Mark 4

Y OTRA vez comenzó á enseñar junto á la mar, y se juntó á él mucha gente; tanto, que entrándose él en un barco, se sentó en la mar: y toda la gente estaba en tierra junto á la mar.

Och han begynte åter undervisa vid sjön. Och där församlade sig en stor hop folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den ute på sjön, under det att allt folket stod på land utmed sjön.

Y les enseñaba por parábolas muchas cosas, y les decía en su doctrina:

Och han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning:

Oíd: He aquí, el sembrador salió á sembrar.

»Hören! En såningsman gick ut för att så.

Y aconteció sembrando, que una parte cayó junto al camino; y vinieron las aves del cielo, y la tragaron.

Då hände sig, när han sådde, att somt föll vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.

Y otra parte cayó en pedregales, donde no tenía mucha tierra; y luego salió, porque no tenía la tierra profunda:

Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;

Mas salido el sol, se quemó; y por cuanto no tenía raíz, se secó.

men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.

Y otra parte cayó en espinas; y subieron las espinas, y la ahogaron, y no dió fruto.

Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det, så att det icke gav någon frukt.

Y otra parte cayó en buena tierra, y dió fruto, que subió y creció: y llevó uno á treinta, y otro á sesenta, y otro á ciento.

Men somt föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav frukt och bar trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.»

Entonces les dijo: El que tiene oídos para oír, oiga.

Och han tillade: »Den som har öron till att höra, han höre.»

Y cuando estuvo solo, le preguntaron los que estaban cerca de él con los doce, sobre la parábola.

När han sedan hade dragit sig undan ifrån folket, frågade honom de tolv, och med dem de andra som följde honom, om liknelserna.

Y les dijo: Á vosotros es dado saber el misterio del reino de Dios; mas á los que están fuera, por parábolas todas las cosas;

Då sade han till dem: »Åt eder är Guds rikes hemlighet given, men åt dem som stå utanför meddelas alltsammans i liknelser,

Para que viendo, vean y no echen de ver; y oyendo, oigan y no entiendan: porque no se conviertan, y les sean perdonados los pecados.

för att de 'med seende ögon skola se, och dock intet förnimma, och med hörande öron höra, och dock intet förstå, så att de icke omvända sig och undfå förlåtelse'.»

Y les dijo: ¿No sabéis esta parábola? ¿Cómo, pues, entenderéis todas las parábolas?

Sedan sade han till dem: »Förstån I icke denna liknelse, huru skolen I då kunna fatta alla de andra liknelserna? --

El que siembra es el que siembra la palabra.

Vad såningsmannen sår är ordet.

Y éstos son los de junto al camino: en los que la palabra es sembrada: mas después que la oyeron, luego viene Satanás, y quita la palabra que fué sembrada en sus corazones.

Och att säden såddes vid vägen, det är sagt om dem i vilka ordet väl bliver sått, men när de hava hört det, kommer strax Satan ock tager bort ordet som såddes i dem.

Y asimismo éstos son los que son sembrados en pedregales: los que cuando han oído la palabra, luego la toman con gozo;

Sammalunda förhåller det sig med det som sås på stengrunden: det är sagt om dem, som när de få höra ordet, väl strax taga emot det med glädje,

Mas no tienen raíz en sí, antes son temporales, que en levantándose la tribulación ó la persecución por causa de la palabra, luego se escandalizan.

men icke hava någon rot i sig, utan bliva beståndande allenast till en tid; när sedan bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då komma de strax på fall.

Y éstos son los que son sembrados entre espinas: los que oyen la palabra;

Annorlunda förhåller det sig med det som sås bland törnena: det är sagt om dem som väl höra ordet,

Mas los cuidados de este siglo, y el engaño de las riquezas, y las codicias que hay en las otras cosas, entrando, ahogan la palabra, y se hace infructuosa.

men låta tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse, och begärelser efter andra ting, komma därin och förkväva ordet, så att det bliver utan frukt.

Y éstos son los que fueron sembrados en buena tierra: los que oyen la palabra, y la reciben, y hacen fruto, uno á treinta, otro á sesenta, y otro á ciento.

Men att det såddes i den goda jorden, det är sagt om dem som både höra ordet och taga emot det, och som bära frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.»

También les dijo: ¿Tráese la antorcha para ser puesta debajo del almud, ó debajo de la cama? ¿No es para ser puesta en el candelero?

Och han sade till dem: »Icke tager man väl fram ett ljus, för att det skall sättas under skäppan eller under bänken; man gör det ju, för att det skall sättas på ljusstaken.

Porque no hay nada oculto que no haya de ser manifestado, ni secreto que no haya de descubrirse.

Ty intet är fördolt, utom för att det skall bliva uppenbarat; ej heller har något blivit undangömt, utom för att det skall komma i dagen.

Si alguno tiene oídos para oír, oiga.

Om någon har öron till att höra, så höre han.»

Les dijo también: Mirad lo que oís: con la medida que medís, os medirán otros, y será añadido á vosotros los que oís.

Och han sade till dem: »Akten på vad I hören. Med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder, och ännu mer skall bliva eder tilldelat.

Porque al que tiene, le será dado; y al que no tiene, aun lo que tiene le será quitado.

Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.»

Decía más: Así es el reino de Dios, como si un hombre echa simiente en la tierra;

Och han sade: »Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden;

Y duerme, y se levanta de noche y de día, y la simiente brota y crece como él no sabe.

och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru.

Porque de suyo fructifica la tierra, primero hierba, luego espiga, después grano lleno en la espiga;

Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet.

Y cuando el fruto fuere producido, luego se mete la hoz, porque la siega es llegada.

När så frukten är mogen, låter han strax lien gå, ty skördetiden är då inne.»

Y decía: ¿Á qué haremos semejante el reino de Dios? ¿ó con qué parábola le compararemos?

Och han sade: »Vad skola vi likna Guds rike vid, eller med vilken liknelse skola vi framställa det?

Es como el grano de mostaza, que, cuando se siembra en tierra, es la más pequeña de todas las simientes que hay en la tierra;

Det är såsom ett senapskorn, som när det lägges ned i jorden, är minst av alla frön på jorden;

Mas después de sembrado, sube, y se hace la mayor de todas las legumbres, y echa grandes ramas, de tal manera que las aves del cielo puedan morar bajo su sombra.

men sedan det är nedlagt, skjuter det upp och bliver störst bland alla kryddväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kunna bygga sina nästen i dess skugga.»

Y con muchas tales parábolas les hablaba la palabra, conforme á lo que podían oír.

I många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, efter deras förmåga att fatta det;

Y sin parábola no les hablaba; mas á sus discípulos en particular declaraba todo.

och utan liknelse talade han icke till dem. Men för sina lärjungar uttydde han allt, när de voro allena.

Y les dijo aquel día cuando fué tarde: Pasemos de la otra parte.

Samma dag, om aftonen, sade han till dem: »Låt oss fara över till andra stranden.»

Y despachando la multitud, le tomaron como estaba, en el barco; y había también con él otros barquitos.

Så läto de folket gå och togo honom med i båten, där han redan förut var; och jämväl andra båtar följde med honom.

Y se levantó una grande tempestad de viento, y echaba las olas en el barco, de tal manera que ya se henchía.

Då kom en häftig stormvind, och vågorna slogo in i båten, så att båten redan begynte fyllas.

Y él estaba en la popa, durmiendo sobre un cabezal, y le despertaron, y le dicen: ¿Maestro, no tienes cuidado que perecemos?

Men han själv låg i bakstammen och sov, lutad mot huvudgärden. Då väckte de honom och sade till honom: »Mästare, frågar du icke efter att vi förgås?»

Y levantándose, increpó al viento, y dijo á la mar: Calla, enmudece. Y cesó el viento, y fué hecha grande bonanza.

När han så hade vaknat, näpste han vinden och sade till sjön: »Tig, var stilla.» Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt.

Y á ellos dijo: ¿Por qué estáis así amedrentados? ¿Cómo no tenéis fe?

Därefter sade han till dem: »Varför rädens I? Haven I ännu ingen tro?»

Y temieron con gran temor, y decían el uno al otro. ¿Quién es éste, que aun el viento y la mar le obedecen?

Och de hade blivit mycket häpna och sade till varandra: »Vem är då denne, eftersom både vinden och sjön äro honom lydiga?»