Psalms 77

Per il Capo de’ Musici. Secondo Jeduthun. Salmo di Asaf. La mia voce s’eleva a Dio, e io grido; la mia voce s’eleva a Dio, ed egli mi porge l’orecchio.

För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.

Nel giorno della mia distretta, io ho cercato il Signore; la mia mano è stata tesa durante la notte senza stancarsi, l’anima mia ha rifiutato d’esser consolata.

 Jag vill höja min röst till Gud och ropa;  jag vill höja min röst till Gud,      för att han må lyssna till mig.

Io mi ricordo di Dio, e gemo; medito, e il mio spirito è abbattuto. Sela.

 På min nöds dag söker jag Herren;  min hand är utsträckt om natten      och förtröttas icke;  min själ vill icke låta trösta sig.

Tu tieni desti gli occhi miei, sono turbato e non posso parlare.

 Jag vill tänka på Gud och klaga;  jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar.  Sela.

Ripenso ai giorni antichi, agli anni da lungo tempo passati.

 Mina ögonlock håller du öppna;  jag är full av oro och kan icke tala.

Mi ricordo de’ miei canti durante la notte, medito nel mio cuore, e lo spirito mio va investigando:

 Jag tänker på forntidens dagar,  på år som längesedan hava gått.

Il Signore ripudia egli in perpetuo? E non mostrerà egli più il suo favore?

 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel;  i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer,  och min ande skall eftersinna.

E’ la sua benignità venuta meno per sempre? La sua parola ha ella cessato per ogni età?

 Skall då Herren förkasta evinnerligen  och ingen nåd mer bevisa?

Iddio ha egli dimenticato d’aver pietà? Ha egli nell’ira chiuse le sue compassioni? Sela.

 Är det då ute med hans godhet för beständigt,  har hans ord blivit till intet för alla tider?

E ho detto: La mia afflizione sta in questo, che la destra dell’Altissimo è mutata.

 Har Gud förgätit att vara nådig  eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet?  Sela.

Io rievocherò la memoria delle opere dell’Eterno; sì, ricorderò le tue maraviglie antiche,

 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid,  den Högstes högra hand är ej såsom förr.

mediterò su tutte le opere tue, e ripenserò alle tue gesta.

 Jag vill prisa HERRENS gärningar,  ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;

O Dio, le tue vie son sante; qual è l’Iddio grande come Dio?

 jag vill begrunda alla dina gärningar  och eftersinna dina verk.

Tu sei l’Iddio che fai maraviglie; tu hai fatto conoscere la tua forza fra i popoli.

 Gud, i helighet går din väg;  vem är en gud så stor som Gud?

Tu hai, col tuo braccio, redento il tuo popolo, i figliuoli di Giacobbe e di Giuseppe. Sela.

 Du är Gud, en Gud som gör under;  du har uppenbarat din makt bland folken.

Le acque ti videro, o Dio; le acque ti videro e furono spaventate; anche gli abissi tremarono.

 Med väldig arm förlossade du ditt folk,  Jakobs och Josefs barn.  Sela.

Le nubi versarono diluvi d’acqua; i cieli tuonarono; ed anche i tuoi strali volarono da ogni parte.

 Vattnen sågo dig, och Gud,  vattnen sågo dig och våndades,  själva djupen darrade.

La voce del tuo tuono era nel turbine; i lampi illuminarono il mondo; la terra fu scossa e tremò.

 Molnen göto ut strömmar av vatten,  skyarna läto höra sin röst,  och dina pilar foro omkring.

La tua via fu in mezzo al mare, i tuoi sentieri in mezzo alle grandi acque, e le tue orme non furon riconosciute.

 Ditt dunder ljöd i stormvirveln,  ljungeldar lyste upp jordens krets,  jorden darrade och bävade.

Tu conducesti il tuo popolo come un gregge, per mano di Mosè e d’Aaronne.

 Genom havet gick din väg,  din stig genom stora vatten,  och dina fotspår fann man icke. [ (Psalms 77:21)  Så förde du ditt folk såsom en hjord  genom Moses och Arons hand. ]