Psalms 38

En psalm av David; till åminnelse.

Psalam. Davidov. Za spomen.

 HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse,  och tukta mig icke i din vrede.

Jahve, u srdžbi svojoj nemoj ne karati, i nemoj me kazniti u svojemu gnjevu.

 Ty dina pilar hava träffat mig,  och din hand drabbar mig.

Strijele se tvoje u me zabodoše, ruka me tvoja teško pritisnu:

 Det finnes intet helt på min kropp      för din vredes skull,  intet helbrägda i mina ben      för min synds skull.

na tijelu mi ništa zdravo nema zbog gnjeva tvog, od grijeha mojih mira mi nema kostima.

 Ty mina missgärningar gå mig över huvudet;  såsom en svår börda      äro de mig för tunga.

Zloće moje glavu su mi nadišle, kao preteško breme tište me.

 Mina sår stinka och flyta  för min dårskaps skull.

Rane moje zaudaraju i gnjiju zbog bezumnosti moje.

 Jag går krokig och mycket lutande;  hela dagen går jag sörjande.

Pogurih se sav i zgrčih, povazdan lutam žalostan.

 Ty mina länder äro fulla av brand,  och intet helt finnes på min kropp.

Moji bokovi puni su ognjice, na tijelu mi ništa zdravo nema.

 Jag är vanmäktig och illa sönderslagen;  jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.

Iscrpljen sam i satrven posve, stenjem od jecanja srca svojega.

 Herre, du känner all min trängtan,  och min suckan är dig icke fördold.

O Gospode, sve su mi želje pred tobom, i vapaji moji nisu ti skriveni.

 Mitt hjärta slår häftigt,      min kraft har övergivit mig;   mina ögons ljus,      också det är borta.

Srce mi udara silno, snaga me ostavlja i svjetlost vida očinjeg gasi se.

 Mina vänner och fränder      hålla sig fjärran ifrån min plåga,  och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.

Prijatelji i drugovi od rana mojih uzmakoše, i moji najbliži stoje daleko.

 Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv,  och de som söka min ofärd      tala vad fördärvligt är;  på svek tänka de hela dagen.

Namještaju mi zamke oni koji mi život vrebaju, koji mi žele nesreću, propašću mi prijete i uvijek smišljaju prijevare.

 Men jag är lik en döv, som intet hör,  och lik en stum, som icke upplåter sin mun;

A ja sam kao gluh i ništa ne čujem i, kao nijem, usta ne otvaram.

 ja, jag är lik en man som intet hör,  och som icke har något gensvar i sin mun.

Postadoh k'o čovjek koji ne čuje i koji u ustima nema odgovora.

 Se, på dig, HERRE, hoppas jag;  du skall svara, Herre, min Gud.

Jer u tebe se, o Jahve, uzdam, ti ćeš me uslišati, Jahve, Bože moj!

 Ty jag fruktar att de annars      få glädja sig över mig,  att de skola förhäva sig över mig,      när min fot vacklar.

Rekoh: "Nek' se ne raduju nada mnom; kad mi noga posrne, nek' se ne uzdižu nada mnom!"

 Ty jag är nära att falla,  och min plåga är alltid inför mig;

Jer umalo ne propadoh, i moja je bol svagda preda mnom.

 ja, jag måste bekänna min missgärning,  och jag sörjer över min synd.

Bezakonje svoje ja priznajem i pun sam žalosti zbog grijeha svojega.

 Men mina fiender få leva och äro mäktiga,  och många äro de som hata mig utan sak,

A koji su bez razloga protiv mene, moćni su, i mnogi su koji me mrze nepravedno.

 de som löna gott med ont,  och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.

Za dobro zlom mi uzvraćaju, protive mi se što tražim dobro.

 Övergiv mig icke, HERRE;  min Gud, var icke långt ifrån mig. [ (Psalms 38:23)  Skynda till min hjälp,      Herre, du min frälsning. ]

O Jahve, ne ostavljaj me! Bože moj, ne udaljuj se od mene! [ (Psalms 38:23) Požuri se meni u pomoć, Gospode, spase moj! ]