Proverbs 19

Tsara ny malahelo mandeha tsy misy tsiny Noho izay mandainga amin'ny molony sady adala.

 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet  än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.Ords. 28,6.

Tsy tsara raha tsy manam-pahalalana ny fanahy; Ary izay miezaka mosalahy dia ho diso lalana.

 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa;  och den som är snar på foten, han stiger miste.

Ny fahadalan'ny olona no mahasimba ny alehany, Ka amin'i Jehovah no sosotra ny fony.

 En människas eget oförnuft kommer henne på fall,  och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas

Ny harena mahamaro sakaiza; Fa ny malahelo afoin'ny sakaizany.

 Gods skaffar många vänner,  men den arme bliver övergiven av sin vän.Ords. 14,20.

Ny vavolombelona mandainga tsy ho afa-tsiny, Ary izay mamoaka lainga tsy ho afa-miala.

 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat,  och den som främjar lögn, han kommer icke undan.5 Mos. 19,18 f. Ords. 21,28.

Maro no mandambolambo andriana; Ary ny olona rehetra samy misakaiza amin'izay mpanome zavatra.

 Många söka en furstes ynnest,  och alla äro vänner till den givmilde.

Ny malahelo dia halan'ny rahalahiny rehetra, Koa mainka fa ny sakaizany tsy hanalavitra azy va? Manandrandra amin'ny teny tsy misy izy.

 Den fattige är hatad av alla sina fränder,  ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom;  han far efter löften som äro ett intet.Ords. 14,20.

Izay mihary fahendrena no tia ny tenany, Ary izay mitandrina fahalalana hahita soa.

 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt;  den som tager vara på insikt, han finner lycka

Ny vavolombelona mandainga tsy maintsy hampijalina, Ary ny miteny lainga ho very.

 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat,  och den som främjar lögn, han skall förgås.

Ny ho velona amin'ny fahafinaretana dia tsy tandrifiny ho an'ny adala, Koa mainka izay hanapahan'ny mpanompo ny zanak'andriana.

 Det höves icke dåren att hava goda dagar,  mycket mindre en träl att råda över furstar.Ords. 17,16. 26,1. 30,22.

Ny fahendren'ny olona manindry ny fahatezerany, Ary voninahitra ho azy ny tsy mamaly fahadisoana.

 Förstånd gör en människa tålmodig,  och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.Ords. 14,17, 26,1. 16,32.

Ny fahatezeran'ny mpanjaka dia toy ny fieron'ny liona tanora: Fa ny fitiany kosa toy ny ando amin'ny ahitra.

 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande,  hans nåd är såsom dagg på gräset.Ords. 16,14 f. 20,2.

Ny zanaka adala mahabe fahoriana ny rainy; Ary ny ady ataon'ny vehivavy dia toy ny rano mitete mandrakariva.

 En dåraktig son är sin faders fördärv,  och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.Ords. 15,20. 17,25. 27,15.

Trano sy harena no lova avy amin'ny ray; Fa ny vady hendry kosa dia avy amin'i Jehovah.

 Gård och gods får man i arv från sina fäder,  men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.Ords. 18,22. 31,10 f.

Ny hakamoana mahasondrian-tory, Ary ho mosarena ny olona malaina.

 Lättja försänker i dåsighet,  och den håglöse får lida hunger.Ords. 10,4 f. 12,24, 27. 13,4. 20,13.

Izay mitandrina ny didy mitandrina ny ainy; Fa izay tsy mihevitra ny alehany dia ho faty.

 Den som håller budet får behålla sitt liv;  den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.

Izay miantra ny malahelo dia mampisambotra an'i Jehovah, Ary izay nomeny dia honerany kosa.

 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN  och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.Matt. 10,42. 25,40.

Faizo ny zanakao, fa mbola misy azo antenaina ihany, Nefa aza dia entim-po loatra, fandrao mahafaty azy.

 Tukta din son, medan något hopp är,  och åtrå icke att vålla hans död.Ords. 13,24. 22,15. 23,13. Syr. 30,1 f.

Ny lozabe tsy maintsy hampijalina; Ary na dia vonjenao aza izy, dia mbola hanahirana anao ihany indray.

 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför,  ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.Syr. 30,24.

Henoy ny saina atolotra, ary raiso ny fananarana, Mba ho hendry ianao amin'izay hiafaranao.

 Hör råd och tag emot tuktan,  på det att du för framtiden må bliva vis.Ords. 1,8.

Maro ny hevitra ao am-pon'ny olona; Fa ny fisainan'i Jehovah no haharitra.

 Många planer har en man i sitt hjärta,  men HERRENS råd, det bliver beståndande.Ps. 33,11. Ords. 16,1, 9. Jes. 46,10.

Fifaliana amin'ny olona ny manisy soa; Ary aleo ho malahelo toy izay ho mpandainga.

 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet,  och en fattig man är bättre än en som ljuger.Mark. 12,43.

Ny fahatahorana an'i Jehovah no ahazoana fiainana; Izay manana izany tsy mba handry fotsy sady tsy hiharan-doza.

 HERRENS fruktan för till liv;  så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.

Ny malaina dia mangarona ny eo an-dovia amin'ny tànany, Nefa ny mampakatra azy ho amin'ny vavany dia tsy zakany.

 Den late sticker sin hand i fatet,  men gitter icke föra den åter till munnen.Ords. 26,15.

Kapohy ny mpaniratsira, dia ho hendry ny kely saina; Ary anaro ny manan-tsaina, dia hahalala fahendrena izy.

 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok;  och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.Ords. 21,11.

Izay mitohatoha amin-drainy sy mandroaka ny reniny Dia zanaka mahamenatra sy mahafa-baraka.

 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder,  han är en vanartig och skändlig son.Ords. 20,20.

Anaka, mitsahara tsy hihaino anatra Izay mampanalavitra anao ny tenin'ny fahalalana.

 Min son, om du icke vill höra tuktan,  så far du vilse från de ord som giva kunskap.Ords. 23,12.

Ny vavolombelona ratsy maniratsira ny fitsarana; Ary ny vavan'ny ratsy fanahy mitelina ny ratsy.

 Ett ont vittne bespottar vad rätt är,  och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.

Vonona ho amin'ny mpaniratsira ny fanamelohana, Ary ny kapoka ho amin'ny lamosin'ny adala.

 Straffdomar ligga redo för bespottarna  och slag för dårarnas rygg.Ords. 10,13. 20,30. 26,3