I Chronicles 11

Då församlade sig hela Israel till David i Hebron och sade: »Vi äro ju ditt kött och ben.2 Sam. 5,1 f. 1 Krön. 12,23 f.

Then all Israel gathered themselves to David unto Hebron, saying, Behold, we are thy bone and thy flesh.

Redan för länge sedan, redan då Saul ännu var konung, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och till dig har HERREN, din Gud, sagt: Du skall vara en herde för mitt folk Israel, ja, du skall vara en furste över mitt folk Israel.»1 Sam. 13,14. 18,5 f. 19,8.

And moreover in time past, even when Saul was king, thou wast he that leddest out and broughtest in Israel: and the LORD thy God said unto thee, Thou shalt feed my people Israel, and thou shalt be ruler over my people Israel.

När så alla de äldste i Israel kommo till konungen i Hebron, slöt David ett förbund med dem där i Hebron, inför HERREN; och sedan smorde de David till konung över Israel, i enlighet med HERRENS ord genom Samuel.1 Sam. 16,18.

Therefore came all the elders of Israel to the king to Hebron; and David made a covenant with them in Hebron before the LORD; and they anointed David king over Israel, according to the word of the LORD by Samuel.

Och David drog med hela Israel till Jerusalem, det är Jebus; där befunno sig jebuséerna, som ännu bodde kvar i landet.2 Sam. 5,6 f.

And David and all Israel went to Jerusalem, which is Jebus; where the Jebusites were, the inhabitants of the land.

Och invånarna i Jebus sade till David: »Hitin kommer du icke.» Men David intog likväl Sions borg, det är Davids stad

And the inhabitants of Jebus said to David, Thou shalt not come hither. Nevertheless David took the castle of Zion, which is the city of David.

Och David sade: »Vemhelst som först slår ihjäl en jebusé, han skall bliva hövding och anförare.» Och Joab, Serujas son, kom först ditupp och blev så hövding.

And David said, Whosoever smiteth the Jebusites first shall be chief and captain. So Joab the son of Zeruiah went first up, and was chief.

Sedan tog David sin boning i bergfästet; därför kallade man det Davids stad.

And David dwelt in the castle; therefore they called it the city of David.

Och han uppförde befästningsverk runt omkring staden, från Millo och allt omkring; och Joab återställde det övriga av staden.

And he built the city round about, even from Millo round about: and Joab repaired the rest of the city.

Och David blev allt mäktigare och mäktigare, och HERREN Sebaot var med honom

So David waxed greater and greater: for the LORD of hosts was with him.

Och dessa äro de förnämsta bland Davids hjältar, vilka gåvo honom kraftig hjälp att bliva konung, de jämte hela Israel, och så skaffade honom konungaväldet, enligt HERRENS ord angående Israel.2 Sam. 23,8 f.

These also are the chief of the mighty men whom David had, who strengthened themselves with him in his kingdom, and with all Israel, to make him king, according to the word of the LORD concerning Israel.

Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jasobeam, son till en hakmonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna på en gång.1 Krön. 27,2.

And this is the number of the mighty men whom David had; Jashobeam, an Hachmonite, the chief of the captains: he lifted up his spear against three hundred slain by him at one time.

Och efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo; han var en av de tre hjältarna.1 Krön. 27,4.

And after him was Eleazar the son of Dodo, the Ahohite, who was one of the three mighties.

Han var med David vid Pas-Dammim, när filistéerna där hade församlat sig till strid. Och där var ett åkerstycke, fullt med korn. Och folket flydde för filistéerna.

He was with David at Pas–dammim, and there the Philistines were gathered together to battle, where was a parcel of ground full of barley; and the people fled from before the Philistines.

Då ställde de sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slogo filistéerna; och HERREN lät dem så vinna en stor seger.

And they set themselves in the midst of that parcel, and delivered it, and slew the Philistines; and the LORD saved them by a great deliverance.

En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filistéer var lägrad i Refaimsdalen.1 Sam. 22,1.

Now three of the thirty captains went down to the rock to David, into the cave of Adullam; and the host of the Philistines encamped in the valley of Rephaim.

Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.

And David was then in the hold, and the Philistines' garrison was then at Beth–lehem.

Och David greps av lystnad och sade: »Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!»

And David longed, and said, Oh that one would give me drink of the water of the well of Beth–lehem, that is at the gate!

Då bröto de tre sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men David ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN.

And the three brake through the host of the Philistines, and drew water out of the well of Beth–lehem, that was by the gate, and took it, and brought it to David: but David would not drink of it, but poured it out to the LORD,

Han sade nämligen: »Gud låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod, som hava vågat sina liv? Ty med fara för sina liv hava de burit det hit.» Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort.

And said, My God forbid it me, that I should do this thing: shall I drink the blood of these men that have put their lives in jeopardy? for with the jeopardy of their lives they brought it. Therefore he would not drink it. These things did these three mightiest.

Absai, Joabs broder, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.

And Abishai the brother of Joab, he was chief of the three: for lifting up his spear against three hundred, he slew them, and had a name among the three.

Han var dubbelt mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var deras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke.

Of the three, he was more honourable than the two; for he was their captain: howbeit he attained not to the first three.

Vidare Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.1 Krön. 27,5 f.

Benaiah the son of Jehoiada, the son of a valiant man of Kabzeel, who had done many acts; he slew two lionlike men of Moab: also he went down and slew a lion in a pit in a snowy day.

Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så reslig: fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptiern hand och dräpte honom med hans eget spjut.

And he slew an Egyptian, a man of great stature, five cubits high; and in the Egyptian's hand was a spear like a weaver's beam; and he went down to him with a staff, and plucked the spear out of the Egyptian's hand, and slew him with his own spear.

Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna.

These things did Benaiah the son of Jehoiada, and had the name among the three mighties.

Ja, han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David satte honom till anförare för sin livvakt.

Behold, he was honourable among the thirty, but attained not to the first three: and David set him over his guard.

De tappra hjältarna voro: Asael, Joabs broder, Elhanan, Dodos son, från Bet-Lehem;2 Sam. 2,18. f Krön. 27,7 f.

Also the valiant men of the armies were, Asahel the brother of Joab, Elhanan the son of Dodo of Beth–lehem,

haroriten Sammot; peloniten Heles;

Shammoth the Harorite, Helez the Pelonite,

tekoaiten Ira, Ickes' son; anatotiten Abieser;

Ira the son of Ikkesh the Tekoite, Abi–ezer the Antothite,

husatiten Sibbekai; ahoaiten Ilai;

Sibbecai the Hushathite, Ilai the Ahohite,

netofatiten Maherai; netofatiten Heled, Baanas son;

Maharai the Netophathite, Heled the son of Baanah the Netophathite,

Itai, Ribais son, från Gibea i Benjamins barns stam; pirgatoniten Benaja;

Ithai the son of Ribai of Gibeah, that pertained to the children of Benjamin, Benaiah the Pirathonite,

Hurai från Gaas' dalar; arabatiten Abiel;

Hurai of the brooks of Gaash, Abiel the Arbathite,

baharumiten Asmavet; saalboniten Eljaba;

Azmaveth the Baharumite, Eliahba the Shaalbonite,

gisoniten Bene-Hasem; harariten Jonatan, Sages son;

The sons of Hashem the Gizonite, Jonathan the son of Shage the Hararite,

harariten Ahiam, Sakars son; Elifal, Urs son;

Ahiam the son of Sacar the Hararite, Eliphal the son of Ur,

mekeratiten Hefer; peloniten Ahia;

Hepher the Mecherathite, Ahijah the Pelonite,

Hesro från Karmel; Naarai, Esbais son;

Hezro the Carmelite, Naarai the son of Ezbai,

Joel, broder till Natan; Mibhar, Hagris son;

Joel the brother of Nathan, Mibhar the son of Haggeri,

ammoniten Selek; berotiten Naherai, vapendragare åt Joab, Serujas son;

Zelek the Ammonite, Naharai the Berothite, the armourbearer of Joab the son of Zeruiah,

jeteriten Ira; jeteriten Gareb;

Ira the Ithrite, Gareb the Ithrite,

hetiten Uria; Sabad, Alais son;2 Sam. 11,3, 6 f.

Uriah the Hittite, Zabad the son of Ahlai,

rubeniten Adina, Sisas son, en huvudman bland rubeniterna, och jämte honom trettio andra;

Adina the son of Shiza the Reubenite, a captain of the Reubenites, and thirty with him,

Hanan, Maakas son, och mitniten Josafat;

Hanan the son of Maachah, and Joshaphat the Mithnite,

astarotiten Ussia; Sama och Jeguel, aroeriten Hotams söner;

Uzzia the Ashterathite, Shama and Jehiel the sons of Hothan the Aroerite,

Jediael, Simris son, och hans broder Joha, tisiten;

Jediael the son of Shimri, and Joha his brother, the Tizite,

Eliel-Hammahavim samt Jeribai och Josauja, Elnaams söner, och moabiten Jitma;

Eliel the Mahavite, and Jeribai, and Joshaviah, the sons of Elnaam, and Ithmah the Moabite,

slutligen Eliel, Obed och Jaasiel-Hammesobaja.

Eliel, and Obed, and Jasiel the Mesobaite.