Ecclesiastes 7

Pli bona estas bona nomo, ol bona oleo; kaj la tago de la morto estas pli bona, ol la tago de la naskiĝo.

Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?                  Predikaren, 7 Kapitlet            Sorg och glädje, rättfärdighet och         orättfärdighet, vishet, kvinnors ondska                           m. m.

Pli bone estas iri en domon de funebro, ol iri en domon de festenado; ĉar morto estas la fino de ĉiu homo, kaj la vivanto notos ĉi tion en sia koro.

 Bättre är gott namn än god salva,  och bättre är dödens dag än födelsedagen.

Pli bona estas plendo, ol rido; ĉar ĉe malĝojo de la vizaĝo pliboniĝas la koro.

 Bättre än att gå i gästabudshus  är det att gå i sorgehus;  ty där är änden för alla människor,  och den efterlevande må lägga det på hjärtat.

La koro de saĝuloj estas en domo de funebro, kaj la koro de malsaĝuloj en domo de ĝojo.

 Bättre är grämelse än löje,  ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.

Pli bone estas aŭskulti riproĉon de saĝulo, ol aŭskulti kanton de malsaĝuloj.

 De visas hjärtan äro i sorgehus,  och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.

Ĉar simila al la kraketado de dornoj sub poto estas la ridado de la malsaĝuloj; kaj vantaĵo ĝi estas.

 Bättre är att höra förebråelser av en vis man  än att få höra sång av dårar.

Ĉar perforteco forprenas la saĝon de saĝulo, kaj la prudenton malbonigas donaco.

 Ty såsom sprakandet av törne under grytan,  så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.

La fino de afero estas pli bona, ol ĝia komenco; pacienculo estas pli bona, ol malhumilulo.

 Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre,  och mutor fördärva hjärtat.

Ne rapidu koleri en via spirito; ĉar koleremeco loĝas en la brusto de malsaĝuloj.

 Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse;  bättre är en tålmodig man än en högmodig.

Ne diru: Kial la antaŭaj tagoj estis pli bonaj, ol la nunaj? ĉar ne el saĝeco vi ĉi tion demandus.

 Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig,  ty grämelse bor i dårars bröst.

Bona estas saĝeco kune kun hereda havo, kaj ĝi estas profita al tiuj, kiuj vidas la sunon.

Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.

Ĉar la saĝeco estas ŝirmo tiel same, kiel mono estas ŝirmo; sed la supereco de scienco konsistas en tio, ke la saĝeco donas vivon al sia posedanto.

Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.

Rigardu la faron de Dio; ĉar kiu povas tion rektigi, kion Li kurbigis?

Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.

En la tago de bonstato uzu la bonstaton, kaj en la tago de malfeliĉo atendu: ĉi tion kaj tion aranĝis Dio, por ke la homo nenion komprenu post Li.

Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?

Ĉion tion mi vidis en miaj vantaj tagoj: okazas, ke virtulo pereas ĉe sia virteco, kaj okazas, ke malvirtulo longe vivas ĉe sia malvirteco.

Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.

Ne estu tro virta, kaj ne rezonu tro multe: kial vi devas vin konfuzi?

Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.

Ne malvirtu tro multe, kaj ne estu senprudenta: kial vi devas morti ne en via tempo?

Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?

Bone estas, se vi tenos vin je unu afero kaj ankaŭ de alia afero vi ne forprenos vian manon; ĉar tiu, kiu timas Dion, penas plaĉi al ĉiuj.

Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?

La saĝeco faras la saĝulon pli forta, ol dek potenculoj en la urbo.

Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

Ĉar ne ekzistas sur la tero virtulo, kiu farus nur bonon kaj ne pekus.

Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.

Ne ĉiujn vortojn, kiujn oni diras, atentu en via koro, por ke vi ne aŭdu vian sklavon malbenanta vin:

Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.

ĉar multajn fojojn konsciis via koro, ke ankaŭ vi malbenis aliajn.

Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.

Ĉion ĉi tion mi provis per mia saĝo; mi diris al mi: Mi akiru saĝon; tamen ĝi estas malproksima de mi.

Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.

Kio estas malproksima kaj tre profunda, kiu tion komprenos?

Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.

Mi turnis min kun mia koro, por ekkoni, esplori, kaj traserĉi saĝecon kaj prudenton, kaj ekscii, ke la malvirteco estas malsaĝeco kaj ke la senscieco estas sensenca.

Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?

Kaj mi trovas, ke pli malbona ol la morto estas la virino, kiu estas kaptilo, kaj kies koro estas reto, kaj kies manoj estas katenoj; tiu, kiu plaĉas al Dio, sin savos de ŝi, sed pekulo estos kaptita de ŝi.

När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,

Jen, kion mi trovis, diris la Predikanto: oni devas kunigi unu fakton kun alia, por veni al konkludo.

då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.

Jen, kion ankoraŭ serĉis mia animo kaj ne trovis: viron unu inter mil mi trovis, sed virinon inter ĉiuj mi tute ne trovis.

Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.

Nur ĉi tion mi trovis, ke Dio kreis la homon virtema; sed la homoj fordonis sin al multaj artifikoj.

Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen. [ (Ecclesiastes 7:30) Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder. ]