Psalms 118

 Tacken HERREN, ty han är god,  ty hans nåd varar evinnerligen.
اِحْمَدُوا الرَّبَّ لأَنَّهُ صَالِحٌ، لأَنَّ إِلَى الأَبَدِ رَحْمَتَهُ.
 Så säge Israel,  ty hans nåd varar evinnerligen.
لِيَقُلْ إِسْرَائِيلُ: «إِنَّ إِلَى الأَبَدِ رَحْمَتَهُ».
 Så säge Arons hus,  ty hans nåd varar evinnerligen.
لِيَقُلْ بَيْتُ هَارُونَ: «إِنَّ إِلَى الأَبَدِ رَحْمَتَهُ».
 Så säge de som frukta HERREN,  ty hans nåd varar evinnerligen.
لِيَقُلْ مُتَّقُو الرَّبِّ: «إِنَّ إِلَى الأَبَدِ رَحْمَتَهُ».
 I mitt trångmål åkallade jag HERREN,  och HERREN svarade mig och ställde mig på rymlig plats.
مِنَ الضِّيقِ دَعَوْتُ الرَّبَّ فَأَجَابَنِي مِنَ الرُّحْبِ.
 HERREN står mig bi, jag skall icke frukta;  vad kunna människor göra mig?
الرَّبُّ لِي فَلاَ أَخَافُ. مَاذَا يَصْنَعُ بِي الإِنْسَانُ؟
 HERREN står mig bi, han är min hjälpare,  och jag skall få se med lust på dem som hata mig.
الرَّبُّ لِي بَيْنَ مُعِينِيَّ، وَأَنَا سَأَرَى بِأَعْدَائِي.
 Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN  än att förlita sig på människor.
الاحْتِمَاءُ بِالرَّبِّ خَيْرٌ مِنَ التَّوَكُّلِ عَلَى إِنْسَانٍ.
 Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN  än att förlita sig på furstar.
الاحْتِمَاءُ بِالرَّبِّ خَيْرٌ مِنَ التَّوَكُّلِ عَلَى الرُّؤَسَاءِ.
 Alla hedningar omringa mig,  men i HERRENS namn skall jag förgöra dem.
كُلُّ الأُمَمِ أَحَاطُوا بِي. بِاسْمِ الرَّبِّ أُبِيدُهُمْ.
 De omringa mig, ja, de omringa mig,  men i HERRENS namn skall jag förgöra dem.
أَحَاطُوا بِي وَاكْتَنَفُونِي. بِاسْمِ الرَّبِّ أُبِيدُهُمْ.
 De omringa mig såsom bin,  men de slockna såsom eld i törne;  i HERRENS namn skall jag förgöra dem.
أَحَاطُوا بِي مِثْلَ النَّحْلِ. انْطَفَأُوا كَنَارِ الشَّوْكِ. بِاسْمِ الرَّبِّ أُبِيدُهُمْ.
 Man stöter mig hårdeligen, för att jag skall falla,  men HERREN hjälper mig.
دَحَرْتَنِي دُحُورًا لأَسْقُطَ، أَمَّا الرَّبُّ فَعَضَدَنِي.
 HERREN är min starkhet och min lovsång,  och han blev mig till frälsning.
قُوَّتِي وَتَرَنُّمِي الرَّبُّ، وَقَدْ صَارَ لِي خَلاَصًا.
 Man sjunger med jubel om frälsning  i de rättfärdigas hyddor:  »HERRENS högra hand gör mäktiga ting.
صَوْتُ تَرَنُّمٍ وَخَلاَصٍ فِي خِيَامِ الصِّدِّيقِينَ: «يَمِينُ الرَّبِّ صَانِعَةٌ بِبَأْسٍ.
 HERRENS högra han upphöjer,  HERRENS högra hand gör mäktiga ting.»
يَمِينُ الرَّبِّ مُرْتَفِعَةٌ. يَمِينُ الرَّبِّ صَانِعَةٌ بِبَأْسٍ».
 Jag skall icke dö, utan leva  och förtälja HERRENS gärningar.
لاَ أَمُوتُ بَلْ أَحْيَا وَأُحَدِّثُ بِأَعْمَالِ الرَّبِّ.
 Väl tuktade mig HERREN,  men han gav mig icke åt döden.
تَأْدِيبًا أَدَّبَنِي الرَّبُّ، وَإِلَى الْمَوْتِ لَمْ يُسْلِمْنِي.
 Öppnen för mig rättfärdighetens portar;  jag vill gå in genom dem och tacka HERREN.
اِفْتَحُوا لِي أَبْوَابَ الْبِرِّ. أَدْخُلْ فِيهَا وَأَحْمَدِ الرَّبَّ.
 Detta är HERRENS port,  de rättfärdiga skola gå in genom den.
هذَا الْبَابُ لِلرَّبِّ. الصِّدِّيقُونَ يَدْخُلُونَ فِيهِ.
 Jag tackar dig för att du svarade mig  och blev mig till frälsning.
أَحْمَدُكَ لأَنَّكَ اسْتَجَبْتَ لِي وَصِرْتَ لِي خَلاَصًا.
 Den sten som byggningsmännen förkastade  har blivit en hörnsten.
الْحَجَرُ الَّذِي رَفَضَهُ الْبَنَّاؤُونَ قَدْ صَارَ رَأْسَ الزَّاوِيَةِ.
 Av HERREN har den blivit detta;  underbart är det i våra ögon.
مِنْ قِبَلِ الرَّبِّ كَانَ هذَا، وَهُوَ عَجِيبٌ فِي أَعْيُنِنَا.
 Detta är den dag som HERREN har gjort;  låtom oss på den fröjdas och vara glada.
هذَا هُوَ الْيَوْمُ الَّذِي صَنَعُهُ الرَّبُّ، نَبْتَهِجُ وَنَفْرَحُ فِيهِ.
 Ack HERRE, fräls!  Ack HERRE, låt väl gå!
آهِ يَا رَبُّ خَلِّصْ! آهِ يَا رَبُّ أَنْقِذْ!
 Välsignad vare han som kommer,      i HERRENS namn.  Vi välsigna eder      från HERRENS hus.
مُبَارَكٌ الآتِي بِاسْمِ الرَّبِّ. بَارَكْنَاكُمْ مِنْ بَيْتِ الرَّبِّ.
 HERREN är Gud,      och han gav oss ljus.  Ordnen eder i högtidsled,      med lövrika kvistar i händerna,      fram till altarets horn.
الرَّبُّ هُوَ اللهُ وَقَدْ أَنَارَ لَنَا. أَوْثِقُوا الذَّبِيحَةَ بِرُبُطٍ إِلَى قُرُونِ الْمَذْبَحِ.
 Du är min Gud, och jag vill tacka dig;  min Gud, jag vill upphöja dig.
إِلهِي أَنْتَ فَأَحْمَدُكَ، إِلهِي فَأَرْفَعُكَ.
 Tacka HERREN, ty han är god,  ty hans nåd varar evinnerligen.
احْمَدُوا الرَّبَّ لأَنَّهُ صَالِحٌ، لأَنَّ إِلَى الأَبَدِ رَحْمَتَهُ.