Proverbs 28

Mechan yo pa bezwen moun dèyè yo pou yo kouri. Men, moun ki mache dwat yo brav tankou lyon.

 De ogudaktiga fly, om ock ingen förföljer dem;  men de rättfärdiga äro oförskräckta såsom unga lejon.3 Mos. 26,36 f. Ords. 10,24.

Lè nan yon peyi moun ap fè sa ki mal, chak jou gen yon lòt chèf. Men avèk yon moun ki gen konprann, ki konnen sa l'ap fè, gouvènman an ap kanpe pou lontan.

 För sin överträdelses skull får ett land många herrar;  men där folket har förstånd och inser vad rätt är, där bliver det beståndande.Ords. 29,8. Jes. 24,4 f., 20.

Yon pòv k'ap peze pi pòv pase l', se tankou yon gwo lapli ki gate tout jaden nèt.

 En usel herre, som förtrycker de arma,  är ett regn som förhärjar i stället för att giva bröd.

Moun ki pa respekte lalwa bay mechan yo pye sou moun. Men, moun ki fè sa lalwa mande, se moun ki pran pozisyon kont mechan yo.

 De som övergiva lagen prisa de ogudaktiga,  men de som hålla lagen gå till strids mot dem.

Mechan yo pa konnen sa ki rele jistis. Men, moun k'ap sèvi Seyè a konprann tout bagay.

 Onda människor förstå icke vad rätt är,  men de som söka HERREN, de förstå allt.

Pito ou pòv men ou serye, pase pou ou rich men ou vòlè.

 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet  rik som i vrånghet går dubbla vägar.Ords. 19,1.

Yon jenn gason ki fè tou sa lalwa mande, se pitit ki gen lespri. Men, moun ki fè zanmi ak vakabon se yon wont pou papa l'.

 Den yngling är förståndig, som tager lagen i akt;  men som giver sig i sällskap med slösare gör sin fader skam.

Moun ki vin rich nan prete moun lajan, nan bay kout ponya, se anpile y'ap anpile lajan pou moun ki konn pran ka malere.

 De som förökar sitt gods genom ocker och räntor,  han samlar åt den som förbarmar sig över de arma.Pred. 2,26.

Lè ou refize fè sa lalwa mande ou fè a, ata lapriyè w'ap fè a p'ap fè Bondye plezi.

 Om någon vänder bort sitt öra och icke vill höra lagen,  så är till och med hans bön en styggelse.Job 27,8 f. Ps. 18,42. 66,18. Joh. 9,31.

Lè yon moun chache pran tèt yon nonm serye pou fè l' fè sa ki mal, se li menm k'ap pran nan pèlen an. Men moun serye a va jwenn bon rekonpans.

 Den som leder de redliga vilse in på en ond väg,  han faller själv i sin grop;  men de ostraffliga få till sin arvedel vad gott är.Ords. 26,27. Matt. 15,14.

Yon nonm rich mete nan tèt li li gen bon konprann. Men, yon pòv ki gen lespri ap dekouvri l'.

 En rik man tycker sig vara vis,  men en fattig man med förstånd uppdagar hurudan han är.

Lè se moun k'ap fè sa ki dwat ki rive chèf, se fèt pou tout moun. Men, lè se mechan an ki rive chèf, tout moun al kache.

 När de rättfärdiga triumfera, står allt härligt till;  men när de ogudaktiga komma till makt, får man leta efter människor.Ords. 11,10. 29,2.

Moun k'ap kache peche p'ap janm wè zafè yo mache. Men, Bondye va gen pitye pou moun ki rekonèt peche yo, pou moun ki chanje lavi yo.

 Den som fördöljer sina överträdelser, honom går det icke väl;  men den som bekänner och övergiver dem, han får barmhärtighet.Ps. 32,3 f. 1 Joh. 1,9.

Ala bon sa bon pou moun ki toujou gen krentif pou Bondye! Men, moun k'ap fè tèt di ak Bondye ap wè malè tonbe sou yo.

 Säll är den människa som ständigt tager sig till vara;  men den som förhärdar sitt hjärta, han faller i olycka.Ords. 14,16.

Yon chèf malveyan se tankou lyon ki move, tankou lous ki grangou. Pòv malere san sekou devan yo.

 Lik ett rytande lejon och en glupande björn  är en ogudaktig furste över ett fattigt folk.

Lè yon chèf pa gen konprann, l'ap peze moun, l'ap fè mechanste. Men, moun ki pa vle wè moun k'ap vòlò ap gouvènen lontan.

 Du furste utan förstånd, du som övar mycket våld,  att den som hatar orätt vinning, han skall länge leva.Ords. 29,4.

Lè yon moun touye yon lòt, konsyans li boulvèse l', l'ap kouri chache lanmò. Piga pesonn chache kenbe l'.

 En människa som tryckes av blodskuld  bliver en flykting ända till sin grav, och ingen må hjälpa en sådan.1 Mos. 9,6. 2 Mos. 21,12. 5 Mos. 19,11 f.

Malè p'ap rive moun k'ap mennen yon lavi san repwòch. Men, moun ki pa serye, k'ap mache pye gaye, y'ap rete konsa, y'ap tonbe.

 Den som vandrar ostraffligt, han bliver frälst;  men den som i vrånghet går dubbla vägar, han faller på en av dem.Ords. 12,13.

Yon moun ki travay di nan jaden l' ap jwenn kont manje pou l' manje. Men, moun k'ap fè bagay ki p'ap sèvi anyen ap toujou pòv.

 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest;  men den som far efter fåfängliga ting får fattigdom till fyllest.Ords. 12,11. 20,4. Syr. 20,28.

Yon nonm ki serye nan sa l'ap fè ap jwenn anpil benediksyon. Men, yo p'ap manke pini moun k'ap prese pou l' rich.

 En redlig man får mycken välsignelse;  men den som fikar efter att varda rik, kan bliver icke ostraffad.Ords. 20,21. 21,5. 1 Tim. 6,6, 9.

Sa pa bon pou gade moun sou figi. Men, pou nenpòt ti kraze kòb, yon jij ka fè betiz.

 Att hava anseende till personen är icke tillbörligt;  men för ett stycke bröd gör sig mången till överträdare.Ords. 18,5. 24,23. Hes. 13,19.

Moun ki anvi tout toujou ap prese pou yo rich. Yo pa wè grangou k'ap tann yo pi devan.

 Den missunnsamme ävlas efter ägodelar  och förstår icke att brist skall komma över honom.

Lè ou rale zòrèy yon moun, pita l'ap gen plis konsiderasyon pou ou pase pou moun k'ap achte figi l'.

 Den som tillrättavisar en avfälling skall vinna ynnest,  mer än den som gör sin tunga hal.Ords. 9,8 f. 27,5 f.

Moun k'ap vòlò papa l' ak manman l', epi k'ap di nan kè l': Se pa anyen sa, li menmman parèyman ak moun k'ap mache brize.

 Den som plundrar sin fader eller sin moder  och säger: »Det är ingen synd»,  han är stallbroder till rövaren.Ords. 19,26. Matt. 15,5 f.

Moun ki anvi tout pou yo ap toujou nan kont. Men, moun ki mete konfyans yo nan Seyè a p'ap janm manke anyen.

 Den som är lysten efter vinning uppväcker träta;  men den som förtröstar på HERREN varder rikligen mättad.

Moun ki gen konfyans nan pwòp tèt yo, se moun fou yo ye. Men, moun ki fè sa li konnen li dwe fè a ap sove.

 Den som förlitar sig på sitt förstånd, han är en dåre;  men den som vandrar i vishet, han bliver hulpen.Ords. 3,5, 7. 1 Kor. 3,19 f.

Moun ki bay pòv p'ap janm manke anyen. Men, moun ki fè tankou li pa wè pòv yo chaje ak madichon.

 Den som giver åt den fattige, honom skall intet fattas;  men den som tillsluter sina ögon drabbas av mycken förbannelse.5 Mos. 15,11. Ords. 19,17. Syr. 4,5.

Lè se mechan ki rive chèf, tout moun al kache. Men, tonbe mechan yo tonbe, moun k'ap mache dwat yo kanpe ankò.

 När de ogudaktiga komma till makt, gömma sig människorna;  men när de förgås, växa de rättfärdiga till.Job 24,4. Ords. 11,10. 29,7.