Luke 20

et factum est in una dierum docente illo populum in templo et evangelizante convenerunt principes sacerdotum et scribae cum senioribus

Och en dag, då han undervisade folket i helgedomen och förkunnade evangelium, trädde översteprästerna och de skriftlärde, tillika med de äldste, fram

et aiunt dicentes ad illum dic nobis in qua potestate haec facis aut quis est qui dedit tibi hanc potestatem

och talade till honom och sade: »Säg oss, med vad myndighet gör du detta? Och vem är det som har rivit dig sådan myndighet?»

respondens autem dixit ad illos interrogabo vos et ego verbum respondete mihi

Han svarade och sade till dem: »Också jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den.

baptismum Iohannis de caelo erat an ex hominibus

Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor?»

at illi cogitabant inter se dicentes quia si dixerimus de caelo dicet quare ergo non credidistis illi

Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara: 'Från himmelen' så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'

si autem dixerimus ex hominibus plebs universa lapidabit nos certi sunt enim Iohannem prophetam esse

Men om vi svara: 'Från människor', då kommer allt folket att stena oss, ty de äro förvissade om att Johannes var en profet.»

et responderunt se nescire unde esset

De svarade alltså att de icke visste varifrån den var.

et Iesus ait illis neque ego dico vobis in qua potestate haec facio

Då sade Jesus till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.»

coepit autem dicere ad plebem parabolam hanc homo plantavit vineam et locavit eam colonis et ipse peregre fuit multis temporibus

Och han framställde för folket denna liknelse: »En man planterade en vingård och lejde ut den åt vingårdsmän och för utrikes för lång tid.

et in tempore misit ad cultores servum ut de fructu vineae darent illi qui caesum dimiserunt eum inanem

När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att de åt denne skulle lämna någon del av vingårdens frukt. Men vingårdsmännen misshandlade honom och läto honom gå tomhänt bort.

et addidit alterum servum mittere illi autem hunc quoque caedentes et adficientes contumelia dimiserunt inanem

Ytterligare sände han en annan tjänare. Också honom misshandlade och skymfade de och läto honom gå tomhänt bort.

et addidit tertium mittere qui et illum vulnerantes eiecerunt

Ytterligare sände han en tredje. Men också denne slogo de blodig och drevo bort honom.

dixit autem dominus vineae quid faciam mittam filium meum dilectum forsitan cum hunc viderint verebuntur

Då sade vingårdens herre: 'Vad skall jag göra? Jo, jag vill sända min älskade son; för honom skola de väl ändå hava försyn.'

quem cum vidissent coloni cogitaverunt inter se dicentes hic est heres occidamus illum ut nostra fiat hereditas

Men när vingårdsmannen fingo se honom, överlade de med varandra och sade: 'Denne är arvingen; låt oss dräpa honom, för att arvet må bliva vårt.'

et eiectum illum extra vineam occiderunt quid ergo faciet illis dominus vineae

Och de förde honom ut ur vingården och dräpte honom. »Vad skall nu vingårdens herre göra med dem?

veniet et perdet colonos istos et dabit vineam aliis quo audito dixerunt illi absit

Jo, han skall komma och förgöra de vingårdsmännen och lämna vingården åt andra.» När de hörde detta, sade de: »Bort det!»

ille autem aspiciens eos ait quid est ergo hoc quod scriptum est lapidem quem reprobaverunt aedificantes hic factus est in caput anguli

Då såg han på dem och sade: »Vad betyder då detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten'?

omnis qui ceciderit supra illum lapidem conquassabitur supra quem autem ceciderit comminuet illum

Var och en som faller på den stenen, han skall bliva krossad; men den som stenen faller på, honom skall den söndersmula.»

et quaerebant principes sacerdotum et scribae mittere in illum manus illa hora et timuerunt populum cognoverunt enim quod ad ipsos dixerit similitudinem istam

Och de skriftlärde och översteprästerna hade gärna velat i samma stund gripa honom, men de fruktade för folket. Ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse.

et observantes miserunt insidiatores qui se iustos simularent ut caperent eum in sermone et traderent illum principatui et potestati praesidis

Och de vaktade på honom och sände ut några som försåtligen skulle låtsa sig vara rättsinniga män, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord, så att de skulle kunna överlämna honom åt överheten, i landshövdingens våld.

et interrogaverunt illum dicentes magister scimus quia recte dicis et doces et non accipis personam sed in veritate viam Dei doces

Dessa frågade honom och sade: »Mästare, vi veta att du talar och undervisar rätt och icke har anseende till personen, utan lär om Guds väg vad sant är.

licet nobis dare tributum Caesari an non

Är det lovligt för oss att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»

considerans autem dolum illorum dixit ad eos quid me temptatis

Men han märkte deras illfundighet och sade till dem:

ostendite mihi denarium cuius habet imaginem et inscriptionem respondentes dixerunt Caesaris

»Låten mig se en penning. Vems bild och överskrift bär den?» De svarade: »Kejsarens.»

et ait illis reddite ergo quae Caesaris sunt Caesari et quae Dei sunt Deo

Då sade han till dem: »Given alltså kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»

et non potuerunt verbum eius reprehendere coram plebe et mirati in responso eius tacuerunt

Och de förmådde icke fånga honom genom något hans ord inför folket, utan förundrade sig över hans svar och tego.

accesserunt autem quidam Sadducaeorum qui negant esse resurrectionem et interrogaverunt eum

Därefter trädde några sadducéer fram och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom

dicentes magister Moses scripsit nobis si frater alicuius mortuus fuerit habens uxorem et hic sine filiis fuerit ut accipiat eam frater eius uxorem et suscitet semen fratri suo

och sade: »Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som är gift, men dör barnlös, så skall han taga sin broders hustru till akta och skaffa avkomma åt sin broder.

septem ergo fratres erant et primus accepit uxorem et mortuus est sine filiis

Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog barnlös.

et sequens accepit illam et ipse mortuus est sine filio

Då tog den andre i ordningen henne

et tertius accepit illam similiter et omnes septem et non reliquerunt semen et mortui sunt

och därefter den tredje; sammalunda alla sju. Men de dogo alla, utan att någon av dem lämnade barn efter sig.

novissima omnium mortua est et mulier

Slutligen dog ock hustrun.

in resurrectione ergo cuius eorum erit uxor siquidem septem habuerunt eam uxorem

Vilken av dem skall då vid uppståndelsen få kvinnan till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru.»

et ait illis Iesus filii saeculi huius nubunt et traduntur ad nuptias

Jesus svarade dem: »Med den nuvarande tidsålderns barn är det så, att män taga sig hustrur, och hustrur givas åt män;

illi autem qui digni habebuntur saeculo illo et resurrectione ex mortuis neque nubunt neque ducunt uxores

men de som bliva aktade värdiga att få del i den nya tidsåldern och i uppståndelsen från de döda, med dem är det så, att varken män tag sig hustrur, eller hustrur givas män.

neque enim ultra mori poterunt aequales enim angelis sunt et filii sunt Dei cum sint filii resurrectionis

De kunna ju ej heller mer dö ty de äro lika änglarna och äro, Guds söner, eftersom de hava blivit delaktiga av uppståndelsen.

quia vero resurgant mortui et Moses ostendit secus rubum sicut dicit Dominum Deum Abraham et Deum Isaac et Deum Iacob

Men att de döda uppstå, det har ock Moses, på det ställe där det talas om törnbusken, givit till känna, när han kallar Herren 'Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud';

Deus autem non est mortuorum sed vivorum omnes enim vivunt ei

Och han är en Gud icke för döda, utan för levande, ty för honom leva alla.»

respondentes autem quidam scribarum dixerunt magister bene dixisti

Då svarade några av de skriftlärde och sade: »Mästare, du har talat rätt.»

et amplius non audebant eum quicquam interrogare

De dristade sig nämligen icke att vidare ställa någon fråga på honom.

dixit autem ad illos quomodo dicunt Christum Filium David esse

Men han sade till dem: »Huru kan man säga att Messias är Davids son?

et ipse David dicit in libro Psalmorum dixit Dominus Domino meo sede a dextris meis

David själv säger ju i Psalmernas bok: Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,

donec ponam inimicos tuos scabillum pedum tuorum

till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'

David ergo Dominum illum vocat et quomodo filius eius est

David kallar honom alltså 'herre'; huru kan han då vara hans son?»

audiente autem omni populo dixit discipulis suis

Och han sade till sina lärjungar, så att allt folket hörde det:

adtendite a scribis qui volunt ambulare in stolis et amant salutationes in foro et primas cathedras in synagogis et primos discubitus in conviviis

»Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --

qui devorant domos viduarum simulantes longam orationem hii accipient damnationem maiorem

detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa baner. Del skola få en dess hårdare dom.»