Psalms 77

recordans Dei conturbabar loquebar in memet ipso et deficiebat spiritus meus semper

För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.

prohibebam suspectum oculorum meorum stupebam et non loquebar

 Jag vill höja min röst till Gud och ropa;  jag vill höja min röst till Gud,      för att han må lyssna till mig.

recogitabam dies antiquos annos pristinos

 På min nöds dag söker jag Herren;  min hand är utsträckt om natten      och förtröttas icke;  min själ vill icke låta trösta sig.

recordabar psalmorum meorum in nocte cum corde meo loquebar et scobebam spiritum meum

 Jag vill tänka på Gud och klaga;  jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar.  Sela.

ergone in aeternum proiciet Dominus et non repropitiabitur ultra

 Mina ögonlock håller du öppna;  jag är full av oro och kan icke tala.

ergone conplebit usque in finem misericordiam suam consummabit verbum de generatione et generatione

 Jag tänker på forntidens dagar,  på år som längesedan hava gått.

numquid oblitus est misereri Deus aut conplebit in furore misericordias suas semper

 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel;  i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer,  och min ande skall eftersinna.

et dixi inbecillitas mea est haec commutatio dexterae Excelsi

 Skall då Herren förkasta evinnerligen  och ingen nåd mer bevisa?

recordabor cogitationum Domini reminiscens antiqua mirabilia tua

 Är det då ute med hans godhet för beständigt,  har hans ord blivit till intet för alla tider?

et meditabor in omni opere tuo et adinventiones tuas loquar

 Har Gud förgätit att vara nådig  eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet?  Sela.

Deus in sanctuario via tua quis deus magnus ut Deus

 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid,  den Högstes högra hand är ej såsom förr.

tu es Deus faciens mirabilia ostendens in populis potentiam tuam

 Jag vill prisa HERRENS gärningar,  ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;

redemisti in brachio populum tuum filios Iacob et Ioseph semper

 jag vill begrunda alla dina gärningar  och eftersinna dina verk.

videntes te aquae Deus videntes te aquae parturierunt et commotae sunt abyssi

 Gud, i helighet går din väg;  vem är en gud så stor som Gud?

excusserunt aquas nubila vocem dederunt nubes et sagittae tuae discurrebant

 Du är Gud, en Gud som gör under;  du har uppenbarat din makt bland folken.

vox tonitrui tui in rota apparuerunt fulgora tua orbi concussa est et commota est terra

 Med väldig arm förlossade du ditt folk,  Jakobs och Josefs barn.  Sela.

in mari via tua et semitae tuae in aquis multis et vestigia tua non sunt agnita

 Vattnen sågo dig, och Gud,  vattnen sågo dig och våndades,  själva djupen darrade.

deduxisti quasi gregem populum tuum in manu Mosi et Aaron

 Molnen göto ut strömmar av vatten,  skyarna läto höra sin röst,  och dina pilar foro omkring.

eruditionis Asaph ausculta populus meus legem meam inclinate aurem vestram ad verba oris mei

 Ditt dunder ljöd i stormvirveln,  ljungeldar lyste upp jordens krets,  jorden darrade och bävade.

aperiam in parabula os meum loquar enigmata antiqua

 Genom havet gick din väg,  din stig genom stora vatten,  och dina fotspår fann man icke. [ (Psalms 77:21)  Så förde du ditt folk såsom en hjord  genom Moses och Arons hand. ]