Job 3

אחרי כן פתח איוב את פיהו ויקלל את יומו׃

Därefter upplät Job sin mun och förbannade sin födelsedag;

ויען איוב ויאמר׃

Job tog till orda och sade:

יאבד יום אולד בו והלילה אמר הרה גבר׃

 Må den dag utplånas, på vilken jag föddes,  och den natt som sade: »Ett gossebarn är avlat.»

היום ההוא יהי חשך אל ידרשהו אלוה ממעל ואל תופע עליו נהרה׃

 Må den dagen vändas i mörker,  må Gud i höjden ej fråga efter den  och intet dagsljus lysa däröver.

יגאלהו חשך וצלמות תשכן עליו עננה יבעתהו כמרירי יום׃

 Mörkret och dödsskuggan börde den åter,  molnen lägre sig över den;  förskräcke den allt som kan förmörka en dag.

הלילה ההוא יקחהו אפל אל יחד בימי שנה במספר ירחים אל יבא׃

 Den natten må gripas av tjockaste mörker;  ej må den få fröjda sig bland årets dagar,  intet rum må den finna inom månadernas krets.

הנה הלילה ההוא יהי גלמוד אל תבא רננה בו׃

 Ja, ofruktsam blive den natten,  aldrig höje sig jubel under den.

יקבהו אררי יום העתידים ערר לויתן׃

 Må den förbannas av dem som besvärja dagar,  av dem som förmå mana upp Leviatan.

יחשכו כוכבי נשפו יקו לאור ואין ואל יראה בעפעפי שחר׃

 Må dess grynings stjärnor förmörkas,  efter ljus må den bida, utan att det kommer,  morgonrodnadens ögonbryn må den aldrig få se;

כי לא סגר דלתי בטני ויסתר עמל מעיני׃

 eftersom den ej tillslöt dörrarna till min moders liv,  ej lät olyckan förbliva dold för mina ögon.

למה לא מרחם אמות מבטן יצאתי ואגוע׃

 Varför fick jag ej dö strax i modersskötet,  förgås vid det jag kom ut ur min moders liv?

מדוע קדמוני ברכים ומה שדים כי אינק׃

 Varför funnos knän mig till mötes,  och varför bröst, där jag fick di?

כי עתה שכבתי ואשקוט ישנתי אז ינוח לי׃

 Hade så icke skett, låge jag nu i ro,  jag finge då sova, jag njöte då min vila,

עם מלכים ויעצי ארץ הבנים חרבות למו׃

 vid sidan av konungar och rådsherrar i landet,  män som byggde sig palatslika gravar,

או עם שרים זהב להם הממלאים בתיהם כסף׃

 ja, vid sidan av furstar som voro rika på guld  och hade sina hus uppfyllda av silver;

או כנפל טמון לא אהיה כעללים לא ראו אור׃

 eller vore jag icke till, lik ett nedgrävt foster,  lik ett barn som aldrig fick se ljuset.

שם רשעים חדלו רגז ושם ינוחו יגיעי כח׃

 Där hava ju de ogudaktiga upphört att rasa,  där få de uttröttade komma till vila;

יחד אסירים שאננו לא שמעו קול נגש׃

 där hava alla fångar fått ro,  de höra där ingen pådrivares röst.

קטן וגדול שם הוא ועבד חפשי מאדניו׃

 Små och stora äro där varandra lika,  trälen har där blivit fri ifrån sin herre.

למה יתן לעמל אור וחיים למרי נפש׃

 Varför skulle den olycklige skåda ljuset?  Ja, varför gives liv åt dem som plågas så bittert,

המחכים למות ואיננו ויחפרהו ממטמונים׃

 åt dem som vänta efter döden, utan att den kommer,  och spana därefter mer än efter någon skatt,

השמחים אלי גיל ישישו כי ימצאו קבר׃

 åt dem som skulle glädjas -- ja, intill jubel --  och fröjda sig, allenast de funne sin grav;

לגבר אשר דרכו נסתרה ויסך אלוה בעדו׃

 varför åt en man vilkens väg är höljd i mörker,  åt en man så kringstängd av Gud?

כי לפני לחמי אנחתי תבא ויתכו כמים שאגתי׃

 Suckan har ju blivit mitt dagliga bröd,  och såsom vatten strömma mina klagorop.

כי פחד פחדתי ויאתיני ואשר יגרתי יבא לי׃

 ty det som ingav mig förskräckelse, det drabbar mig nu,  och vad jag fruktade för, det kommer över mig.

לא שלותי ולא שקטתי ולא נחתי ויבא רגז׃

 Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila;  ångest kommer över mig.