Joshua 15

Juda barns stam fick, efter sina släkter, sin lott söderut intill Edoms gräns, intill öknen Sin, längst ned i söder.

Lè yo te tire osò a, men pòsyon tè ki vin pou moun branch fanmi Jida yo. Se tè sa a yo te separe bay chak fanmi nan branch lan pòsyon pa yo. Tè a bonè nan sid ak peyi Edon an, depi dezè Zin lan rive Kadès nan direksyon sid.

Och deras södra gräns begynte vid ändan av Salthavet, vid dess sydligaste vik,

Fwontyè tè a konmanse nan pwent sid lanmè Sale a,

gick vidare söder om Skorpionhöjden och fram till Sin, drog sig så upp söder om Kades-Barnea, gick därefter framom Hesron och drog sig upp till Addar samt böjde sig sedan mot Karka.

li pase anba pas Akrabim lan, li travèse dezè Zin, li moute pou l' pase anba Kadès Banea, li pase Ezwon, li moute Ada, li vire sou Kareka,

Vidare gick den fram till Asmon och därifrån ut till Egyptens bäck; sedan gick gränsen ut vid havet. »Detta», sade han, »skall vara eder gräns i söder.»

li pase Azmon, li kouri nan ravin ki sou fwontyè Lejip la jouk li rive sou lanmè a. Men limit sid tè moun Jida yo.

Gränsen i öster var Salthavet ända till Jordans utlopp. Och gränsen på norra sidan begynte vid den vik av detta hav, där Jordan har sitt utlopp.

Sou bò solèy leve, lanmè Sale a te sèvi yo fwontyè rive nan lanbouchi larivyè Jouden an. Se la fwontyè nò a te konmanse.

Därifrån drog sig gränsen upp mot Bet-Hogla och gick fram norr om Bet-Haaraba; vidare drog sig gränsen upp till Bohans, Rubens sons, sten.

Li moute Bèt-Ogla, li pase anwo Bèt araba, li rive jouk Wòch Boan. Boan, se non yonn nan pitit gason Woubenn yo.

Därefter drog sig gränsen upp till Debir från Akors dal i nordlig riktning mot det Gilgal som ligger mitt emot Adummimshöjden, söder om bäcken; sedan gick gränsen fram till Semeskällans vatten och så ut till Rogelskällan.

Apre sa, li pase nan fon Akò, li moute jouk Debi. Li vire sou bò nò nan direksyon Gilgal, anfas pas Adoumen ki sou bò sid ravin lan. Li pase moute bò sous Anchemèch, l' al bout sou Anwogèl.

Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus' höjd, det är Jerusalem; därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger gent emot Hinnomsdalen, västerut, i norra ändan av Refaimsdalen.

Apre sa, li remoute ravin Pitit Ennon an ki nan sid mòn moun Jebis yo, ki vle di Jerizalèm, li moute sou tèt mòn ki anfas ravin Ennon an, sou bò solèy kouche, nan pwent nò plenn refayim yo.

Och från toppen av detta berg drog sig gränsen fram till Neftoavattnets källa och vidare till städerna i Efrons bergsbygd; sedan drog sig gränsen till Baala, det är Kirjat-Jearim.

Li soti nan tèt mòn lan, li desann bò sous Neftoa a. Apre sa li pran direksyon mòn Efwon an, li vire sou lavil Bala (ki rele Kiriyat-Jearim tou).

Och från Baala böjde sig gränsen åt väster mot Seirs bergsbygd och gick fram till Jearims bergshöjd, det är Kesalon, norr om denna, och gick så ned till Bet-Semes och framom Timna.

Li soti Bala, li fè yon ti koub moute nan direksyon solèy kouche, sou mòn Seyi, li lonje flan nò mòn Jearim lan (ki rele Kisalòn tou), li desann Bètchemèch, li travèse Timna,

Vidare gick gränsen till Ekrons höjd, norrut; därefter drog sig gränsen till Sickeron, gick så framom berget Baala och därifrån ut till Jabneel; sedan gick gränsen ut vid havet.

li rive sou bò nò mòn Ekwon, li vire sou Chikawon, li pase sou ti bit Bala a, li pase Jabneyèl, epi l' al bout nan lanmè.

Och gränsen i väster följde Stora havet; det utgjorde gränsen. Dessa voro Juda barns gränser runt omkring, efter deras släkter.

Sou bò lwès la, se lanmè Mediterane a ki te sèvi yo limit. Men limit ki te fèmen pòsyon tè yo te bay tout fanmi ki nan branch fanmi Jida a.

Men åt Kaleb, Jefunnes son, gavs, efter HERRENS befallning till Josua, en särskild del bland Juda barn, nämligen Arbas, Anaks faders, stad, det är Hebron.

Jan Seyè a te bay Jozye lòd la, yon pòsyon nan tè moun Jida yo vin pou Kalèb, pitit gason Jefoune a. Jozye ba li Kiriyat aba, kapital peyi Anak yo. (Koulye a yo rele lavil la Ebwon).

Och Kaleb fördrev därifrån Anaks tre söner, Sesai, Ahiman och Talmai, Anaks avkomlingar.

Kalèb mete twa pitit gason Anak yo deyò nan lavil la. Se te Chechayi, Ayiman ak Talmayi,

Därifrån drog han upp mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.

Apre sa, li kite Ebwon, l' al atake moun lavil Debi yo. (Nan tan lontan, yo te rele lavil sa a Kiriyat-Sefè).

Och Kaleb sade: »Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.»

Lè sa a, Kalèb di konsa: -Moun ki va resi kraze moun Kiriyat-Sefè yo, epi ki va pran lavil la nan men yo, m'a ba li Aksa, pitit fi mwen an, pou madanm.

När då Otniel, son till Kenas, Kalebs broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.

Se pwòp frè Kalèb, Otonyèl, pitit Kenaz, ki te pran lavil la. Kalèb ba li Aksa, pitit fi li a, pou madanm.

Och när hon kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan. Då sade Kaleb till henne: »Vad önskar du?»

Lè Aksa rive lakay mari l', mari a di l' poukisa li pa mande papa l' yon bon jaden. Aksa al jwenn papa l'. Desann li desann bourik li, Kalèb mande l': -Sa ki genyen, pitit mwen?

Hon sade: »Giv mig en avskedsskänk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, må du giva mig vattenkällor.» Då gav han henne Illiotkällorna och Tatiotkällorna.

Aksa reponn: -Mwen vin mande ou yon favè. Ou voye m' byen lwen nan dezè Negèv la. Tanpri, ban m' kek sous kote pou m' jwenn dlo non. Se konsa Kalèb ba li Sous Dlo Anwo ak Sous Dlo Anba yo.

Detta var nu Juda barns stams arvedel, efter deras släkter.

Men tout tè ki te vini pou branch fanmi Jida a. Yo separe l' bay yon pòsyon pou chak fanmi.

Och de städer som lågo ytterst i Juda barns stam, mot Edoms gräns, i Sydlandet, voro: Kabseel, Eder, Jagur,

Men non lavil kote moun Jida yo te rete nan Negèv la, anba pwent sid peyi a, bò fwontyè peyi Edon an: Kabseyèl, Edè, Jagou,

Kina, Dimona, Adada,

Kina, Dimona, Adada,

Kedes, Hasor och Jitnan,

Kedèch, Azò-Yitnan,

Sif, Telem, Bealot,

Zif, Telèm, Bejalòt,

Hasor-Hadatta, Keriot, Hesron, det är Hasor,

Azò adata, Keriyòt-Ezwon (ki rele Azò tou),

Amam, Sema, Molada,

Aman, Chema, Molada,

Hasar-Gadda, Hesmon, Bet-Pelet,

Aza-Gada, Echmon, Bèt-Pelèt,

Hasar-Sual, Beer-Seba och Bisjotja,

Aza-Chwal, Bècheba, Biziotya,

Baala, Ijim, Esem,

Bala, Iyim, Azèm,

Eltolad, Kesil, Horma,

Eltola, Kesil, Oma,

Siklag, Madmanna, Sansanna,

Ziklag, Madmana, Sansana,

Lebaot, Silhim, Ain och Rimmon -- tillsammans tjugunio städer med sina byar.

Lebaòt, Chilim, Ayin ak Rimon. Sa te fè antou vennèf lavil ak tout ti bouk ki sou lòd yo.

I Låglandet: Estaol, Sorga, Asna,

Men non lavil kote yo te rete nan plenn yo: Echtawòl, Zorea, Akna,

Sanoa och En-Gannim, Tappua och Enam,

Zanoa, An-Gannim, Tapwak, Enan,

Jarmut och Adullam, Soko och Aseka,

Jamout, Adoulam, Soko, Azeka,

Saaraim, Aditaim, Gedera och Gederotaim -- fjorton städer med sina byar;

Charayim, Aditayim, Gedera ak Gedewotayim. Sa te fè antou katòz lavil ak tout ti bouk ki sou lòd yo.

Senan, Hadasa, Migdal-Gad,

Te gen tou Etzenan, Adaka, Migdal-Gad,

Dilean, Mispe, Jokteel,

Dilean, Am Mizpe, Jokteyèl,

Lakis, Boskat, Eglon,

Lakis, Boska, Eglon,

Kabbon, Lamas, Kitlis,

Kabon, Lamas, Kitlis,

Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda -- sexton städer med sina byar;

Jedewòt, Bèt-Dagon, Nama, Makeda. Sa te fè antou sèz lavil ak tout ti bouk ki sou lòd yo.

Libna, Eter, Asan,

Te gen tou Libna, Etè, Akan,

Jifta, Asna, Nesib,

Jifta, Akna, Nezib,

Kegila, Aksib och Maresa -- nio städer med sina byar;

Keyila, Akzib, Marecha. Sa te fè antou nèf lavil ansanm ak tout ti bouk ki sou lòd yo

Ekron med underlydande städer och byar;

Te gen Ekwon ak tout ti bouk ki sou lòd li.

från Ekron till havet allt vad som ligger på sidan om Asdod samt dithörande byar;

Soti Ekwon pou al bò lanmè, tout lavil ki nan zòn Asdòd ak tout ti bouk ki sou lòd yo,

vidare Asdod med underlydande städer och byar, Gasa med underlydande städer och byar ända till Egyptens bäck och fram till Stora havet, som utgjorde gränsen.

Asdòd ak tout ti vil ak tout ti bouk ki sou lòd li, Gaza ak tout ti bouk osinon ti vil ki sou lòd li, depi ravin ki sou fwontyè Lejip la rive sou lanmè ki sèvi yo limit la.

Och i Bergsbygden: Samir, Jattir, Soko,

Men lavil yo te genyen nan mòn yo: Chami, Jati, Soko,

Danna, Kirjat-Sanna, det är Debir,

Dana, Kiriyat-Sefè (Koulye a li rele Debi),

Anab, Estemo, Anim,

Anad, Estemoa, Anim,

Gosen, Holon och Gilo -- elva städer med sina byar;

Gochenn, Alon, Gilo. Sa te fè antou onz lavil ak tout ti bouk ki sou lòd yo.

Arab, Ruma, Esean,

Te gen tou Arab, Douma, Echean,

Janum, Bet-Tappua, Afeka,

Janoum, Bèt-Tapwa, Afeka,

Humta, Kirjat-Arba, det är Hebron, och Sior -- nio städer med sina byar;

Oumeta, Kiriyat aba (Jòdi a li rele Ebwon), ak Ziò. Sa te fè antou nèf lavil ak tout ti bouk ki sou lòd yo.

Maon, Karmel, Sif, Juta,

Te gen ankò Maon, Kamèl, Zif, Jouta,

Jisreel, Jokdeam och Sanoa,

Jizrèyèl, Jokdeam, Zanoa,

Kain, Gibea och Timna -- tio städer med sina byar;

Kayin, Gibeya, Tima, Antou sa te fè dis lavil ak tout ti bouk ki sou lòd yo.

Halhul, Bet-Sur, Gedor,

Te gen ankò Aloul, Bètsou, Gidò,

Maarat, Bet-Anot och Eltekon -- sex städer med sina byar;

Maarat, Bèt anòt, Eltekon. Antou sa te fè sis lavil ak tout ti bouk ki sou lòd yo.

Kirjat-Baal, det är Kirjat-Jearim, och Rabba -- två städer med sina byar;

Te gen ankò Kiriyat-Baal (Jòdi a li rele Kiriyat-Jearim) ak Araba. Antou sa te fè de lavil ak tout ti bouk ki sou lòd yo.

I Öknen: Bet-Haaraba, Middin, Sekaka,

Men non lavil kote yo te rete nan dezè a: Bèt araba, Miden, Sekaka,

Nibsan, Ir-Hammela och En-Gedi -- sex städer med sina byar.

Nibkan, Site Sèl la ak Angedi. Antou sa te fè sis lavil ak tout ti bouk ki sou lòd yo.

Men jebuséerna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn icke fördriva; därför bodde ock jebuséerna kvar bland Juda barn i Jerusalem, såsom de göra ännu i dag.

Men, moun Jida yo pa t' janm rive mete bann moun Jebis ki te rete lavil Jerizalèm yo deyò. Kifè, jouk jòdi a moun Jebis yo rete lavil Jerizalèm ansanm ak moun Jida yo.