Psalms 88

En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman.

Canto. Salmo dei figliuoli di Kore. Per il Capo de’ musici. Da cantarsi mestamente. Cantico di Heman, l’Ezrahita. O Eterno, Dio della mia salvezza, io grido giorno e notte nel tuo cospetto.

 HERRE, min frälsnings Gud,  dag och natt ropar jag inför dig.

Venga la mia preghiera dinanzi a te, inclina il tuo orecchio al mio grido;

 Låt min bön komma inför ditt ansikte,  böj ditt öra till mitt rop.

poiché l’anima mia è sazia di mali, e la mia vita è giunta presso al soggiorno dei morti.

 Ty min själ är mättad med lidanden,  och mitt liv har kommit nära dödsriket.

Io son contato fra quelli che scendon nella fossa; son come un uomo che non ha più forza.

 Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven,  jag är såsom en man utan livskraft.

Prostrato sto fra i morti, come gli uccisi che giaccion nella tomba, de’ quali tu non ti ricordi più, e che son fuor della portata della tua mano.

 Jag är övergiven bland de döda,  lik de slagna som ligga i graven,  dem på vilka du icke mer tänker,  och som äro avskilda från din hand.

Tu m’hai posto nella fossa più profonda, in luoghi tenebrosi, negli abissi.

 Ja, du har sänkt mig ned underst i graven,  ned i mörkret, ned i djupet.

L’ira tua pesa su me, e tu m’hai abbattuto con tutti i tuoi flutti. Sela.

 Den vrede vilar tung på mig,  och alla dina böljors svall låter du gå över mig.  Sela.

Tu hai allontanato da me i miei conoscenti, m’hai reso un’abominazione per loro. Io son rinchiuso e non posso uscire.

 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig;  du har gjort mig till en styggelse för dem;  jag ligger fången och kan icke komma ut.

L’occhio mio si consuma per l’afflizione; io t’invoco ogni giorno, o Eterno, stendo verso te le mie mani.

 Mitt öga förtvinar av lidande;  HERRE, jag åkallar dig dagligen,  jag uträcker mina händer till dig.

Opererai tu qualche miracolo per i morti? I trapassati risorgeranno essi a celebrarti? Sela.

 Gör du väl under för de döda,  eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig?  Sela.

La tua benignità sarà ella narrata nel sepolcro, o la tua fedeltà nel luogo della distruzione?

 Förtäljer man i graven om din nåd,  i avgrunden om din trofasthet?

Le tue maraviglie saranno esse note nelle tenebre, e la tua giustizia nella terra dell’oblìo?

 Känner man i mörkret dina under,  och din rättfärdighet i glömskans land?

Ma, quant’è a me, o Eterno, io grido a te, e la mattina la mia preghiera ti viene incontro.

 Men jag ropar till dig, HERRE,  och bittida kommer min bön dig till mötes.

Perché, o Eterno, rigetti tu l’anima mia? Perché nascondi il tuo volto da me?

 Varför förkastar du, HERRE, min själ,  varför döljer du ditt ansikte för mig?

Io sono afflitto, e morente fin da giovane; io porto il peso dei tuoi terrori e sono smarrito.

 Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom;  jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla.

I tuoi furori mi son passati addosso; i tuoi terrori m’annientano,

 Din vredes lågor gå över mig,  dina fasor förgöra mig.

mi circondano come acque ogni giorno, mi attornian tutti assieme.

 De omgiva mig beständigt såsom vatten,  de kringränna mig allasammans. [ (Psalms 88:19)  Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig;  i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret. ]

Hai allontanato da me amici e compagni; i miei conoscenti sono le tenebre.