Mark 4

And he began again to teach by the sea side: and there was gathered unto him a great multitude, so that he entered into a ship, and sat in the sea; and the whole multitude was by the sea on the land.

Och han begynte åter undervisa vid sjön. Och där församlade sig en stor hop folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den ute på sjön, under det att allt folket stod på land utmed sjön.

And he taught them many things by parables, and said unto them in his doctrine,

Och han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning:

Hearken; Behold, there went out a sower to sow:

»Hören! En såningsman gick ut för att så.

And it came to pass, as he sowed, some fell by the way side, and the fowls of the air came and devoured it up.

Då hände sig, när han sådde, att somt föll vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.

And some fell on stony ground, where it had not much earth; and immediately it sprang up, because it had no depth of earth:

Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;

But when the sun was up, it was scorched; and because it had no root, it withered away.

men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.

And some fell among thorns, and the thorns grew up, and choked it, and it yielded no fruit.

Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det, så att det icke gav någon frukt.

And other fell on good ground, and did yield fruit that sprang up and increased; and brought forth, some thirty, and some sixty, and some an hundred.

Men somt föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav frukt och bar trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.»

And he said unto them, He that hath ears to hear, let him hear.

Och han tillade: »Den som har öron till att höra, han höre.»

And when he was alone, they that were about him with the twelve asked of him the parable.

När han sedan hade dragit sig undan ifrån folket, frågade honom de tolv, och med dem de andra som följde honom, om liknelserna.

And he said unto them, Unto you it is given to know the mystery of the kingdom of God: but unto them that are without, all these things are done in parables:

Då sade han till dem: »Åt eder är Guds rikes hemlighet given, men åt dem som stå utanför meddelas alltsammans i liknelser,

That seeing they may see, and not perceive; and hearing they may hear, and not understand; lest at any time they should be converted, and their sins should be forgiven them.

för att de 'med seende ögon skola se, och dock intet förnimma, och med hörande öron höra, och dock intet förstå, så att de icke omvända sig och undfå förlåtelse'.»

And he said unto them, Know ye not this parable? and how then will ye know all parables?

Sedan sade han till dem: »Förstån I icke denna liknelse, huru skolen I då kunna fatta alla de andra liknelserna? --

The sower soweth the word.

Vad såningsmannen sår är ordet.

And these are they by the way side, where the word is sown; but when they have heard, Satan cometh immediately, and taketh away the word that was sown in their hearts.

Och att säden såddes vid vägen, det är sagt om dem i vilka ordet väl bliver sått, men när de hava hört det, kommer strax Satan ock tager bort ordet som såddes i dem.

And these are they likewise which are sown on stony ground; who, when they have heard the word, immediately receive it with gladness;

Sammalunda förhåller det sig med det som sås på stengrunden: det är sagt om dem, som när de få höra ordet, väl strax taga emot det med glädje,

And have no root in themselves, and so endure but for a time: afterward, when affliction or persecution ariseth for the word's sake, immediately they are offended.

men icke hava någon rot i sig, utan bliva beståndande allenast till en tid; när sedan bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då komma de strax på fall.

And these are they which are sown among thorns; such as hear the word,

Annorlunda förhåller det sig med det som sås bland törnena: det är sagt om dem som väl höra ordet,

And the cares of this world, and the deceitfulness of riches, and the lusts of other things entering in, choke the word, and it becometh unfruitful.

men låta tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse, och begärelser efter andra ting, komma därin och förkväva ordet, så att det bliver utan frukt.

And these are they which are sown on good ground; such as hear the word, and receive it, and bring forth fruit, some thirtyfold, some sixty, and some an hundred.

Men att det såddes i den goda jorden, det är sagt om dem som både höra ordet och taga emot det, och som bära frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.»

And he said unto them, Is a candle brought to be put under a bushel, or under a bed? and not to be set on a candlestick?

Och han sade till dem: »Icke tager man väl fram ett ljus, för att det skall sättas under skäppan eller under bänken; man gör det ju, för att det skall sättas på ljusstaken.

For there is nothing hid, which shall not be manifested; neither was any thing kept secret, but that it should come abroad.

Ty intet är fördolt, utom för att det skall bliva uppenbarat; ej heller har något blivit undangömt, utom för att det skall komma i dagen.

If any man have ears to hear, let him hear.

Om någon har öron till att höra, så höre han.»

And he said unto them, Take heed what ye hear: with what measure ye mete, it shall be measured to you: and unto you that hear shall more be given.

Och han sade till dem: »Akten på vad I hören. Med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder, och ännu mer skall bliva eder tilldelat.

For he that hath, to him shall be given: and he that hath not, from him shall be taken even that which he hath.

Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.»

And he said, So is the kingdom of God, as if a man should cast seed into the ground;

Och han sade: »Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden;

And should sleep, and rise night and day, and the seed should spring and grow up, he knoweth not how.

och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru.

For the earth bringeth forth fruit of herself; first the blade, then the ear, after that the full corn in the ear.

Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet.

But when the fruit is brought forth, immediately he putteth in the sickle, because the harvest is come.

När så frukten är mogen, låter han strax lien gå, ty skördetiden är då inne.»

And he said, Whereunto shall we liken the kingdom of God? or with what comparison shall we compare it?

Och han sade: »Vad skola vi likna Guds rike vid, eller med vilken liknelse skola vi framställa det?

It is like a grain of mustard seed, which, when it is sown in the earth, is less than all the seeds that be in the earth:

Det är såsom ett senapskorn, som när det lägges ned i jorden, är minst av alla frön på jorden;

But when it is sown, it groweth up, and becometh greater than all herbs, and shooteth out great branches; so that the fowls of the air may lodge under the shadow of it.

men sedan det är nedlagt, skjuter det upp och bliver störst bland alla kryddväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kunna bygga sina nästen i dess skugga.»

And with many such parables spake he the word unto them, as they were able to hear it.

I många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, efter deras förmåga att fatta det;

But without a parable spake he not unto them: and when they were alone, he expounded all things to his disciples.

och utan liknelse talade han icke till dem. Men för sina lärjungar uttydde han allt, när de voro allena.

And the same day, when the even was come, he saith unto them, Let us pass over unto the other side.

Samma dag, om aftonen, sade han till dem: »Låt oss fara över till andra stranden.»

And when they had sent away the multitude, they took him even as he was in the ship. And there were also with him other little ships.

Så läto de folket gå och togo honom med i båten, där han redan förut var; och jämväl andra båtar följde med honom.

And there arose a great storm of wind, and the waves beat into the ship, so that it was now full.

Då kom en häftig stormvind, och vågorna slogo in i båten, så att båten redan begynte fyllas.

And he was in the hinder part of the ship, asleep on a pillow: and they awake him, and say unto him, Master, carest thou not that we perish?

Men han själv låg i bakstammen och sov, lutad mot huvudgärden. Då väckte de honom och sade till honom: »Mästare, frågar du icke efter att vi förgås?»

And he arose, and rebuked the wind, and said unto the sea, Peace, be still. And the wind ceased, and there was a great calm.

När han så hade vaknat, näpste han vinden och sade till sjön: »Tig, var stilla.» Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt.

And he said unto them, Why are ye so fearful? how is it that ye have no faith?

Därefter sade han till dem: »Varför rädens I? Haven I ännu ingen tro?»

And they feared exceedingly, and said one to another, What manner of man is this, that even the wind and the sea obey him?

Och de hade blivit mycket häpna och sade till varandra: »Vem är då denne, eftersom både vinden och sjön äro honom lydiga?»