Job 30

 Och nu le de åt mig,  människor som äro yngre till åren än jag,  män vilkas fäder jag aktade ringa,  ja, ej ens hade velat sätta bland mina vallhundar.
但如今,比我年少的人戏笑我;其人之父我曾藐视,不肯安在看守我羊群的狗中。
 Vad skulle de också kunna gagna mig med sin hjälp,  dessa människor som sakna all manlig kraft?
他们壮年的气力既已衰败,其手之力与我何益呢?
 Utmärglade äro de ju av brist och svält;  de gnaga sin föda av torra öknen,  som redan i förväg är öde och ödslig.
他们因穷乏饥饿,身体枯瘦,在荒废凄凉的幽暗中,龈干燥之地,
 Saltörter plocka de där bland snåren,  och ginströtter är vad de hava till mat.
在草丛之中采咸草,罗腾(小树名,松类)的根为他们的食物。
 Ur människors samkväm drives de ut,  man ropar efter dem såsom efter tjuvar.
他们从人中被赶出;人追喊他们如贼一般,
 I gruvliga klyftor måste de bo,  i hålor under jorden och i bergens skrevor.
以致他们住在荒谷之间,在地洞和巖穴中;
 Bland snåren häva de upp sitt tjut,  under nässlor ligga de skockade,
在草丛中叫唤,在荆棘下聚集。
 en avföda av dårar och ärelöst folk,  utjagade ur landet med hugg och slag.
这都是愚顽下贱人的儿女;他们被鞭打,赶出境外。
 Och för sådana har jag nu blivit en visa,  de hava mig till ämne för sitt tal;
现在这些人以我为歌曲,以我为笑谈。
 med avsky hålla de sig fjärran ifrån mig,  de hava ej försyn för att spotta åt mig.
他们厌恶我,躲在旁边站著,不住地吐唾沫在我脸上。
 Nej, mig till plåga, lossa de alla band,  alla tyglar kasta de av inför mig.
松开他们的绳索苦待我,在我面前脱去辔头。
 Invid min högra sida upphäver sig ynglet;  mina fötter vilja de stöta undan.  De göra sig vägar som skola leda till min ofärd.
这等下流人在我右边起来,推开我的脚,筑成战路来攻击我。
 Stigen framför mig hava de rivit upp.  De göra sitt bästa till att fördärva mig,  de som dock själva äro hjälplösa.
这些无人帮助的,毁坏我的道,加增我的灾。
 Såsom genom en bred rämna bryta de in;  de vältra sig fram under murarnas brak.
他们来如同闯进大破口,在毁坏之间滚在我身上。
 Förskräckelser välvas ned över mig.  Såsom en storm bortrycka de min ära,  och såsom ett moln har min välfärd farit bort.
惊恐临到我,驱逐我的尊荣如风;我的福禄如云过去。
 Och nu utgjuter sig min själ inom mig,  eländesdagar hålla mig fast.
现在我心极其悲伤;困苦的日子将我抓住。
 Natten bortfräter benen i min kropp,  och kvalen som gnaga mig veta ej av vila.
夜间,我里面的骨头刺我,疼痛不止,好像龈我。
 Genom övermäktig kraft har mitt kroppshölje blivit vanställt,  såsom en livklädnad hänger det omkring mig.
因 神的大力,我的外衣污秽不堪,又如里衣的领子将我缠住。
 I orenlighet har jag blivit nedstjälpt,  och själv är jag nu lik stoft och aska.
 神把我扔在淤泥中,我就像尘土和炉灰一般。
 Jag ropar till dig, men du svarar mig icke;  jag står här, men de bespejar mig allenast.
主啊,我呼求你,你不应允我;我站起来,你就定睛看我。
 Du förvandlas för mig till en grym fiende,  med din starka hand ansätter du mig.
你向我变心,待我残忍,又用大能追逼我,
 Du lyfter upp mig i stormvinden och för mig hän,  och i bruset låter du mig försmälta av ångest.
把我提在风中,使我驾风而行,又使我消灭在烈风中。
 Ja, jag förstår att du vill föra mig till döden,  till den boning dit allt levande församlas.
我知道要使我临到死地,到那为众生所定的阴宅。
 Men skulle man vid sitt fall ej få sträcka ut handen,  ej ropa efter hjälp, när ofärd har kommit?
然而,人仆倒岂不伸手?遇灾难岂不求救呢?
 Grät jag ej själv över den som hade hårda dagar,  och ömkade sig min själ ej över den fattige?
人遭难,我岂不为他哭泣呢?人穷乏,我岂不为他忧愁呢?
 Se, jag väntade mig lycka, men olycka kom;  jag hoppades på ljus, men mörker kom.
我仰望得好处,灾祸就到了;我等待光明,黑暗便来了。
 Därför sjuder mitt innersta och får ingen ro,  eländesdagar hava ju mött mig.
我心里烦扰不安,困苦的日子临到我身。
 Med mörknad hud går jag, fastän ej bränd av solen;  mitt i församlingen står jag upp och skriar.
我没有日光就哀哭行去(或译:我面发黑并非因日晒);我在会中站著求救。
 En broder har jag blivit till schakalerna,  och en frände är jag vorden till strutsarna.
我与野狗为弟兄,与鸵鸟为同伴。
 Min hud har svartnat och lossnat från mitt kött,  benen i min kropp äro förbrända av hetta.
我的皮肤黑而脱落;我的骨头因热烧焦。
 I sorgelåt är mitt harpospel förbytt,  mina pipors klang i högljudd gråt.
所以,我的琴音变为悲音;我的箫声变为哭声。