Ecclesiastes 7

Краще добре ім'я від оливи хорошої, а день смерти людини від дня її вродження!

Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?                  Predikaren, 7 Kapitlet            Sorg och glädje, rättfärdighet och         orättfärdighet, vishet, kvinnors ondska                           m. m.

Краще ходити до дому жалоби, ніж ходити до дому бенкету, бо то кінець кожній людині, і живий те до серця свого бере!

 Bättre är gott namn än god salva,  och bättre är dödens dag än födelsedagen.

Кращий смуток від сміху, бо при обличчі сумнім добре серце!

 Bättre än att gå i gästabudshus  är det att gå i sorgehus;  ty där är änden för alla människor,  och den efterlevande må lägga det på hjärtat.

Серце мудрих у домі жалоби, а серце безглуздих у домі веселощів.

 Bättre är grämelse än löje,  ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.

Краще слухати докір розумного, аніж слухати пісні безумних,

 De visas hjärtan äro i sorgehus,  och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.

бо як тріскот тернини під горщиком, такий сміх нерозумного. Теж марнота й оце!...

 Bättre är att höra förebråelser av en vis man  än att få höra sång av dårar.

Коли мудрий кого утискає, то й сам нерозумним стає, а хабар губить серце.

 Ty såsom sprakandet av törne under grytan,  så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.

Кінець діла ліпший від початку його; ліпший терпеливий від чванькуватого!

 Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre,  och mutor fördärva hjärtat.

Не спіши в своїм дусі, щоб гніватися, бо гнів спочиває у надрах глупців.

 Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse;  bättre är en tålmodig man än en högmodig.

Не кажи: Що це сталось, що перші дні були кращі за ці? бо не з мудрости ти запитався про це.

 Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig,  ty grämelse bor i dårars bröst.

Добра мудрість з багатством, а прибуток для тих, хто ще сонечко бачить,

Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.

бо в тіні мудрости як у тіні срібла, та користь пізнання у тому, що мудрість життя зберігає тому, хто має її.

Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.

Розваж Божий учинок, бо хто може те випростати, що Він покривив?

Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.

За доброго дня користай із добра, за злого ж розважуй: Одне й друге вчинив Бог на те, щоб людина нічого по собі не знайшла!

Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?

В днях марноти своєї я всього набачивсь: буває справедливий, що гине в своїй справедливості, буває й безбожний, що довго живе в своїм злі.

Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.

Не будь справедливим занадто, і не роби себе мудрим над міру: пощо нищити маєш себе?

Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.

Не будь несправедливим занадто, і немудрим не будь: пощо маєш померти в нечасі своїм?

Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?

Добре, щоб ти ухопився за це, але й з того своєї руки не спускай, бо богобоязний втече від усього того.

Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?

Мудрість робить мудрого сильнішим за десятьох володарів, що в місті.

Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

Немає людини праведної на землі, що робила б добро й не грішила,

Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.

тому не клади свого серця на всякі слова, що говорять, щоб не чути свого раба, коли він лихословить тебе,

Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.

знає бо серце твоє, що багато разів також ти лихословив на інших!

Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.

Усе це я в мудрості випробував, і сказав: Стану мудрим! Та далека від мене вона!

Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.

Далеке оте, що було, і глибоке, глибоке, хто знайде його?

Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.

Звернувся я серцем своїм, щоб пізнати й розвідати, та шукати премудрість і розум, та щоб пізнати, що безбожність глупота, а нерозум безумство!

Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?

І знайшов я річ гіршу від смерти то жінку, бо пастка вона, її ж серце тенета, а руки її то кайдани!... Хто добрий у Бога врятований буде від неї, а грішного схопить вона!

När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,

Подивися, оце я знайшов, сказав Проповідник: рівняймо одне до одного, щоб знайти зрозуміння!

då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.

Чого ще шукала душа моя, та не знайшла: я людину знайшов одну з тисячі, але жінки між ними всіма не знайшов!...

Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.

Крім того, поглянь, що знайшов я: що праведною вчинив Бог людину, та вигадок усяких шукають вони!...

Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen. [ (Ecclesiastes 7:30) Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder. ]