Psalms 147

Хваліть Господа, добрий бо Він, виспівуйте нашому Богу, приємний бо Він, Йому подобає хвала!
 Halleluja!  Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud,  ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
Господь Єрусалима будує, збирає вигнанців ізраїлевих.
 HERREN är den som bygger upp Jerusalem,  Israels fördrivna samlar han tillhopa.
Він зламаносердих лікує, і їхні рани болючі обв'язує,
 Han helar dem som hava förkrossade hjärtan,  och deras sår förbinder han.
вираховує Він число зорям, і кожній із них дає ймення.
 Han bestämmer stjärnornas mängd,  han nämner dem alla vid namn.
Великий Господь наш, та дужий на силі, Його мудрости міри нема!
 Vår Herre är stor och väldig i kraft,  hans förstånd har ingen gräns.
Господь підіймає слухняних, безбожних понижує аж до землі.
 HERREN uppehåller de ödmjuka,  men de ogudaktiga slår han till jorden.
Дайте відповідь Господу нашому вдячною піснею, заграйте для нашого Бога на гуслах:
 Höjen sång till HERREN med tacksägelse,  lovsjungen vår Gud till harpa,
Він хмарами небо вкриває, приготовлює дощ для землі, оброщує гори травою,
 honom som betäcker himmelen med moln,  honom som bereder regn åt jorden,  honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
худобі дає її корм, воронятам чого вони кличуть!
 honom som giver föda åt djuren,  åt korpens ungar som ropa.
Не в силі коня уподоба Його, і не в членах людини Його закохання,
 Han har icke sin lust i hästens styrka,  hans behag står ej till mannens snabbhet.
Господь любить тих, хто боїться Його, хто надію складає на милість Його!
 HERRENS behag står till dem som frukta honom,  till dem som hoppas på hans nåd.
Хвали Господа, Єрусалиме, прославляй Свого Бога, Сіоне,
 Jerusalem, prisa HERREN;  Sion, lova din Gud.
бо зміцняє Він засуви брам твоїх, синів твоїх благословляє в тобі,
 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta;  han har välsignat dina barn i dig.
чинить мир у границі твоїй, годує тебе пшеницею щирою,
 Han skaffar dina gränser frid,  han mättar dig med bästa vete.
посилає на землю наказа Свого, дуже швидко летить Його Слово!
 Han låter sitt tal gå ut till jorden,  hans ord löper åstad med hast.
Дає сніг, немов вовну, розпорошує паморозь, буцім то порох,
 Han låter snö falla såsom ull,  rimfrost strör han ut såsom aska.
Він кидає лід Свій, немов ті кришки, і перед морозом Його хто устоїть?
 Han kastar sitt hagel såsom smulor;  vem kan bestå för hans frost?
Та Він пошле Своє слово, та й розтопить його, Своїм вітром повіє, вода потече!
 Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna;  sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
Своє слово звіщає Він Якову, постанови Свої та Свої правосуддя ізраїлю:
 Han har förkunnat för Jakob sitt ord,  för Israel sina stadgar och rätter.
для жодного люду Він так не зробив, той не знають вони правосуддя Його! Алілуя!
 Så har han icke gjort för något hednafolk;  och hans rätter, dem känna de icke.  Halleluja!