Job 3

Därefter upplät Job sin mun och förbannade sin födelsedag;

Depois disso abriu Jó a sua boca, e amaldiçoou o seu dia.

Job tog till orda och sade:

E Jó falou, dizendo:

 Må den dag utplånas, på vilken jag föddes,  och den natt som sade: »Ett gossebarn är avlat.»

Pereça o dia em que nasci, e a noite que se disse: Foi concebido um homem!

 Må den dagen vändas i mörker,  må Gud i höjden ej fråga efter den  och intet dagsljus lysa däröver.

Converta-se aquele dia em trevas; e Deus, lá de cima, não tenha cuidado dele, nem resplandeça sobre ele a luz.

 Mörkret och dödsskuggan börde den åter,  molnen lägre sig över den;  förskräcke den allt som kan förmörka en dag.

Reclamem-no para si as trevas e a sombra da morte; habitem sobre ele nuvens; espante-o tudo o que escurece o dia.

 Den natten må gripas av tjockaste mörker;  ej må den få fröjda sig bland årets dagar,  intet rum må den finna inom månadernas krets.

Quanto àquela noite, dela se apodere a escuridão; e não se regozije ela entre os dias do ano; e não entre no número dos meses.

 Ja, ofruktsam blive den natten,  aldrig höje sig jubel under den.

Ah! Seja estéril aquela noite; que nela não entre voz de regozijo.

 Må den förbannas av dem som besvärja dagar,  av dem som förmå mana upp Leviatan.

Amaldiçoem-na aqueles que amaldiçoam os dias, que são peritos em suscitar o leviatã.

 Må dess grynings stjärnor förmörkas,  efter ljus må den bida, utan att det kommer,  morgonrodnadens ögonbryn må den aldrig få se;

As estrelas da alva se lhe escureçam; espere ela em vão a luz, e não veja as pálpebras da manhã;

 eftersom den ej tillslöt dörrarna till min moders liv,  ej lät olyckan förbliva dold för mina ögon.

porquanto não fechou as portas do ventre de minha mãe, nem escondeu dos meus olhos a aflição.

 Varför fick jag ej dö strax i modersskötet,  förgås vid det jag kom ut ur min moders liv?

Por que não morri ao nascer? Por que não expirei ao vir à luz?

 Varför funnos knän mig till mötes,  och varför bröst, där jag fick di?

Por que me receberam os joelhos? E por que os seios, para que eu mamasse?

 Hade så icke skett, låge jag nu i ro,  jag finge då sova, jag njöte då min vila,

Pois agora eu estaria deitado e quieto; teria dormido e estaria em repouso,

 vid sidan av konungar och rådsherrar i landet,  män som byggde sig palatslika gravar,

com os reis e conselheiros da terra, que reedificavam ruínas para si,

 ja, vid sidan av furstar som voro rika på guld  och hade sina hus uppfyllda av silver;

ou com os príncipes que tinham ouro, que enchiam as suas casas de prata;

 eller vore jag icke till, lik ett nedgrävt foster,  lik ett barn som aldrig fick se ljuset.

ou, como aborto oculto, eu não teria existido, como as crianças que nunca viram a luz.

 Där hava ju de ogudaktiga upphört att rasa,  där få de uttröttade komma till vila;

Ali os ímpios cessam de perturbar; e ali repousam os cansados.

 där hava alla fångar fått ro,  de höra där ingen pådrivares röst.

Ali os presos descansam juntos, e não ouvem a voz do exator.

 Små och stora äro där varandra lika,  trälen har där blivit fri ifrån sin herre.

O pequeno e o grande ali estão e o servo está livre de seu senhor.

 Varför skulle den olycklige skåda ljuset?  Ja, varför gives liv åt dem som plågas så bittert,

Por que se concede luz ao aflito, e vida aos amargurados de alma;

 åt dem som vänta efter döden, utan att den kommer,  och spana därefter mer än efter någon skatt,

que anelam pela morte sem que ela venha, e cavam em procura dela mais do que de tesouros escondidos;

 åt dem som skulle glädjas -- ja, intill jubel --  och fröjda sig, allenast de funne sin grav;

que muito se regozijam e exultam, quando acham a sepultura?

 varför åt en man vilkens väg är höljd i mörker,  åt en man så kringstängd av Gud?

Sim, por que se concede luz ao homem cujo caminho está escondido, e a quem Deus cercou de todos os lados?

 Suckan har ju blivit mitt dagliga bröd,  och såsom vatten strömma mina klagorop.

Pois em lugar de meu pão vem o meu suspiro, e os meus gemidos se derramam como água.

 ty det som ingav mig förskräckelse, det drabbar mig nu,  och vad jag fruktade för, det kommer över mig.

Porque aquilo que temo me sobrevém, e o que receio me acontece.

 Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila;  ångest kommer över mig.

Não tenho repouso, nem sossego, nem descanso; mas vem a perturbação.