Hebrews 10

umbram enim habens lex bonorum futurorum non ipsam imaginem rerum per singulos annos hisdem ipsis hostiis quas offerunt indesinenter numquam potest accedentes perfectos facere

Ty lagen innehåller en skugga av det tillkommande goda, men framställer icke tingen i deras verkliga gestalt; därför kan den aldrig genom de offer som ständigt frambäras, år efter år på samma sätt, fullkomna dem som framträda med sådana.

alioquin non cessassent offerri ideo quod nullam haberent ultra conscientiam peccati cultores semel mundati

Annars skulle man väl hava upphört att offra, då ju de som så förrättade sin gudstjänst icke mer kunde veta med sig någon synd, sedan de en gång hade blivit renade.

sed in ipsis commemoratio peccatorum per singulos annos fit

Men just i offren ligger en årlig påminnelse om synd.

inpossibile enim est sanguine taurorum et hircorum auferri peccata

Ty omöjligt är att tjurars och bockars blod skulle kunna borttaga synder.

ideo ingrediens mundum dicit hostiam et oblationem noluisti corpus autem aptasti mihi

Därför säger han vid sitt inträde i världen: »Slaktoffer och spisoffer begärde du icke, men en kropp beredde du åt mig;

holocaustomata et pro peccato non tibi placuit

i brännoffer och syndoffer fann du icke behag.

tunc dixi ecce venio in capitulo libri scriptum est de me ut faciam Deus voluntatem tuam

Då sade jag: 'Se, jag kommer -- i bokrullen är skrivet om mig -- för att göra din vilja, o Gud.'»

superius dicens quia hostias et oblationes et holocaustomata et pro peccato noluisti nec placita sunt tibi quae secundum legem offeruntur

Sedan han först har sagt: »Slaktoffer och spisoffer, brännoffer och syndoffer begärde du icke, och i sådana fann du icke behag» -- och dock frambäras de efter lagen --

tunc dixit ecce venio ut faciam Deus voluntatem tuam aufert primum ut sequens statuat

säger han vidare: »Se, jag kommer för att göra din vilja.» Så tager han bort det förra, för att sätta det andra i stället.

in qua voluntate sanctificati sumus per oblationem corporis Christi Iesu in semel

Och i kraft av denna »vilja» hava vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi »kropp» en gång för alla har blivit offrad.

et omnis quidem sacerdos praesto est cotidie ministrans et easdem saepe offerens hostias quae numquam possunt auferre peccata

Och alla andra präster stå dag efter dag i sin tjänst och frambära gång på gång enahanda offer, som dock aldrig kunna borttaga synder;

hic autem unam pro peccatis offerens hostiam in sempiternum sedit in dextera Dei

men sedan denne har framburit ett enda offer för synderna, sitter han för beständigt på Guds högra sida

de cetero expectans donec ponantur inimici eius scabillum pedum eius

och väntar nu allenast på att »hans fiender skola bliva lagda honom till en fotapall».

una enim oblatione consummavit in sempiternum sanctificatos

Ty med ett enda offer har han för beständigt fullkomnat dem som bliva helgade.

contestatur autem nos et Spiritus Sanctus postquam enim dixit

Härom vittnar jämväl den helige Ande för oss. Ty sedan Herren hade sagt:

hoc autem testamentum quod testabor ad illos post dies illos dicit Dominus dando leges meas in cordibus eorum et in mente eorum superscribam eas

»Detta är det förbund som jag skall sluta med dem i kommande dagar», säger han: »Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinnen skall jag skriva dem»;

et peccatorum et iniquitatium eorum iam non recordabor amplius

och vidare: »Deras synder och deras orättfärdiga gärningar skall jag aldrig mer komma ihåg.»

ubi autem horum remissio iam non oblatio pro peccato

Men där förlåtelse för dessa är given, där behöves icke mer något offer för synd.

habentes itaque fratres fiduciam in introitu sanctorum in sanguine Christi

Eftersom vi nu, mina bröder, hava en fast tillförsikt att få gå in i det allraheligaste i och genom Jesu blod,

quam initiavit nobis viam novam et viventem per velamen id est carnem suam

i det att han åt oss har invigt en ny och levande väg ditin genom förlåten -- det är genom sitt kött --

et sacerdotem magnum super domum Dei

och eftersom vi hava en stor överstepräst över Guds hus,

accedamus cum vero corde in plenitudine fidei aspersi corda a conscientia mala et abluti corpus aqua munda

så låtom oss med uppriktiga hjärtan gå fram i full trosvisshet, bestänkta till våra hjärtan och därigenom renade från ett ont samvete, och till kroppen tvagna med rent vatten.

teneamus spei nostrae confessionem indeclinabilem fidelis enim est qui repromisit

Låtom oss oryggligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har givit oss löftet, han är trofast.

et consideremus invicem in provocationem caritatis et bonorum operum

Och låtom oss akta på varandra för att uppliva varandra till kärlek och goda gärningar;

non deserentes collectionem nostram sicut est consuetudinis quibusdam sed consolantes et tanto magis quanto videritis adpropinquantem diem

låtom oss icke övergiva vår församlingsgemenskap, såsom somliga hava för sed, utan må vi förmana varandra -- detta så mycket mer som I sen huru »dagen» nalkas.

voluntarie enim peccantibus nobis post acceptam notitiam veritatis iam non relinquitur pro peccatis hostia

Ty om vi med berått mod synda, sedan vi hava undfått kunskapen om sanningen, så återstår icke mer något offer för våra synder,

terribilis autem quaedam expectatio iudicii et ignis aemulatio quae consumptura est adversarios

utan allenast en förskräcklig väntan på dom och glöden av en eld som skall förtära motståndarna.

irritam quis faciens legem Mosi sine ulla miseratione duobus vel tribus testibus moritur

Den som föraktar Moses' lag, han skall »efter två eller tre vittnens utsago» dödas utan barmhärtighet;

quanto magis putatis deteriora mereri supplicia qui Filium Dei conculcaverit et sanguinem testamenti pollutum duxerit in quo sanctificatus est et Spiritui gratiae contumeliam fecerit

huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för orent -- det i vilket han har blivit helgad -- och som smädar nådens Ande!

scimus enim qui dixit mihi vindictam ego reddam et iterum quia iudicabit Dominus populum suum

Vi veta ju vem han är som sade: »Min är hämnden; jag skall vedergälla det», och åter: »Herren skall döma sitt folk.»

horrendum est incidere in manus Dei viventis

Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer.

rememoramini autem pristinos dies in quibus inluminati magnum certamen sustinuistis passionum

Men kommen ihåg den förgångna tiden, då I, sedan ljuset hade kommit till eder, ståndaktigt uthärdaden mången lidandets kamp

et in altero quidem obprobriis et tribulationibus spectaculum facti in altero autem socii taliter conversantium effecti

och dels själva genom smälek och misshandling bleven gjorda till ett skådespel för världen, dels leden med andra som fingo genomgå sådant.

nam et vinctis conpassi estis et rapinam bonorum vestrorum cum gaudio suscepistis cognoscentes vos habere meliorem et manentem substantiam

Ty I haven delat de fångnas lidanden och med glädje underkastat eder att bliva berövade edra ägodelar. I vissten nämligen att I haven en egendom som är bättre och bliver beståndande.

nolite itaque amittere confidentiam vestram quae magnam habet remunerationem

Så kasten nu icke bort eder frimodighet, som ju har med sig stor lön.

patientia enim vobis necessaria est ut voluntatem Dei facientes reportetis promissionem

I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.

adhuc enim modicum quantulum qui venturus est veniet et non tardabit

Ty »ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;

iustus autem meus ex fide vivit quod si subtraxerit se non placebit animae meae

och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom».

nos autem non sumus subtractionis in perditionem sed fidei in adquisitionem animae

Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.