Joshua 15

Juda barns stam fick, efter sina släkter, sin lott söderut intill Edoms gräns, intill öknen Sin, längst ned i söder.
Den lodd som tilfalt Judas barns stamme efter deres ætter, strakte sig bortimot Edoms landemerke, til ørkenen Sin, lengst mot syd.
Och deras södra gräns begynte vid ändan av Salthavet, vid dess sydligaste vik,
Og deres grense mot syd gikk ut fra enden av Salthavet, fra den bukt som vender mot syd,
gick vidare söder om Skorpionhöjden och fram till Sin, drog sig så upp söder om Kades-Barnea, gick därefter framom Hesron och drog sig upp till Addar samt böjde sig sedan mot Karka.
bøide syd om Akrabbim-skaret, tok så over til Sin og opefter i syd for Kades-Barnea, gikk så over til Hesron og op til Adar; der svinget den bort til Karka,
Vidare gick den fram till Asmon och därifrån ut till Egyptens bäck; sedan gick gränsen ut vid havet. »Detta», sade han, »skall vara eder gräns i söder.»
tok så bortefter til Asmon, gikk frem til Egyptens bekk og endte ute ved havet. Dette sa Herren skal være eders grense mot syd.
Gränsen i öster var Salthavet ända till Jordans utlopp. Och gränsen på norra sidan begynte vid den vik av detta hav, där Jordan har sitt utlopp.
Grensen mot øst var Salthavet inntil Jordans utløp. På nordsiden gikk grensen fra den bukt av Salthavet hvor Jordan løper ut.
Därifrån drog sig gränsen upp mot Bet-Hogla och gick fram norr om Bet-Haaraba; vidare drog sig gränsen upp till Bohans, Rubens sons, sten.
Derfra drog den sig op til Bet-Hogla og videre i nord for Bet-Ha'araba, op til den sten som har navn efter Bohan, Rubens sønn.
Därefter drog sig gränsen upp till Debir från Akors dal i nordlig riktning mot det Gilgal som ligger mitt emot Adummimshöjden, söder om bäcken; sedan gick gränsen fram till Semeskällans vatten och så ut till Rogelskällan.
Så gikk grensen fra Akor-dalen op til Debir og vendte sig nordover til Gilgal, som ligger midt imot Adummim-skaret sønnenfor bekken, og gikk så over til vannet ved En-Semes og frem til En-Rogel.
Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus' höjd, det är Jerusalem; därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger gent emot Hinnomsdalen, västerut, i norra ändan av Refaimsdalen.
Derfra gikk grensen op til Hinnoms sønns dal, til sydsiden av Jebus, det er Jerusalem, og gikk så op til toppen av det fjell som ligger rett i vest for Hinnoms dal ved nordenden av Refa'im-dalen.
Och från toppen av detta berg drog sig gränsen fram till Neftoavattnets källa och vidare till städerna i Efrons bergsbygd; sedan drog sig gränsen till Baala, det är Kirjat-Jearim.
Fra denne fjelltopp strakte grensen sig bort til Neftoah-vannets kilde og holdt frem til byene i Efrons fjellbygd, og tok så bortefter til Ba'ala, det er Kirjat-Jearim.
Och från Baala böjde sig gränsen åt väster mot Seirs bergsbygd och gick fram till Jearims bergshöjd, det är Kesalon, norr om denna, och gick så ned till Bet-Semes och framom Timna.
Fra Ba'ala svinget den vestover til Se'ir-fjellet, tok over til nordsiden av Jearim-fjellet, det er Kesalon, og gikk så ned til Bet-Semes og frem til Timna.
Vidare gick gränsen till Ekrons höjd, norrut; därefter drog sig gränsen till Sickeron, gick så framom berget Baala och därifrån ut till Jabneel; sedan gick gränsen ut vid havet.
Derefter gikk grensen nordover til Ekrons fjellrygg; der svinget den bort til Sikron, tok så over til Ba'ala-fjellet, gikk frem til Jabne'el og endte ute ved havet.
Och gränsen i väster följde Stora havet; det utgjorde gränsen. Dessa voro Juda barns gränser runt omkring, efter deras släkter.
Grensen mot vest var det store hav og landet langsmed det. Dette var Judas barns grense efter deres ætter, på alle sider.
Men åt Kaleb, Jefunnes son, gavs, efter HERRENS befallning till Josua, en särskild del bland Juda barn, nämligen Arbas, Anaks faders, stad, det är Hebron.
Men Kaleb, Jefunnes sønn, fikk sin del midt iblandt Judas barn efter Herrens ord til Josva; det var Anaks far Arbas by, som nu kalles Hebron.
Och Kaleb fördrev därifrån Anaks tre söner, Sesai, Ahiman och Talmai, Anaks avkomlingar.
Og Kaleb drev bort derfra de tre anakitter Sesai og Akiman og Talmai, efterkommere av Anak.
Därifrån drog han upp mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.
Derfra drog han op mot innbyggerne i Debir - Debirs navn var før Kirjat-Sefer.
Och Kaleb sade: »Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.»
Og Kaleb sa: Den som vinner over Kirjat-Sefer og inntar det, ham vil jeg gi min datter Aksa til hustru.
När då Otniel, son till Kenas, Kalebs broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.
Og kenisitten Otniel, Kalebs bror, inntok det; og han gav ham sin datter Aksa til hustru.
Och när hon kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan. Då sade Kaleb till henne: »Vad önskar du?»
Og da hun kom til sin manns hus, egget hun ham til å be hennes far om en jordeiendom, og hun sprang ned av asenet. Da sa Kaleb til henne: Hvad vil du?
Hon sade: »Giv mig en avskedsskänk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, må du giva mig vattenkällor.» Då gav han henne Illiotkällorna och Tatiotkällorna.
Hun svarte: Gi mig en avskjedsgave! Du har giftet mig bort til dette tørre sydlandet, gi mig nu vannkilder! Så gav han henne de øvre og de nedre kilder.
Detta var nu Juda barns stams arvedel, efter deras släkter.
Dette er Judas barns stammes arv efter deres ætter:
Och de städer som lågo ytterst i Juda barns stam, mot Edoms gräns, i Sydlandet, voro: Kabseel, Eder, Jagur,
Byene ved den ytterste grense av Judas barns stamme mot Edoms landemerke, i sydlandet, var: Kabse'el og Eder og Jagur
Kina, Dimona, Adada,
og Kina og Dimona og Adada
Kedes, Hasor och Jitnan,
og Kedes og Hasor og Jitnan,
Sif, Telem, Bealot,
Sif og Telem og Bealot
Hasor-Hadatta, Keriot, Hesron, det är Hasor,
og Hasor-Hadatta og Kerijot, Hesron, det er Hasor,
Amam, Sema, Molada,
Amam og Sema og Molada
Hasar-Gadda, Hesmon, Bet-Pelet,
og Hasur-Gadda og Hesmon og Bet-Pelet
Hasar-Sual, Beer-Seba och Bisjotja,
og Hasar-Sual og Be'erseba og Bisjotja,
Baala, Ijim, Esem,
Ba'ala og Ijim og Esem
Eltolad, Kesil, Horma,
og Eltolad og Kesil og Horma
Siklag, Madmanna, Sansanna,
og Siklag og Madmanna og Sansanna
Lebaot, Silhim, Ain och Rimmon -- tillsammans tjugunio städer med sina byar.
og Lebaot og Silhim og Ajin og Rimmon - i alt ni og tyve byer med tilhørende landsbyer.
I Låglandet: Estaol, Sorga, Asna,
I lavlandet: Estaol og Sora og Asna
Sanoa och En-Gannim, Tappua och Enam,
og Sanoah og En-Gannim, Tappuah og Haenam.
Jarmut och Adullam, Soko och Aseka,
Jarmut og Adullam, Soko og Aseka
Saaraim, Aditaim, Gedera och Gederotaim -- fjorton städer med sina byar;
og Sa'ara'im og Adita'im og Haggedera og Gederota'im - fjorten byer med tilhørende landsbyer;
Senan, Hadasa, Migdal-Gad,
Senan og Hadasa og Migdal-Gad
Dilean, Mispe, Jokteel,
og Dilan og Mispe og Jokte'el,
Lakis, Boskat, Eglon,
Lakis og Boskat og Eglon
Kabbon, Lamas, Kitlis,
og Kabbon og Lahmas og Kitlis
Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda -- sexton städer med sina byar;
og Gederot, Bet-Dagon og Na'ama og Makkeda - seksten byer med tilhørende landsbyer;
Libna, Eter, Asan,
Libna og Eter og Asan
Jifta, Asna, Nesib,
og Jiftah og Asna og Nesib
Kegila, Aksib och Maresa -- nio städer med sina byar;
og Ke'ila og Aksib og Maresa - ni byer med tilhørende landsbyer;
Ekron med underlydande städer och byar;
Ekron med tilhørende byer og landsbyer;
från Ekron till havet allt vad som ligger på sidan om Asdod samt dithörande byar;
fra Ekron og vestover alt som lå på Asdod-siden, med tilhørende landsbyer;
vidare Asdod med underlydande städer och byar, Gasa med underlydande städer och byar ända till Egyptens bäck och fram till Stora havet, som utgjorde gränsen.
Asdod med tilhørende byer og landsbyer, Gasa med tilhørende byer og landsbyer, inntil Egyptens bekk og det store hav og landet langsmed det.
Och i Bergsbygden: Samir, Jattir, Soko,
Og i fjellbygdene: Samir og Jattir og Soko
Danna, Kirjat-Sanna, det är Debir,
og Danna og Kirjat-Sanna, det er Debir,
Anab, Estemo, Anim,
og Anab og Estemo og Anim
Gosen, Holon och Gilo -- elva städer med sina byar;
og Gosen og Holon og Gilo - elleve byer med tilhørende landsbyer;
Arab, Ruma, Esean,
Arab og Duma og Esan
Janum, Bet-Tappua, Afeka,
og Janim og Bet-Tappuah og Afeka
Humta, Kirjat-Arba, det är Hebron, och Sior -- nio städer med sina byar;
og Humta og Kirjat-Arba, det er Hebron, og Sior - ni byer med tilhørende landsbyer;
Maon, Karmel, Sif, Juta,
Maon, Karmel og Sif og Juta
Jisreel, Jokdeam och Sanoa,
og Jisre'el og Jokdeam og Sanoah,
Kain, Gibea och Timna -- tio städer med sina byar;
Hakka'in, Gibea og Timna - ti byer med tilhørende landsbyer;
Halhul, Bet-Sur, Gedor,
Halhul, Bet-Sur og Gedor
Maarat, Bet-Anot och Eltekon -- sex städer med sina byar;
og Ma'arat og Bet-Anot og Eltekon - seks byer med tilhørende landsbyer;
Kirjat-Baal, det är Kirjat-Jearim, och Rabba -- två städer med sina byar;
Kirjat-Ba'al, det er Kirjat-Jearim, og Harabba - to byer med tilhørende landsbyer.
I Öknen: Bet-Haaraba, Middin, Sekaka,
I ørkenen: Bet-Ha'araba, Middin og Sekaka
Nibsan, Ir-Hammela och En-Gedi -- sex städer med sina byar.
og Hannibsan og Ir-Hammelah og En-Gedi - seks byer med tilhørende landsbyer.
Men jebuséerna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn icke fördriva; därför bodde ock jebuséerna kvar bland Juda barn i Jerusalem, såsom de göra ännu i dag.
Men jebusittene, som bodde i Jerusalem, kunde Judas barn ikke drive bort; og jebusittene blev boende sammen med Judas barn i Jerusalem og der bor de den dag idag.