Psalms 72

Av Salomo.  Gud, giv åt konungen dina rätter      och din rättfärdighet åt konungasonen.

اَلَّلهُمَّ، أَعْطِ أَحْكَامَكَ لِلْمَلِكِ، وَبِرَّكَ لابْنِ الْمَلِكِ.

 Han döme ditt folk med rättfärdighet      och dina betryckta med rätt.

يَدِينُ شَعْبَكَ بِالْعَدْلِ، وَمَسَاكِينَكَ بِالْحَقِّ.

 Bergen bäre frid åt folket,      så ock höjderna, genom rättfärdighet.

تَحْمِلُ الْجِبَالُ سَلاَمًا لِلشَّعْبِ، وَالآكَامُ بِالْبِرِّ.

 Han skaffe rätt åt de betryckta i folket,  han frälse de fattiga      och krosse förtryckaren.

يَقْضِي لِمَسَاكِينِ الشَّعْبِ. يُخَلِّصُ بَنِي الْبَائِسِينَ، وَيَسْحَقُ الظَّالِمَ.

 Dig frukte man, så länge solen varar,      och så länge månen skiner,      från släkte till släkte.

يَخْشَوْنَكَ مَا دَامَتِ الشَّمْسُ، وَقُدَّامَ الْقَمَرِ إِلَى دَوْرٍ فَدَوْرٍ.

 Han vare lik regnet som faller på ängen,  lik en regnskur som vattnar jorden.

يَنْزِلُ مِثْلَ الْمَطَرِ عَلَى الْجُزَازِ، وَمِثْلَ الْغُيُوثِ الذَّارِفَةِ عَلَى الأَرْضِ.

 I hans dagar blomstre den rättfärdige,  och stor frid råde,      till dess ingen måne mer finnes.

يُشْرِقُ فِي أَيَّامِهِ الصِّدِّيقُ، وَكَثْرَةُ السَّلاَمِ إِلَى أَنْ يَضْمَحِلَّ الْقَمَرُ.

 Må han härska från hav till hav  och ifrån floden intill jordens ändar.

وَيَمْلِكُ مِنَ الْبَحْرِ إِلَى الْبَحْرِ، وَمِنَ النَّهْرِ إِلَى أَقَاصِي الأَرْضِ.

 För honom buge sig öknens inbyggare,  och hans fiender slicke stoftet.

أَمَامَهُ تَجْثُو أَهْلُ الْبَرِّيَّةِ، وَأَعْدَاؤُهُ يَلْحَسُونَ التُّرَابَ.

 Konungarna från Tarsis och havsländerna      hembäre skänker,  konungarna av Saba och Seba      bäre fram gåvor.

مُلُوكُ تَرْشِيشَ وَالْجَزَائِرِ يُرْسِلُونَ تَقْدِمَةً. مُلُوكُ شَبَا وَسَبَأٍ يُقَدِّمُونَ هَدِيَّةً.

 Ja, alla konungar falle ned för honom,      alla hedningar tjäne honom.

وَيَسْجُدُ لَهُ كُلُّ الْمُلُوكِ. كُلُّ الأُمَمِ تَتَعَبَّدُ لَهُ.

 Ty han skall rädda den fattige som ropar  och den betryckte och den som ingen hjälpare har.

لأَنَّهُ يُنَجِّي الْفَقِيرَ الْمُسْتَغِيثَ، وَالْمَِسْكِينَ إِذْ لاَ مُعِينَ لَهُ.

 Han skall vara mild mot den arme och fattige;  de fattigas själar skall han frälsa.

يُشْفِقُ عَلَى الْمَِسْكِينِ وَالْبَائِسِ، وَيُخَلِّصُ أَنْفُسَ الْفُقَرَاءِ.

 Ifrån förtryck och våld skall han förlossa deras själ,  och deras blod skall aktas dyrt i hans ögon.

مِنَ الظُّلْمِ وَالْخَطْفِ يَفْدِي أَنْفُسَهُمْ، وَيُكْرَمُ دَمُهُمْ فِي عَيْنَيْهِ.

 Må han leva; må man föra till honom      guld från Saba.  Ständigt bedje man för honom,      alltid välsigne man honom.

وَيَعِيشُ وَيُعْطِيهِ مِنْ ذَهَبِ شَبَا. وَيُصَلِّي لأَجْلِهِ دَائِمًا. الْيَوْمَ كُلَّهُ يُبَارِكُهُ.

 Ymnigt växe säden i landet,      ända till bergens topp;  dess frukt må susa      likasom Libanons skog;  och folk blomstre upp i städerna      såsom örter på marken.

تَكُونُ حُفْنَةُ بُرّ فِي الأَرْضِ فِي رُؤُوسِ الْجِبَالِ. تَتَمَايَلُ مِثْلَ لُبْنَانَ ثَمَرَتُهَا، وَيُزْهِرُونَ مِنَ الْمَدِينَةِ مِثْلَ عُشْبِ الأَرْضِ.

 Hans namn förblive evinnerligen;  så länge solen skiner, fortplante sig hans namn.  Och i honom välsigne man sig;      alla hedningar prise honom säll.

يَكُونُ اسْمُهُ إِلَى الدَّهْرِ. قُدَّامَ الشَّمْسِ يَمْتَدُّ اسْمُهُ، وَيَتَبَارَكُونَ بِهِ. كُلُّ أُمَمِ الأَرْضِ يُطَوِّبُونَهُ.

Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som allena gör under!

مُبَارَكٌ الرَّبُّ اللهُ إِلهُ إِسْرَائِيلَ، الصَّانِعُ الْعَجَائِبَ وَحْدَهُ.

Och lovat vare hans härliga namn evinnerligen, och hela jorden vare full av hans ära! Amen, Amen.

وَمُبَارَكٌ اسْمُ مَجْدِهِ إِلَى الدَّهْرِ، وَلِْتَمْتَلِئِ الأَرْضُ كُلُّهَا مِنْ مَجْدِهِ. آمِينَ ثُمَّ آمِينَ.

Slut på Davids, Isais sons, böner.           Den frommes tröst vid de ogudaktigas                          lycka.