkte.

72:6

et dominabitur a mari usque ad mare et a flumine usque ad terminos terrae

Han vare lik regnet som faller på ängen, lik en regnskur som vattnar jorden.

72:7

ante eum procident Aethiopes et inimici eius pulverem lingent

I hans dagar blomstre den rättfärdige, och stor frid råde, till dess ingen måne mer finnes.

72:8

reges Tharsis et insulae munera offerent reges Arabiae et Saba tributum conferent

Må han härska från hav till hav och ifrån floden intill jordens ändar.

72:9

et adorabunt eum omnes reges universae nationes servient ei

För honom buge sig öknens inbyggare, och hans fiender slicke stoftet.

72:10

quia eruet pauperem a potente et inopem cui non est adiutor

Konungarna från Tarsis och havsländerna hembäre skänker, konungarna av Saba och Seba bäre fram gåvor.

72:11

parcet inopi et pauperi et animas pauperum salvabit

Ja, alla konungar falle ned för honom, alla hedningar tjäne honom.

72:12

ab usura et iniquitate redimet animam eorum et pretiosus erit sanguis eorum coram oculis eius

Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har.

72:13

et vivet et dabitur ei de auro Saba et orabunt de eo iugiter tota die benedicent ei

Han skall vara mild mot den arme och fattige; de fattigas själar skall han frälsa.

72:14

erit memorabile triticum in terra in capite montium elevabitur sicut Libani fructus eius et florebunt de civitate sicut faenum terrae

Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ, och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.

72:15

erit nomen eius in aeternum ultra solem perseverabit nomen eius et benedicentur in eo omnes gentes et beatificabunt eum

Må han leva; må man föra till honom guld från Saba. Ständigt bedje man för honom, alltid välsigne man honom.

72:16

benedictus Dominus Deus Deus Israhel qui facit mirabilia solus

Ymnigt växe säden i landet, ända till bergens topp; dess frukt må susa likasom Libanons skog; och folk blomstre upp i städerna såsom örter på marken.

72:17

et benedictum nomen gloriae eius in sempiternum et implebitur gloria eius universa terra amen amen

Hans namn förblive evinnerligen; så länge solen skiner, fortplante sig hans namn. Och i honom välsigne man sig; alla hedningar prise honom säll.

72:18

conpletae sunt orationes David filii Iesse

Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!

72:19

canticum Asaph attamen bonus est Israhel Deus his qui mundo sunt corde

Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.

72:20

mei autem paene vacillaverunt pedes paene effusi sunt gressus mei

Slut på Davids, Isais sons, böner. Den frommes tröst vid de ogudaktigas lycka.