Joshua 15

Juda barns stam fick, efter sina släkter, sin lott söderut intill Edoms gräns, intill öknen Sin, längst ned i söder.

Na ko te rota o te iwi o nga tama a Hura, he mea whakarite ki o ratou hapu, i tae atu ki te rohe ki a Eroma, ki te koraha o Hini ra ano whaka te tonga, ki te pito whakamutunga ki te tonga.

Och deras södra gräns begynte vid ändan av Salthavet, vid dess sydligaste vik,

Ko to ratou rohe ki te tonga kei te pito ra ano o te Moana Tote, kei te matamata e anga ana whaka te tonga:

gick vidare söder om Skorpionhöjden och fram till Sin, drog sig så upp söder om Kades-Barnea, gick därefter framom Hesron och drog sig upp till Addar samt böjde sig sedan mot Karka.

Na ka rere whaka te tonga o te pinakitanga o Akarapimi, ka haere atu ki Hini, a ka ahu whakarunga i te taha ki te tonga o Kareheparenea, na haere tonu, kei Heterono, ka anga ki runga, ki Arara, na ka whawhe kei Karakaa:

Vidare gick den fram till Asmon och därifrån ut till Egyptens bäck; sedan gick gränsen ut vid havet. »Detta», sade han, »skall vara eder gräns i söder.»

Na haere tonu whaka Atamono, a puta atu ki te awa o Ihipa; na ko nga pakarutanga atu o tena rohe kei te moana: ko te rohe tenei ki a koutou ki te tonga.

Gränsen i öster var Salthavet ända till Jordans utlopp. Och gränsen på norra sidan begynte vid den vik av detta hav, där Jordan har sitt utlopp.

A ko te rohe ki te rawhiti ko te Moana Tote tae noa ki te kongutuawa o Horano. A ko te rohe i te taha ki te raki i te kokoru o te moana i te kongutuawa o Horano:

Därifrån drog sig gränsen upp mot Bet-Hogla och gick fram norr om Bet-Haaraba; vidare drog sig gränsen upp till Bohans, Rubens sons, sten.

A ka haere te rohe ki runga, ki Petehokora, a haere tonu i te raki o Petearapa; a ka ahu te rohe ki runga, ki te kohatu o Pohana tama a Reupena:

Därefter drog sig gränsen upp till Debir från Akors dal i nordlig riktning mot det Gilgal som ligger mitt emot Adummimshöjden, söder om bäcken; sedan gick gränsen fram till Semeskällans vatten och så ut till Rogelskällan.

Na haere tonu te rohe ki runga, ki Repiri, atu i te raorao o Akoro, na ka anga atu whaka te raki ki te ritenga o Kirikara, o te wahi i mua mai o te pikitanga ki Arumine, ki tera i te taha tonga o te awa: a i haere tonu te rohe ma nga wai o Enehem ehe, a ko ona pakarutanga atu i Enerokere:

Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus' höjd, det är Jerusalem; därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger gent emot Hinnomsdalen, västerut, i norra ändan av Refaimsdalen.

A i rere whakarunga te rohe ra te raorao o te tama a Hinomo ma te taha o to te Iepuhi whaka te tonga, ara o Hiruharama: a i haere tonu te rohe ki te tihi o te maunga e whakapae ana i mua o te raorao o Hinomo, whaka te hauauru, ki tera i te pito r awa o te raorao o Repaima whaka te raki:

Och från toppen av detta berg drog sig gränsen fram till Neftoavattnets källa och vidare till städerna i Efrons bergsbygd; sedan drog sig gränsen till Baala, det är Kirjat-Jearim.

A i whakatakotoria atu te rohe i te tihi o te maunga ki te puna wai o Nepetoa, a i puta atu ki nga pa o Maunga Eperona; a i whakatakotoria atu te rohe ki Paara, ara ki Kiriata Tearimi:

Och från Baala böjde sig gränsen åt väster mot Seirs bergsbygd och gick fram till Jearims bergshöjd, det är Kesalon, norr om denna, och gick så ned till Bet-Semes och framom Timna.

Katahi ka whawhe atu te rohe i Paara, whaka te hauauru, ki Maunga Heira, a haere tonu atu ki te taha o Maunga Tearimi, ara o Keharono, ki te taha ki te raki, a ka heke ki raro ki Petehemehe, a haere tonu atu ki Timina:

Vidare gick gränsen till Ekrons höjd, norrut; därefter drog sig gränsen till Sickeron, gick så framom berget Baala och därifrån ut till Jabneel; sedan gick gränsen ut vid havet.

A i puta tonu atu te rohe ki te taha o Ekerono, whaka te raki; a i whakatakotoria atu te rohe ki Hikirono, a haere tonu atu ki Maunga Paara, a puta tonu atu ki Iapaneere: a pakaru rawa atu te rohe kei te moana.

Och gränsen i väster följde Stora havet; det utgjorde gränsen. Dessa voro Juda barns gränser runt omkring, efter deras släkter.

A ko te rohe ki te hauauru kei te moana nui me tona pareparenga. Ko te rohe tenei ki nga tama a Hura a tawhio noa, ki tenei hapu, ki tenei hapu o ratou.

Men åt Kaleb, Jefunnes son, gavs, efter HERRENS befallning till Josua, en särskild del bland Juda barn, nämligen Arbas, Anaks faders, stad, det är Hebron.

A i hoatu e ia he wahi ki a Karepe, ki te tama a Iepune i roto i nga tama a Hura, he mea ki mai hoki na Ihowa ki a Hohua, ko Kiriata Arapa, ara ko Heperona, ko taua Arapa nei te papa o Anaka.

Och Kaleb fördrev därifrån Anaks tre söner, Sesai, Ahiman och Talmai, Anaks avkomlingar.

Na ka peia e Karepe i reira nga tama tokotoru a Anaka, a Hehai, a Ahimana, a Taramai, nga tama a Anaka.

Därifrån drog han upp mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.

Na ka haere atu ia i reira ki runga, ki nga tangata o Repiri: na ko te ingoa o Repiri i mua ko Kiriata Hepere.

Och Kaleb sade: »Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.»

Na ka mea a Karepe, Ko te tangata e patua ai a Kiriata Hepere, a ka horo i a ia, ka hoatu e ahau a Akaha, taku tamahine hei wahine mana.

När då Otniel, son till Kenas, Kalebs broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.

Na ka horo i a Otoniere, i te tama a Kenaha, a te teina o Karepe; a hoatu ana e ia tana tamahine, a Akaha hei wahine mana.

Och när hon kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan. Då sade Kaleb till henne: »Vad önskar du?»

A, i a ia e haere atu ana ki a ia, ka whakakikitia e ia te tane kia tonoa he mara i tona papa: a ka marere atu ia ki raro i te kaihe; na ka mea a Karepe ki a ia, He aha tau?

Hon sade: »Giv mig en avskedsskänk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, må du giva mig vattenkällor.» Då gav han henne Illiotkällorna och Tatiotkällorna.

Na ka mea ia, Homai he manaaki ki ahau; i te mea kua whakanohoia ahau e koe ki te whenua i te tonga, homai ano hoki etahi puna wai ki ahau. Na hoatu ana e ia ki a ia nga puna o runga me nga puna o raro.

Detta var nu Juda barns stams arvedel, efter deras släkter.

Ko te wahi tupu tenei o te iwi o nga tama a Hura, o o ratou hapu.

Och de städer som lågo ytterst i Juda barns stam, mot Edoms gräns, i Sydlandet, voro: Kabseel, Eder, Jagur,

A ko nga pa whakamutunga o te iwi o nga tama a Hura, ki te taha ki Eroma, whaka te tonga, ko Kapateere, ko Erere, ko Iakuru,

Kina, Dimona, Adada,

Ko Kinaha, ko Rimona, ko Arara,

Kedes, Hasor och Jitnan,

Ko Kerehe, ko Hatoro, ko Itinana,

Sif, Telem, Bealot,

Ko Tiwhi, ko Tereme, ko Pearoto,

Hasor-Hadatta, Keriot, Hesron, det är Hasor,

Ko Hatoro, ko Harata, ko Kerioto, ko Heterono, ara ko Hatoro,

Amam, Sema, Molada,

Ko Amama, ko Hema, ko Morara,

Hasar-Gadda, Hesmon, Bet-Pelet,

Ko Hatarakara, ko Hehemono, ko Peteperete,

Hasar-Sual, Beer-Seba och Bisjotja,

Ko Hatarahuara, ko Peerehepa, ko Pitiotia,

Baala, Ijim, Esem,

Ko Paara, ko Iimi, ko Eteme,

Eltolad, Kesil, Horma,

Ko Eretorara, ko Kehiri, ko Horema,

Siklag, Madmanna, Sansanna,

Ko Tikiraka, ko Maramana, ko Hanahana,

Lebaot, Silhim, Ain och Rimmon -- tillsammans tjugunio städer med sina byar.

Ko Repaoto, ko Hirihimi, ko Aina, ko Rimono: e rua tekau ma iwa nga pa katoa me nga kainga o aua pa.

I Låglandet: Estaol, Sorga, Asna,

O te mania ko Ehetaoro, ko Torea, ko Ahena,

Sanoa och En-Gannim, Tappua och Enam,

Ko Tanoa, ko Enekanimi, ko Tapua, ko Enama,

Jarmut och Adullam, Soko och Aseka,

Ko Iaramuta, ko Aturama, ko Hokoho, ko Ateka,

Saaraim, Aditaim, Gedera och Gederotaim -- fjorton städer med sina byar;

Ko Haraimi, ko Aritaimi, ko Kerera, ko Kererotaimi; kotahi tekau ma wha nga pa me nga kainga o aua pa.

Senan, Hadasa, Migdal-Gad,

Ko Tenana, ko Haraha, ko Mikirarakara,

Dilean, Mispe, Jokteel,

Ko Rireana, ko Mihipe, ko Iokoteere,

Lakis, Boskat, Eglon,

Ko Rakihi, ko Pohokata, ko Ekerona,

Kabbon, Lamas, Kitlis,

Ko Kapono, ko Rahamama, ko Kitirihi,

Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda -- sexton städer med sina byar;

Ko Kereroto, ko Peterakono, ko Naama, ko Makera; kotahi tekau ma wha nga pa me nga kainga o aua pa.

Libna, Eter, Asan,

Ko Ripina, ko Etere, ko Ahana,

Jifta, Asna, Nesib,

Ko Ipita, ko Ahena, ko Netipi,

Kegila, Aksib och Maresa -- nio städer med sina byar;

Ko Keira, ko Akatipi, ko Mareha: e iwa nga pa, me nga kainga o aua pa.

Ekron med underlydande städer och byar;

Ko Ekerono me ona pa ririki, me ona kainga:

från Ekron till havet allt vad som ligger på sidan om Asdod samt dithörande byar;

Ko nga pa katoa e tata ana ki Aharoro o Ekerono atu a tae noa ki te moana, me nga kainga ano hoki o reira.

vidare Asdod med underlydande städer och byar, Gasa med underlydande städer och byar ända till Egyptens bäck och fram till Stora havet, som utgjorde gränsen.

Ko Aharoro me ona pa ririki, me ona kainga, ko Kaha me ona pa ririki, me ona kainga tae noa ki te awa o Ihipa, ki te moana nui ano hoki, me tona pareparenga.

Och i Bergsbygden: Samir, Jattir, Soko,

A, o nga maunga, ko Hamiri, ko Iatiri, ko Hokoho,

Danna, Kirjat-Sanna, det är Debir,

Ko Ranaha, ko Kiriatahana, ara ko Repiri,

Anab, Estemo, Anim,

Ko Anapa, ko Ehetomo, ko Animi,

Gosen, Holon och Gilo -- elva städer med sina byar;

Ko Kohena, ko Horono, ko Kiroho; kotahi tekau ma tahi nga pa, me nga kainga o aua pa.

Arab, Ruma, Esean,

Ko Arapa, ko Rumaha, ko Eheana,

Janum, Bet-Tappua, Afeka,

Ko Ianumu, ko Petetapua, ko Apeka,

Humta, Kirjat-Arba, det är Hebron, och Sior -- nio städer med sina byar;

Ko Humuta, ko Kiriata Arapa, ara ko Heperona, ko Tioro; e iwa nga pa, me nga kainga o aua pa.

Maon, Karmel, Sif, Juta,

Ko Maono, ko Karamere, ko Tiwhi, ko Iutaha,

Jisreel, Jokdeam och Sanoa,

Ko Ietereere, ko Iokoreama, ko Tanoa,

Kain, Gibea och Timna -- tio städer med sina byar;

Ko Kaini, ko Kipea, ko Timina; kotahi tekau nga pa me nga kainga o aua pa.

Halhul, Bet-Sur, Gedor,

Ko Harahuru, ko Peteturu, ko Keroro,

Maarat, Bet-Anot och Eltekon -- sex städer med sina byar;

Ko Maarata, ko Peteanoto, ko Eretekono; e ono nga pa, me nga kainga o aua pa.

Kirjat-Baal, det är Kirjat-Jearim, och Rabba -- två städer med sina byar;

Ko Kiriatapaara, ara ko Kiriata Tearimi, ko Rapa; e rua nga pa, me nga kainga o aua pa.

I Öknen: Bet-Haaraba, Middin, Sekaka,

O te koraha, ko Petearapa, ko Mirini, ko Hekaka,

Nibsan, Ir-Hammela och En-Gedi -- sex städer med sina byar.

Ko Nipihana, me te Pa Tote, me Enekeri; e ono nga pa, me nga kainga o aua pa.

Men jebuséerna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn icke fördriva; därför bodde ock jebuséerna kvar bland Juda barn i Jerusalem, såsom de göra ännu i dag.

Ko nga Iepuhi ia, ko nga tangata o Hiruharama, kihai ratou i taea te pei e nga tama a Hura: heoi noho tahi ana nga Iepuhi me nga tama a Hura ki Hiruharama a taea noatia tenei ra.