Proverbs 28

Ny ratsy fanahy mandositra, na dia tsy misy manenjika aza; Fa ny marina kosa dia matoky toy ny liona tanora.

 De ogudaktiga fly, om ock ingen förföljer dem;  men de rättfärdiga äro oförskräckta såsom unga lejon.3 Mos. 26,36 f. Ords. 10,24.

Ny fahotan'ny tany mahamaro mpanapaka; Fa ny fisian'ny olona manan-tsaina kosa no mampahateza ny fanjakana.

 För sin överträdelses skull får ett land många herrar;  men där folket har förstånd och inser vad rätt är, där bliver det beståndande.Ords. 29,8. Jes. 24,4 f., 20.

Ny malahelo izay mampahory ny mahantra Dia toy ny ranonorana izay manindao ka tsy maha-misy hanina.

 En usel herre, som förtrycker de arma,  är ett regn som förhärjar i stället för att giva bröd.

Izay mahafoy ny lalàna dia mandoka ny ratsy fanahy; Fa izay mitandrina ny lalàna dia mirehitra amin'ny fanoherana azy.

 De som övergiva lagen prisa de ogudaktiga,  men de som hålla lagen gå till strids mot dem.

Ny ratsy fanahy dia tsy mahalala rariny; Fa izay mitady an'i Jehovah no mahalala ny zavatra rehetra.

 Onda människor förstå icke vad rätt är,  men de som söka HERREN, de förstå allt.

Ny malahelo izay mandeha amin'ny fahitsiany Dia tsara noho ny manan-karena izay mivadika ka mandeha amin'ny lalana miolikolika.

 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet  rik som i vrånghet går dubbla vägar.Ords. 19,1.

Izay mitandrina ny lalàna no zanaka hendry; Fa izay misakaiza amin'ny mpandany harena dia manome henatra ny rainy.

 Den yngling är förståndig, som tager lagen i akt;  men som giver sig i sällskap med slösare gör sin fader skam.

Izay mampitombo ny fananany amin'ny zana-bola sy ny tombony Dia mamory ho an'izay miantra ny malahelo

 De som förökar sitt gods genom ocker och räntor,  han samlar åt den som förbarmar sig över de arma.Pred. 2,26.

Izay manentsin-tadiny tsy hihaino ny lalàna, Na ny fivavahany aza dia fahavetavetana.

 Om någon vänder bort sitt öra och icke vill höra lagen,  så är till och med hans bön en styggelse.Job 27,8 f. Ps. 18,42. 66,18. Joh. 9,31.

Izay mampivily ny mahitsy ho amin'ny lalan-dratsy Dia ho lavo amin'ny lavaka nataony; Fa ny tsy misy tsiny no handova ny soa.

 Den som leder de redliga vilse in på en ond väg,  han faller själv i sin grop;  men de ostraffliga få till sin arvedel vad gott är.Ords. 26,27. Matt. 15,14.

Ny manan-karena manao azy ho hendry; Fa ny malahelo izay manan-tsaina dia hizaha toetra azy.

 En rik man tycker sig vara vis,  men en fattig man med förstånd uppdagar hurudan han är.

Raha ravoravo ny marina, dia be ny famirapiratana; Fa raha misandratra kosa ny ratsy fanahy, dia miery ny vahoaka.

 När de rättfärdiga triumfera, står allt härligt till;  men när de ogudaktiga komma till makt, får man leta efter människor.Ords. 11,10. 29,2.

Izay manafina ny fahotany tsy hambinina; Fa izay mitsotra ka mahafoy azy no hahazo famindram-po.

 Den som fördöljer sina överträdelser, honom går det icke väl;  men den som bekänner och övergiver dem, han får barmhärtighet.Ps. 32,3 f. 1 Joh. 1,9.

Sambatra izay olona matahotra mandrakariva; Fa izay manamafy ny fony no hidiran-doza.

 Säll är den människa som ständigt tager sig till vara;  men den som förhärdar sitt hjärta, han faller i olycka.Ords. 14,16.

Liona mierona sy bera miremby Ny mpanapaka ratsy fanahy amin'ny olona reraka.

 Lik ett rytande lejon och en glupande björn  är en ogudaktig furste över ett fattigt folk.

Ny mpanapaka tsy ampy saina dia mahery mampahory; Izay mankahala ny fieremana no ho ela velona.

 Du furste utan förstånd, du som övar mycket våld,  att den som hatar orätt vinning, han skall länge leva.Ords. 29,4.

Izay itambesaran-keloka noho ny fandatsahan-drà dia handositra hatrany an-davaka; Aoka tsy hisy hihazona azy.

 En människa som tryckes av blodskuld  bliver en flykting ända till sin grav, och ingen må hjälpa en sådan.1 Mos. 9,6. 2 Mos. 21,12. 5 Mos. 19,11 f.

Izay mandeha tsy misy tsiny no ho voavonjy; Fa izay mivadika ka mandeha amin'ny lalana miolikolika no ho lavo tampoka.

 Den som vandrar ostraffligt, han bliver frälst;  men den som i vrånghet går dubbla vägar, han faller på en av dem.Ords. 12,13.

Izay miasa ny taniny dia ho voky hanina Fa izay manaraka ny olom-poana ho voky alahelo kosa.

 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest;  men den som far efter fåfängliga ting får fattigdom till fyllest.Ords. 12,11. 20,4. Syr. 20,28.

Izay olona mahatoky tokoa dia ho be fitahiana; Fa izay maimay ta-hanan-karena dia tsy maintsy hohelohina.

 En redlig man får mycken välsignelse;  men den som fikar efter att varda rik, kan bliver icke ostraffad.Ords. 20,21. 21,5. 1 Tim. 6,6, 9.

Tsy mety raha mizaha tavan'olona; Kanefa na dia amin'ny sombin-kanina ihany aza dia sahin'ny olona hanotana.

 Att hava anseende till personen är icke tillbörligt;  men för ett stycke bröd gör sig mången till överträdare.Ords. 18,5. 24,23. Hes. 13,19.

Ny mpialona dia maimay ta-hanan-karena; Tsy fantany fa hanjo azy ny alahelo.

 Den missunnsamme ävlas efter ägodelar  och förstår icke att brist skall komma över honom.

Izay mananatra olona no hahazo fitia be rahatrizay Noho izay mandrobo amin'ny lelany.

 Den som tillrättavisar en avfälling skall vinna ynnest,  mer än den som gör sin tunga hal.Ords. 9,8 f. 27,5 f.

Izay mandroba ray sy reny Ka manao hoe: Tsy heloka izany, Dia naman'ny mpanimba.

 Den som plundrar sin fader eller sin moder  och säger: »Det är ingen synd»,  han är stallbroder till rövaren.Ords. 19,26. Matt. 15,5 f.

Izay mierina manetsika ady; Fa izay matoky an'i Jehovah dia hohatavezina.

 Den som är lysten efter vinning uppväcker träta;  men den som förtröstar på HERREN varder rikligen mättad.

Izay matoky ny fony dia adala; Fa izay mandeha amin'ny fahendrena no ho afa-miala.

 Den som förlitar sig på sitt förstånd, han är en dåre;  men den som vandrar i vishet, han bliver hulpen.Ords. 3,5, 7. 1 Kor. 3,19 f.

Izay manome ny malahelo tsy hanan-java-mahory; Fa izay mitampi-maso hahazo ozona be;

 Den som giver åt den fattige, honom skall intet fattas;  men den som tillsluter sina ögon drabbas av mycken förbannelse.5 Mos. 15,11. Ords. 19,17. Syr. 4,5.

Raha misandratra ny ratsy fanahy, dia miery ny vahoaka; Fa raha ringana kosa izy, dia mihamaro ny marina.

 När de ogudaktiga komma till makt, gömma sig människorna;  men när de förgås, växa de rättfärdiga till.Job 24,4. Ords. 11,10. 29,7.