Psalms 44

pro victoria filiorum Core eruditionis

För sångmästaren; av Koras söner; en sång.

Deus auribus nostris audivimus patres nostri narraverunt nobis opus quod operatus es in diebus eorum in diebus antiquis

 Gud, med våra öron hava vi hört,      våra fäder hava förtäljt därom för oss:  om den gärning du gjorde i deras dagar,  i forntidens dagar.

tu manu tua gentes delisti et plantasti eos adflixisti populos et emisisti eos

 Det var du som med din hand  utrotade hedningarna, men planterade dem;  du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.

non enim in gladio suo possederunt terram neque brachium eorum salvavit eos sed dextera tua et brachium tuum et lux vultus tui quia conplacuisti tibi

 Ty icke med sitt svärd intogo de landet,  och deras egen arm gav dem icke seger,  utan din högra hand och din arm  och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.

tu es rex meus Deus praecipe pro salutibus Iacob

 Du, densamme, är min konung, o Gud;  så tillsäg nu Jakob seger.

in te hostes nostros ventilabimus in nomine tuo conculcabimus adversarios nostros

 Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner  och i ditt namn förtrampa våra motståndare.

non enim in arcu meo confidam neque gladius meus salvabit me

 Ty icke på min båge förlitar jag mig,  och mitt svärd kan icke giva mig seger;

quia salvasti nos de hostibus nostris et eos qui oderant nos confudisti

 nej, du giver oss seger över våra ovänner,  och dem som hata oss låter du komma på skam.

in Domino gaudebimus tota die et in nomine tuo in aeternum confitebimur semper

 Gud lova vi alltid,  och ditt namn prisa vi evinnerligen.  Sela.

verum tu proiecisti et confudisti nos et non egredieris in exercitibus nostris

 Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd,  och du drager icke ut med våra härar.

vertisti terga nostra hosti et qui oderant nos diripuerunt nos

 Du låter oss vika tillbaka för ovånnen,  och de som hata oss taga sig byte.

dedisti nos quasi gregem ad vorandum et in gentibus dispersisti nos

 Du låter oss bliva uppätna såsom får,  och bland hedningarna han du förstrött oss.

vendidisti populum tuum sine pretio nec grandis fuit commutatio eorum

 Du säljer ditt folk för ett ringa pris,  stor är icke den vinst du har gjort därpå.

posuisti nos obprobrium vicinis nostris subsannationem et inrisum his qui erant in circuitu nostro

 Du låter oss bliva till smälek för våra grannar,  till spott och hån för dem som bo omkring oss.

posuisti nos similitudinem in gentibus commotionem capitis in tribubus

 Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna,  du låter folken skaka huvudet åt oss.

tota die confusio mea contra me et ignominia faciei meae cooperuit me

 Hela dagen är min smälek inför mig,  och blygsel höljer mitt ansikte,

a voce exprobrantis et blasphemantis a facie inimici et ultoris

 när jag hör smädarens och lastarens tal,  när jag ser fienden och den hämndgirige.

omnia haec venerunt super nos et non sumus obliti tui nec mentiti fuimus in pacto tuo

 Allt detta har kommit över oss,  och vi hava dock icke förgätit dig,  ej heller svikit ditt förbund.

non est conversum retro cor nostrum nec declinaverunt gressus nostri a semita tua

 Våra hjärtan avföllo icke,  och våra steg veko ej av ifrån din väg,

quoniam deiecisti nos in loco draconum et operuisti nos umbra mortis

 så att du därför har krossat oss i schakalers land  och övertäckt oss med dödsskugga.

si obliti sumus nominis Dei nostri et expandimus manus nostras ad deum alienum

 Om vi hade förgätit vår Guds namn  och uträckt våra händer till en främmande gud,

numquid non Deus investigabit istud ipse enim novit cogitationes cordis quoniam propter te mortificati sumus tota die reputati sumus ut grex occisionis

 månne icke Gud skulle hava utrannsakat det,  han som känner hjärtats lönnligheter?

consurge quare dormitas Domine evigila quare proicis nos in sempiternum

 Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen  och bliva aktade såsom slaktfår.

quare faciem tuam abscondis oblivisceris adflictiones et angustias nostras

 Vakna upp; varför sover du, Herre?  Vakna, förkasta oss icke för alltid.

quoniam incurvata est in pulvere anima nostra adhesit terrae venter noster

 Varför döljer du ditt ansikte  och förgäter vårt lidande och trångmål?

surge auxiliare nobis et redime nos propter misericordiam tuam

 Se, vår själ är nedböjd i stoftet,  vår kropp ligger nedtryckt till jorden. [ (Psalms 44:27)  Stå upp till vår hjälp,  och förlossa oss för din nåds skull. ]