Psalms 78

Cantico di Asaf. Ascolta, popolo mio, il mio insegnamento; porgete gli orecchi alle parole della mia bocca!

En sång av Asaf.  Lyssna, mitt folk, till min undervisning;  böjen edra öron till min muns ord.

Io aprirò la mia bocca per proferir parabole, esporrò i misteri de’ tempi antichi.

 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal,  uppenbara förborgade ting ifrån fordom.

Quel che noi abbiamo udito e conosciuto, e che i nostri padri ci hanno raccontato,

 Vad vi hava hört och känna,  och vad våra fäder hava förtäljt för oss,

non lo celeremo ai loro figliuoli; diremo alla generazione avvenire le lodi dell’Eterno, e la sua potenza e le maraviglie ch’egli ha operato.

 det vilja vi icke dölja för deras barn;  för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov  och hans makt och de under han har gjort.

Egli stabilì una testimonianza in Giacobbe, e pose una legge in Israele, ch’egli ordinò ai nostri padri di far conoscere ai loro figliuoli,

 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob  och stiftade en lag i Israel;  han påbjöd den för våra fäder,  och de skulle kungöra den för sina barn.

perché fossero note alla generazione avvenire, ai figliuoli che nascerebbero, i quali alla loro volta le narrerebbero ai loro figliuoli,

 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte,  för barn som en gång skulle födas,  och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.

ond’essi ponessero in Dio la loro speranza e non dimenticassero le opere di Dio, ma osservassero i suoi comandamenti;

 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud  och icke förgäta Guds verk,  utan taga hans bud i akt.

e non fossero come i loro padri, una generazione caparbia e ribelle, una generazione dal cuore incostante, e il cui spirito non fu fedele a Dio.

 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder,  ett gensträvigt och upproriskt släkte,  ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt,  och vars ande icke var trofast mot Gud.

I figliuoli di Efraim, gente di guerra, buoni arcieri, voltaron le spalle il dì della battaglia.

 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar,  vände om på stridens dag.

Non osservarono il patto di Dio, e ricusarono di camminar secondo la sua legge;

 De höllo icke Guds förbund,  och efter hans lag ville de ej vandra.

e dimenticarono le sue opere e i prodigi ch’egli avea loro fatto vedere.

 De glömde hans gärningar  och de under han hade låtit dem se.

Egli avea compiuto maraviglie in presenza de’ loro padri, nel paese d’Egitto, nelle campagne di Zoan.

 Ja, inför deras fäder hade han gjort under,  i Egyptens land, på Soans mark.

Fendé il mare e li fece passare, e fermò le acque come in un mucchio.

 Han klöv havet och lät dem gå därigenom  och lät vattnet stå såsom en hög.

Di giorno li guidò con una nuvola, e tutta la notte con una luce di fuoco.

 Han ledde dem om dagen med molnskyn,  och hela natten med eldens sken.

Schiantò rupi nel deserto, e li abbeverò copiosamente, come da gorghi.

 Han klöv sönder klippor i öknen  och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.

Fece scaturire ruscelli dalla roccia e ne fece scender dell’acque a guisa di fiumi.

 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan  och vatten flyta ned såsom strömmar.

Ma essi continuarono a peccare contro di lui, a ribellarsi contro l’Altissimo, nel deserto;

 Likväl syndade de allt framgent mot honom  och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.

e tentarono Dio in cuor loro, chiedendo cibo a lor voglia.

 De frestade Gud i sina hjärtan,  i det de begärde mat för sin lystnad.

E parlarono contro Dio, dicendo: Potrebbe Dio imbandirci una mensa nel deserto?

 Och de talade mot Gud, de sade:      »Kan väl Gud      duka ett bord i öknen?

Ecco, egli percosse la roccia e ne colarono acque, ne traboccaron torrenti; potrebb’egli darci anche del pane, e provveder di carne il suo popolo?

 Se, visst slog han klippan,      så att vatten flödade      och bäckar strömmade fram,  men kan han ock giva bröd  eller skaffa kött åt sitt folk?»

Perciò l’Eterno, avendoli uditi, s’adirò fieramente, e un fuoco s’accese contro Giacobbe, e l’ira sua si levò contro Israele,

 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det;  och eld upptändes i Jakob,  jag, vrede kom över Israel,

perché non aveano creduto in Dio, né avevano avuto fiducia nella sua salvazione;

 eftersom de icke trodde på Gud  och ej förtröstade på hans frälsning.

eppure egli comandò alle nuvole di sopra, e aprì le porte del cielo,

 Och han gav befallning åt skyarna i höjden  och öppnade himmelens dörrar;

e fece piover su loro manna da mangiare, e dette loro del frumento del cielo.

 han lät manna regna över dem till föda,  och korn från himmelen gav han dem.

L’uomo mangiò del pane dei potenti; egli mandò loro del cibo a sazietà.

 Änglabröd fingo människor äta;  han sände dem mat till fyllest.

Fece levare in cielo il vento orientale, e con la sua potenza addusse il vento di mezzodì;

 Han lät östanvinden fara ut på himmelen,  och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.

fece piover su loro della carne come polvere, degli uccelli alati, numerosi come la rena del mare;

 Och han lät kött regna över dem såsom stoft,  bevingade fåglar såsom havets sand;

e li fece cadere in mezzo al loro campo, d’intorno alle loro tende.

 han lät det falla ned i sitt läger,  runt omkring sin boning.

Così essi mangiarono e furon ben satollati, e Dio mandò loro quel che aveano bramato.

 Då åto de och blevo övermätta;  han lät dem få vad de hade lystnad efter.

Non si erano ancora distolti dalle loro brame, avevano ancora il loro cibo in bocca,

 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad,  ännu var maten i deras mun,

quando l’ira di Dio si levò contro loro, e ne uccise tra i più fiorenti, e abbatté i giovani d’Israele.

 då kom Guds vrede över dem;  han sände död bland deras ypperste  och slog ned Israels unga män.

Con tutto ciò peccarono ancora, e non credettero alle sue maraviglie.

 Likväl syndade de alltjämt  och trodde icke på hans under.

Ond’egli consumò i loro giorni in vanità, e i loro anni in ispaventi.

 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse  och deras år i plötslig undergång.

Quand’ei li uccideva, essi lo ricercavano e tornavano bramosi di ritrovare Iddio;

 När han dräpte folket, frågade de efter honom  och vände om och sökte Gud.

e si ricordavano che Dio era la loro ròcca, l’Iddio altissimo il loro redentore.

 De tänkte då på att Gud var deras klippa,  och att Gud den Högste var deras förlossare;

Essi però lo lusingavano con la loro bocca, e gli mentivano con la loro lingua.

 och de talade inställsamt för honom med sin mun  och skrymtade för honom med sin tunga.

Il loro cuore non era diritto verso lui, e non eran fedeli al suo patto.

 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom,  och de voro icke trogna i hans förbund.

Ma egli, che è pietoso, che perdona l’iniquità e non distrugge il peccatore, più volte rattenne la sua ira, e non lasciò divampare tutto il suo cruccio.

 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning,  och han vill icke fördärva.  Därför avvände han ofta sin vrede  och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.

Ei si ricordò ch’essi erano carne, un fiato che passa e non ritorna.

 Ty han tänkte därpå att de voro kött,  en vind som far bort och icke kommer åter.

Quante volte si ribellarono a lui nel deserto, e lo contristarono nella solitudine!

 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen  och bedrövade honom i ödemarken!

E tornarono a tentare Iddio e a provocare il Santo d’Israele.

 Ja, de frestade Gud allt framgent  och förtörnade Israels Helige.

Non si ricordaron più della sua mano, del giorno in cui egli li liberò dal nemico,

 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat  på den tid då han förlossade dem från ovännen,

quando operò i suoi miracoli in Egitto, e i suoi prodigi nelle campagne di Zoan;

 då han gjorde sina tecken i Egypten  och sina under på Soans mark.

mutò i loro fiumi in sangue, e i loro rivi in guisa che non potean più bere;

 Där förvandlade han deras strömmar till blod,  så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;

mandò contro loro mosche velenose che li divoravano, e rane che li distruggevano;

 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem,  och paddor, som voro dem till fördärv.

dette il loro raccolto ai bruchi e la loro fatica alle locuste;

 Han gav deras gröda åt gräsmaskar  och deras arbetes frukt åt gräshoppor;

distrusse le loro vigne con la gragnuola e i loro sicomori coi grossi chicchi d’essa;

 han slog deras vinträd med hagel  och deras fikonträd med hagelstenar;

abbandonò il loro bestiame alla grandine e le lor gregge ai fulmini.

 han gav deras husdjur till pris åt hagel  och deras boskap åt ljungeldar.

Scatenò su loro l’ardore del suo cruccio, ira, indignazione e distretta, una torma di messaggeri di malanni.

 Han sände över dem sin vredes glöd,  förgrymmelse och ogunst och nöd,  en skara av olycksänglar.

Dette libero corso alla sua ira; non preservò dalla morte la loro anima, ma abbandonò la loro vita alla pestilenza.

 Han gav fritt lopp åt sin vrede;  han skonade icke deras själ från döden,  utan gav deras liv till pris åt pesten.

Percosse tutti i primogeniti d’Egitto, le primizie del vigore nelle tende di Cham;

 Och han slog allt förstfött i Egypten,  kraftens förstling i Hams hyddor.

ma fece partire il suo popolo a guisa di pecore, e lo condusse a traverso il deserto come una mandra.

 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord  och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.

Lo guidò sicuramente sì che non ebbero da spaventarsi, mentre il mare inghiottiva i loro nemici.

 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta;  men deras fiender övertäcktes av havet.

Li fece arrivare alla sua santa frontiera, alla montagna che la sua destra avea conquistato.

 Och han lät dem komma till sitt heliga land,  till det berg som hans högra hand hade förvärvat.

Scacciò le nazioni dinanzi a loro, ne assegnò loro a sorte il paese quale eredità, e nelle tende d’esse fece abitare le tribù d’Israele.

 Han förjagade hedningarna för dem  och gav dem deras land till arvslott  och lät Israels stammar bo i deras hyddor.

E nondimeno tentarono l’Iddio altissimo e si ribellarono e non osservarono le sue testimonianze.

 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste  och höllo icke hans vittnesbörd;

Si trassero indietro e furono sleali come i loro padri; si rivoltarono come un arco fallace;

 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder,  de vände om, lika en båge som sviker.

lo provocarono ad ira coi loro alti luoghi, lo mossero a gelosia con le loro sculture.

 De förtörnade honom med sina offerhöjder  och retade honom genom sina beläten.

Dio udì questo, e si adirò, prese Israele in grande avversione,

 Gud förnam det och vart förgrymmad  och förkastade Israel med harm.

onde abbandonò il tabernacolo di Silo, la tenda ov’era dimorato fra gli uomini;

 Och han försköt sin boning i Silo,  det tält han hade slagit upp bland människorna;

e lasciò menare la sua Forza in cattività, e lasciò cader la sua Gloria in man del nemico.

 han gav sin makt i fångenskap  och sin ära i fiendehand.

Abbandonò il suo popolo alla spada, e s’adirò contro la sua eredità.

 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet,  och på sin arvedel förgrymmades han.

Il fuoco consumo i loro giovani, e le loro vergini non ebber canto nuziale.

 Deras unga män förtärdes av eld,  och deras jungfrur blevo utan brudsång.

I loro sacerdoti caddero per la spada, e le loro vedove non fecer lamento.

 Deras präster föllo för svärd,  och inga änkor kunde hålla klagogråt.

Poi il Signore si risvegliò come uno che dormisse, come un prode che grida eccitato dal vino.

 Då vaknade Herren såsom ur en sömn,  han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.

E percosse i suoi nemici alle spalle, e mise loro addosso un eterno vituperio.

 Och han slog sina ovänner tillbaka,  evig smälek lät han komma över dem.

Ma ripudiò la tenda di Giuseppe, e non elesse la tribù di Efraim;

 Han förkastade ock Josefs hydda  och utvalde icke Efraims stam.

ma elesse la tribù di Giuda, il monte di Sion ch’egli amava.

 Men han utvalde Juda stam,  Sions berg, som han älskade.

Edificò il suo santuario a guisa de’ luoghi eccelsi, come la terra ch’egli ha fondata per sempre.

 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen,  fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.

Elesse Davide, suo servitore, lo prese dagli ovili;

 Och han utvalde sin tjänare David  och tog honom ifrån fårhjordens fållor.

lo trasse di dietro alle pecore lattanti, per pascere Giacobbe suo popolo, ed Israele sua eredità.

 Ja, ifrån fåren hämtade han honom  och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk,  och för Israel, sin arvedel.

Ed egli li pasturò secondo l’integrità del suo cuore, e li guidò con mano assennata.

 Och han var deras herde med redligt hjärta  och ledde dem med förståndig hand.