Job 28

Gen mi n anba tè kote yo jwenn ajan. Gen kote se la yo netwaye lò.

 Silvret har ju sin gruva,  sin fyndort har guldet, som man renar;

Yo fouye tè pou jwenn fè. Yo fonn wòch pou jwenn kwiv.

 järn hämtas upp ur jorden,  och stenar smältas till koppar.

Yo desann ak limyè anba tè, kote ki fè nwa anpil, yo fouye byen fon nan vant latè, mezi yo kapab. Y' al chache wòch ki kache kote ki fè nwa anpil la.

 Man sätter då gränser för mörkret,  och rannsakar ned till yttersta djupet,

Byen lwen, kote moun pa ka rete, kote moun pa janm mete pye yo, moun ap fouye gwo koridò anba tè. Y'ap travay pou kont yo, ak yon kòd pase nan ren yo, y'ap balanse nan twou yo.

 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare,  där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot,  där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.

Manje soti nan tè. Men, nan zantray latè a dife fin debòde.

 Ovan ur jorden uppväxer bröd,  men därnere omvälves den såsom av eld.

Wòch latè a gen bèl pyè safi ladan l'. Nan pousyè a yo jwenn ti grenn lò.

 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste,  guldmalm hämtar man ock där.

Koukou pa janm konnen chemen pou ale la. Karanklou pa janm wè kote sa a ak je l'.

 Stigen ditned är ej känd av örnen,  och falkens öga har ej utspanat den;

Ni lyon, ni ankenn lòt bèt nan bwa, pa janm mete pye yo la.

 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur,  intet lejon har gått därfram.

Yo fouye nan wòch dife. Yo fè gwo twou byen fon nan pye mòn yo.

 Ja, där bär man hand på hårda stenen;  bergen omvälvas ända ifrån rötterna.

Yo fè gwo koridò byen long nan wòch yo. Yo jwenn tout kalite bèl pyè bijou ki koute chè.

 In i klipporna bryter man sig gångar,  där ögat får se allt vad härligt är.

Yo fouye nan sous tèt dlo yo tou. Yo mete deyò tou sa ki te kache.

 Vattenådror täppas till och hindras att gråta.  Så dragas dolda skatter fram i ljuset.

Men, kote nou ka jwenn konesans lan? Kote bon konprann lan ye menm?

 Men visheten, var finnes hon,  och var har förståndet sin boning?

Lèzòm pa konnen sa pou yo fè pou yo mete men sou li. Yo pa jwenn li ankenn kote sou latè.

 Priset för henne känner ingen människa;  hon står ej att finna i de levandes land.

Fon lanmè a deklare li pa gen bagay konsa. Lanmè a deklare bon konprann pa lakay li.

 Djupet säger: »Hon är icke här»,  och havet säger: »Hos mig är hon icke.»

Ou te mèt gen lò, ou pa ka achte l'. Ou pa ka bay lajan pou ou genyen l'.

 Hon köper icke för ädlaste metall,  med silver gäldas ej hennes värde.

Li gen plis valè pase lò peyi Ofi a. Bèl pyè oniks ak safi pa ka parèt la.

 Hon väges icke upp med guld från Ofir,  ej med dyrbar onyx och safir.

Yo pa ka konpare l' ni ak lò ni ak bèl kristal. Yo pa ka boukante l' pou yon bèl veso fèt an lò.

 Guld och glas kunna ej liknas vid henne;  hon får ej i byte mot gyllene klenoder.

Pou grenn koray ak wòch kristal menm, yo pa ka parèt la. Pito ou al dèyè bon konprann pase ou ale dèyè bèl pyè lanbi.

 Koraller och kristall må icke ens nämnas;  svårare är förvärva vishet än pärlor.

Topaz peyi Letiopi pa vo anyen devan l'. Pi bon lò a pa ka konpare ak bon konprann.

 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne;  hon väges icke upp med renaste guld.

Men, kote nou ka jwenn konesans lan? Kote bon konprann lan ye menm?

 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon,  och var har förståndet sin boning?

Pa gen moun, pa gen bèt ki ka wè l', pa menm zwazo k'ap vole nan syèl la.

 Förborgad är hon för alla levandes ögon,  för himmelens fåglar är hon fördold;

Ata lanmò ak simityè di se tande yo tande nonmen non l'.

 avgrunden och döden giva till känna;  »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»

Se Bondye ase ki konn chemen an. Se li ase ki konnen kote li rete.

 Gud, han är den som känner vägen till henne,  han är den som vet var hon har sin boning.

Paske Bondye wè dènye bout latè. Li voye je l', li gade tou sa ki anba syèl la.

 Ty han förmår skåda till jordens ändar,  allt vad som finnes under himmelen ser han.

Lè Bondye t'ap bay van yo pèz yo, lè li t'ap bay dlo lanmè a mezi kote pou l' rive a,

 När han mätte ut åt vinden dess styrka  och avvägde vattnen efter mått,

lè li t'ap bay lòd kote pou lapli tonbe ak chemen pou loraj yo pran lè y'ap gwonde,

 när han stadgade en lag för regnet  och en väg för tordönets stråle,

se lè sa a li te wè bon konprann, li wè sa li vo. Li egzaminen l' byen egzaminen, li sonde l' byen sonde.

 då såg han och uppenbarade henne,  då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.

Apre sa, Bondye di moun konsa: -Gen krentif pou Bondye, se sa ki rele bon konprann. Vire do bay sa ki mal, men sa ki rele gen lespri.

 Och till människorna sade han så:  »Se Herrens fruktan, det är vishet,  och att fly det onda är förstånd.»