Job 3

Danach tat Hiob seinen Mund auf und verfluchte seinen Tag.
Rehefa afaka izany, dia niloa-bava Joba ka nanozona ny androny
Und Hiob hob an und sprach:
nanao hoe:
Es verschwinde der Tag, an dem ich geboren wurde, und die Nacht, welche sprach: Ein Knäblein ist empfangen!
Foàna anie ny andro nahaterahako sy ny alina izay nanao hoe: Misy zazalahy vao torontoronina!
Jener Tag sei Finsternis! nicht frage Gott nach ihm droben, und nicht erglänze über ihm das Licht!
Izany andro izany dia aoka ho maizina, ary aoka tsy hitady azy Andriamanitra any ambony; ary aoka tsy hisy mazava hamirapiratra aminy;
Finsternis und Todesschatten mögen ihn einlösen, Gewölk lagere sich über ihm, es schrecken ihn Tagesverfinsterungen!
Aoka ny aizina sy ny aloky ny fahafatesana hahalasa azy indray; Aoka ny rahona hitatao eo amboniny; Aoka izay zavatra mahamaizina ny andro hampahatsiravina azy.
Jene Nacht, Dunkel ergreife sie; sie freue sich nicht unter den Tagen des Jahres, in die Zahl der Monde komme sie nicht!
Izany alina izany aoka ny aizim-pito hisambotra azy; Aoka tsy hiara-mifaly amin'ny andron'ny taona izy. Ary tsy ho tonga amin'ny isan'ny volana;
Siehe, jene Nacht sei unfruchtbar, es trete kein Jubel in sie ein!
Indro izany alina izany aoka ho momba izy; Aoka tsy ho velona ao ny hoby;
Verwünschen mögen sie die Verflucher des Tages, die fähig sind, den Leviathan aufzureizen!
Aoka hanozona azy ny mpanozona andro, Izay mahay mamoha ny dragona;
Verfinstert seien die Sterne ihrer Dämmerung; sie harre auf Licht, und da sei keines; und nicht schaue sie die Wimpern der Morgenröte!
Aoka ho maizina ny kintan'ny marainany; Aoka hiandry ny mazava izy, nefa tsy hisy, ary aoka tsy ho faly mahita ny hodimason'ny maraina izy,
Denn sie hat die Pforte meines Mutterschoßes nicht verschlossen und Mühsal nicht verborgen vor meinen Augen. -
Satria tsy nanidy ny varavaran'ny kibon'ineny izy ka tsy nanafina fahoriana tamin'ny masoko.
Warum starb ich nicht von Mutterleibe an, kam aus dem Schoße hervor und verschied?
Nahoana re aho no tsy maty hatrany am-bohoka e, ary tsy niala aina, fony vao nivoaka avy tany an-kibo e?
Weshalb kamen Knie mir entgegen, und wozu Brüste, daß ich sog?
Nahoana no nisy lohalika niandry ahy? Ary nahoana no nisy nono hinonoako?
Denn jetzt würde ich liegen und rasten, ich würde schlafen: dann hätte ich Ruhe, -
Fa raha tsy izany, dia efa nandry aho toy izay ka niadana, eny, natory aho ka afa-tsasatra,
mit Königen und Räten der Erde, welche sich verödete Plätze erbauten,
Teo amin'ny mpanjaka sy ny mpanolo-tsaina avy amin'ny tany, izay nanao ireny tanàna efa rava,
oder mit Fürsten, die Gold hatten, die ihre Häuser mit Silber füllten;
Na teo amin'ny andriandahy izay manana volamena sady mameno volafotsy ny tranony;
oder, gleich einer verborgenen Fehlgeburt, wäre ich nicht da, gleich Kindern, die das Licht nicht erblickt haben.
Na efa tsy ary toy ny zaza tsy tonga volana aho ka nafenina, dia toy ny zaza izay tsy nahita ny mazava akory.
Dort lassen die Bösen ab vom Toben, und dort ruhen die an Kraft Erschöpften,
Any no itsaharan'ny ratsy fanahy tsy hampitebiteby, ary any ny reraka no afa-tsasatra;
rasten die Gefangenen allesamt, hören nicht die Stimme des Treibers.
Miara-miadana avokoa ny mpifatotra; Tsy mandre ny feon'ny mpampiasa izy.
Der Kleine und der Große, dort sind sie gleich, und der Knecht ist frei von seinem Herrn.
Samy any ny kely sy ny lehibe, Ary ny mpanompo dia afaka amin'ny tompony.
Warum gibt er dem Mühseligen Licht, und Leben denen, die bitterer Seele sind;
Nahoana no fahazavana no mba omena ny reraka, ary fiainana ho an'izay latsaka amin'ny fangidiana?
die auf den Tod harren, und er ist nicht da, und die nach ihm graben, mehr als nach verborgenen Schätzen;
Izay miandry fahafatesana, nefa tsy avy izy, sady mitady azy mihoatra noho ny fitady harena nafenina:
die sich freuen bis zum Jubel, Wonne haben, wenn sie das Grab finden; -
Izay faly indrindra sady ravoravo, raha mahita ny fasana,
dem Manne, dessen Weg ihm verborgen ist, und den Gott eingeschlossen hat ringsum?
Dia olona izay mandeha ao amin'ny maizina sady voafefin'Andriamanitra manodidina.
Denn gleich meinem Brote kommt mein Seufzen, und wie Wasser ergießt sich mein Gestöhn.
Fa mialoha ny haninkaniko ny fitolokoko, ary migororoana toy ny rano ny fidradradradrako;
Denn ich fürchtete einen Schrecken, und er traf mich, und vor dem mir bangte, das kam über mich.
Fa Izay atahorako no mahazo ahy, ary izay angovitako no manjo ahy.
Ich war nicht ruhig, und ich rastete nicht und ruhte nicht, da kam das Toben.
Tsy mbola nahita fiadanana na fitsaharana na fakàna aina akory aza aho, dia tonga indray ny tebiteby.