Job 6

Då tog Job till orda och sade:

I odpowiedział Ijob, a rzekł:

 Ack att min grämelse bleve vägd  och min olycka lagd jämte den på vågen!

O gdyby pilnie zważono narzekanie moje, a biedę moję pospołu na wagę włożono,

 Se, tyngre är den nu än havets sand,  därför kan jag icke styra mina ord.

Tedyby była cięższą nad piasek morski; przetoż mi słów niestaje.

 Ty den Allsmäktiges pilar hava träffat mig,  och min ande indricker deras gift;  ja, förskräckelser ifrån Gud ställa sig upp mot mig.

Albowiem strzały Wszechmocnego tkwią we mnie, których jad wysuszył ducha mego, a strachy Boże walczą przeciwko mnie.

 Icke skriar vildåsnan, när hon har friskt gräs,  icke råmar oxen, då han står vid sitt foder?

Izali osieł dziki ryczy nad trawą? albo wół izali ryczy nad paszą swoją?

 Men vem vill äta den mat som ej har smak eller sälta,  och vem finner behag i slemörtens saft?

Izali może być jedzona rzecz niesmaczna bez soli? albo jestli jaki smak w białku jajowym?

 Så vägrar nu min själ att komma vid detta,  det är för mig en vämjelig spis.

Czego się przedtem nie chciała dotknąć dusza moja, to teraz jest boleścią ciała mego.

 Ack att min bön bleve hörd,  och att Gud ville uppfylla mitt hopp!

Bodajże się spełniła prośba moja! Niechże mi Bóg da, czego oczekuję!

 O att det täcktes Gud att krossa mig,  att räcka ut sin hand och avskära mitt liv!

Oby się Bogu podobało, żeby mię zniszczył, a żeby mię wyciął, rozpuściwszy rękę swoję!

 Då funnes ännu för mig någon tröst,  jag kunde då jubla, fastän plågad utan förskoning;  jag har ju ej förnekat den Heliges ord.

Bo mam jeszcze pociechę swoję, (chociaż pałam w boleści, a Bóg mi nie folguje) żem nie taił słów Świętego.

 Huru stor är då min kraft, eftersom jag alltjämt bör hoppas?  Och vad väntar mig för ände, eftersom jag skall vara tålig?

Cóż jest za moc moja, abym potrwał? albo co za koniec mój, abym przedłużył żywota mego?

 Min kraft är väl ej såsom stenens,  min kropp är väl icke av koppar?

Izali moc kamienna moc moja? albo ciało moje miedziane?

 Nej, förvisso gives ingen hjälp för mig,  var utväg har blivit mig stängd.

Azaż obrony mojej niemasz przy mnie? azaż rozsądek oddalony odemnie?

 Den förtvivlade borde ju röna barmhärtighet av sin vän,  men se, man övergiver den Allsmäktiges fruktan,

Przeciwko temu, którego litość słabieje ku bliźniemu swemu, i który bojaźń Wszechmogącego opuścił?

 Mina bröder äro trolösa, de äro såsom regnbäckar,  ja, lika bäckarnas rännilar, som snart sina ut,

Bracia moi omylili mię jako potok; pominęli jako gwałtowne potoki,

 som väl kunna gå mörka av vinterns flöden,  när snön har fallit och gömt sig i dem,

Które bywają mętne od lodu, w których się śnieg ukrywa;

 men som åter försvinna, när de träffas av hettan,  och torka bort ifrån sin plats, då värmen kommer.

Czasu którego topnieją, zaginą; a czasu gorącości niszczeją z miejsca swego.

 Vägfarande där i trakten vika av till dem,  men de finna allenast ödslighet och måste förgås.

Udawają się tam i sam z dróg swoich; rozciekają się po miejscach bezwodnych, i giną.

 Temas vägfarande skådade dithän,  Sabas köpmanståg hoppades på dem;

Podróżni ludzie z krainy Teman obaczyli je; a którzy szli do Seba, mieli w nich nadzieję.

 men de kommo på skam i sin förtröstan,  de sågo sig gäckade, när de hade hunnit ditfram.

Ale się zawstydzili, iż w nich ufali; a gdy tam przyszli, oszukali się.

 Ja, likaså ären I nu ingenting värda,  handfallna stån I av förfäran och förskräckelse.

Tak zaiste i wy, bywszy nie jesteście; widząc utrapienie moje, lękacie się.

 Har jag då begärt att I skolen giva mig gåvor,  taga av edert gods för att lösa mig ut,

Izalim mówił: Przynieście mi co, a z majętności waszej dajcie mi dary?

 att I skolen rädda mig undan min ovän,  köpa mig fri ur våldsverkares hand?

I wybawcie mię z rąk nieprzyjaciela, a z rąk okrutników odkupcie mię?

 Undervisen mig, så vill jag tiga,  lären mig att förstå vari jag har farit vilse.

Nauczcież mię , a ja umilknę; a w czemem zbłądził pokażcie mi.

 Gott är förvisso uppriktigt tal,  men tillrättavisning av eder, vad båtar den?

O jakoż są mocne słowa prawdziwe! Ale cóż sprawi obwinienie wasze?

 Haven I då i sinnet att hålla räfst med ord,  och skall den förtvivlade få tala för vinden?

Izali słowa moje obwinić myślicie, a przewiewać mowy utrapionego?

 Då kasten I väl också lott om den faderlöse,  då lären I väl köpslå om eder vän!

I na sierotę targacie się, i kopiecie doły pod przyjacielem swoim.

 Dock, må det nu täckas eder att akta på mig;  icke vill jag ljuga eder mitt i ansiktet.

Przetoż przypatrzcie mi się teraz, a obaczycie, jeźli kłamię przed obliczem waszem.

 Vänden om!  Må sådan orätt icke ske;  ja, vänden ännu om, ty min sak är rättfärdig!

Obaczcie się, proszę, a niech nie będzie w was nieprawość; obaczcie się, a poznacie, że jest sprawiedliwość moja przy mnie.

 Skulle väl orätt bo på min tunga,  och min mun, skulle den ej förstå vad fördärvligt är?

A iż nie masz w języku mym nieprawości: i nie mamże znać utrapienia mego?