Proverbs 2

 Min son, om du tager emot mina ord  och gömmer mina bud inom dig,
Pitit mwen, aprann sa m'ap moutre ou la a. Chache pou ou pa janm bliye sa mwen di ou fè a.
 så att du låter ditt öra akta på visheten  och böjer ditt hjärta till klokheten,
Se poutèt sa, louvri zòrèy ou pou ou tande sa moun ki gen sajès ap di ou. Chache konprann yo.
 ja, om du ropar efter förståndet  och höjer din röst till att kalla på klokheten,Jak. 1,5.
Wi, pa janm sispann chache gen konesans. Mande pou ou gen bon konprann.
 Om du söker efter henne såsom efter silver  och letar efter henne såsom efter en skatt,
Kouri dèyè konesans tankou moun k'ap kouri dèyè lajan. Chache konesans tankou moun k'ap chache ja lajan.
 då skall du förstå HERRENS fruktan,  och Guds kunskap skall du då finna.
Si ou fè tou sa, w'a konnen sa ki rele gen krentif pou Bondye. W'a resi konnen ki moun Bondye ye.
 Ty HERREN är den som giver vishet;  från hans mun kommer kunskap och förstånd.Job 32,8. Syr. 1,1.
Se Seyè a ki bay konesans. Pawòl ki soti nan bouch li bay lespri ak konprann.
 Åt de redliga förvarar han sällhet,  han är en sköld för dem som vandra i ostrafflighet,
Lè yon moun mache dwat, Seyè a ba li bon konsèy. Lè yon moun serye, li pwoteje l'.
 ty han beskyddar det rättas stigar,  och sina frommas väg bevarar han.Ps. 1,6.
Li pwoteje moun ki pa fè lenjistis. Li pran defans moun ki kenbe fèm nan sèvis li.
 Då skall du förstå rättfärdighet och rätt  och redlighet, ja, det godas alla vägar.
Si ou koute m', w'a konnen ki jan pou ou mennen bak ou byen, ki jan pou ou pa fè lenjistis. W'a konnen ki jan pou ou mache dwat nan lavi. W'a konnen tout bon bagay ou dwe fè.
 Ty visheten skall draga in i ditt hjärta  och kunskapen kännas ljuvlig för din själ,
Lè sa a, w'a gen bon konprann nan ou. W'a pran tout plezi ou nan konesans ou genyen.
 eftertänksamheten skall vaka över dig,  klokheten skall beskydda dig.
Entèlijans ou p'ap kite anyen rive ou, konesans ou pral yon pwoteksyon pou ou.
 Så skall hon rädda dig från de ondas väg,  från män som tala vad vrångt är,
Yo p'ap kite ou fè sa ki mal. Yo p'ap kite moun k'ap fè bèl diskou pou twonpe moun pwoche bò kote ou.
 från dem som hava övergivit det rättas stigar.  för att färdas på mörkrets vägar,
Moun sa yo, se moun ki kite chemen dwat la pou lage kò yo nan fènwa.
 från dem som glädjas att göra om  och fröjda sig åt ondskans vrånga väsen,
Se moun ki pran plezi yo nan fè sa ki mal. Se moun ki kontan anpil pou wè mechanste lòt moun ap fè.
 från dem som gå på krokiga stiga  och vandra på förvända vägar.
Ou pa janm konnen kote ou ye ak moun sa yo, tout kò yo se plan.
 Så skall hon rädda dig ifrån främmande kvinnor,  från din nästas hustru, som talar hala ord,Ords. 6,24. 7,5.
Entèlijans ou ak konesans ou va delivre ou anba fanm adiltè yo, anba fanm lòt peyi ki gen bèl pawòl dous pou pran tèt ou.
 från henne som har övergivit sin ungdoms vän  och förgätit sin Guds förbund.
Fanm konsa se fanm k'ap twonpe mari yo, fanm ki bliye pwomès yo te fè Bondye.
 Ty en sådan sjunker med sitt hus ned i döden,  och till skuggornas boning leda hennes stigar.Ords. 5,5. 7,27.
Si ou mete pye lakay yo, ou sou wout lanmò. Si ou ale lakay yo, ou pa lwen ale kote mò yo ye a.
 Ingen som har gått in till henne vänder åter  Och hittar tillbaka till livets vägar.
Lakay yo, se antre pa soti. Pa gen lavi pou ou ankò!
 Ja, så skall du vandra på de godas väg  och hålla dig på de rättfärdigas stigar.
Se poutèt sa, swiv egzanp moun debyen. Mache pye pou pye dèyè moun ki pa fè chemen kwochi.
 Ty de redliga skola förbliva boende i landet  och de ostraffliga få stanna kvar däri.Ps. 37,9 f. Matt. 5,5.
Paske se moun k'ap mache dwat yo ki pral rete nan peyi a. Se moun serye yo ki pral la.
 Men de ogudaktiga skola utrotas ur landet  och de trolösa ryckas bort därur.Job 18,17. Ords. 1O,7, 30.
Men, Bondye ap disparèt mechan yo nan peyi a. L'ap rache moun k'ap fè sa ki mal yo tankou yo rache move zèb.