Proverbs 19

Bedre Fattigmand med lydefri færd end en, som går Krogveje, er han end rig.

 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet  än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.Ords. 28,6.

At mangle Kundskab er ikke godt, men den træder fejl, som har Hastværk.

 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa;  och den som är snar på foten, han stiger miste.

Et Menneskes Dårskab øder hans Vej, men på HERREN vredes hans Hjerte.

 En människas eget oförnuft kommer henne på fall,  och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas

Gods skaffer mange Venner, den ringe skiller hans Ven sig fra.

 Gods skaffar många vänner,  men den arme bliver övergiven av sin vän.Ords. 14,20.

Det falske Vidne undgår ej Straf; den slipper ikke, som farer med Løgn.

 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat,  och den som främjar lögn, han kommer icke undan.5 Mos. 19,18 f. Ords. 21,28.

Mange bejler til Stormands Yndest, og alle er Venner med gavmild Mand.

 Många söka en furstes ynnest,  och alla äro vänner till den givmilde.

Fattigmands Frænder hader ham alle, end mere skyr hans Venner ham da. Ej frelses den, som jager efter Ord.

 Den fattige är hatad av alla sina fränder,  ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom;  han far efter löften som äro ett intet.Ords. 14,20.

Den, der vinder Vid, han elsker sin Sjæl, og den, der vogter på Indsigt, får Lykke.

 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt;  den som tager vara på insikt, han finner lycka

Det falske Vidne undgår ej Straf, og den, der farer med Løgn, går under.

 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat,  och den som främjar lögn, han skall förgås.

Vellevned sømmer sig ikke for Tåbe, end mindre for Træl at herske over Fyrster.

 Det höves icke dåren att hava goda dagar,  mycket mindre en träl att råda över furstar.Ords. 17,16. 26,1. 30,22.

Klogskab gør Mennesket sindigt, hans Ære er at overse Brøde.

 Förstånd gör en människa tålmodig,  och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.Ords. 14,17, 26,1. 16,32.

Som Brøl af en Løve er Kongens Vrede, som Dug på Græs er hans Gunst.

 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande,  hans nåd är såsom dagg på gräset.Ords. 16,14 f. 20,2.

Tåbelig Søn er sin Faders Ulykke, Kvindekiv er som ustandseligt Tagdryp.

 En dåraktig son är sin faders fördärv,  och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.Ords. 15,20. 17,25. 27,15.

Hus og Gods er Arv efter Fædre, en forstandig Hustru er fra HERREN.

 Gård och gods får man i arv från sina fäder,  men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.Ords. 18,22. 31,10 f.

Dovenskab sænker i Dvale, den lade Sjæl må sulte.

 Lättja försänker i dåsighet,  och den håglöse får lida hunger.Ords. 10,4 f. 12,24, 27. 13,4. 20,13.

Den vogter sin Sjæl, som vogter på Budet, men skødesløs Vandel fører til Død.

 Den som håller budet får behålla sitt liv;  den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.

Er man god mod den ringe, låner man HERREN, han gengælder en, hvad godt man har gjort.

 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN  och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.Matt. 10,42. 25,40.

Tugt din Søn, imens der er Håb, ellers stiler du efter at slå ham ihjel.

 Tukta din son, medan något hopp är,  och åtrå icke att vålla hans död.Ords. 13,24. 22,15. 23,13. Syr. 30,1 f.

Den, som er hidsig, må bøde, ved Skånsel gør man det værre.

 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför,  ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.Syr. 30,24.

Hør på Råd og tag ved Lære, så du til sidst bliver viis.

 Hör råd och tag emot tuktan,  på det att du för framtiden må bliva vis.Ords. 1,8.

I Mands Hjerte er mange Tanker, men HERRENs Råd er det, der står fast.

 Många planer har en man i sitt hjärta,  men HERRENS råd, det bliver beståndande.Ps. 33,11. Ords. 16,1, 9. Jes. 46,10.

Vinding har man af Godhed, hellere fattig end Løgner.

 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet,  och en fattig man är bättre än en som ljuger.Mark. 12,43.

HERRENs Frygt er Vej til Liv, man hviler mæt og frygter ej ondt.

 HERRENS fruktan för till liv;  så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.

Den lade rækker til Fadet, men fører ej Hånden til Munden.

 Den late sticker sin hand i fatet,  men gitter icke föra den åter till munnen.Ords. 26,15.

Får Spottere Hug, bliver tankeløs klog, ved Revselse får den forstandige Kundskab.

 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok;  och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.Ords. 21,11.

Mishandle Fader og bortjage Moder gør kun en dårlig, vanartet Søn.

 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder,  han är en vanartig och skändlig son.Ords. 20,20.

Hør op, min Søn, med at høre på Tugt og så fare vild fra Kundskabsord.

 Min son, om du icke vill höra tuktan,  så far du vilse från de ord som giva kunskap.Ords. 23,12.

Niddingevidne spotter Retten, gudløses Mund er glubsk efter Uret.

 Ett ont vittne bespottar vad rätt är,  och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.

Slag er rede til Spottere, Hug til Tåbers Ryg.

 Straffdomar ligga redo för bespottarna  och slag för dårarnas rygg.Ords. 10,13. 20,30. 26,3