Psalms 66

اِهْتِفِي ِللهِ يَا كُلَّ الأَرْضِ!

För sångmästaren; en sång, en psalm.  Höjen jubel till Gud, alla länder;

رَنِّمُوا بِمَجْدِ اسْمِهِ. اجْعَلُوا تَسْبِيحَهُ مُمَجَّدًا.

 lovsjungen hans namns ära,  given honom ära och pris.

قُولُوا ِللهِ: «مَا أَهْيَبَ أَعْمَالَكَ! مِنْ عِظَمِ قُوَّتِكَ تَتَمَلَّقُ لَكَ أَعْدَاؤُكَ.

 Sägen till Gud:      Huru underbara äro icke dina gärningar!  För din stora makts skull      visa dina fiender dig underdånighet.

كُلُّ الأَرْضِ تَسْجُدُ لَكَ وَتُرَنِّمُ لَكَ. تُرَنِّمُ لاسْمِكَ». سِلاَهْ.

 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig;  de skola lovsjunga ditt namn.  Sela.

هَلُمَّ انْظُرُوا أَعْمَالَ اللهِ. فِعْلَهُ الْمُرْهِبَ نَحْوَ بَنِي آدَمَ!

 Kommen och sen      vad Gud har gjort;  underbara äro hans gärningar      mot människors barn.

حَوَّلَ الْبَحْرَ إِلَى يَبَسٍ، وَفِي النَّهْرِ عَبَرُوا بِالرِّجْلِ. هُنَاكَ فَرِحْنَا بِهِ.

 Han förvandlade havet till torrt land;  till fots gingo de genom floden;  då gladdes vi över honom.

مُتَسَلِّطٌ بِقُوَّتِهِ إِلَى الدَّهْرِ. عَيْنَاهُ تُرَاقِبَانِ الأُمَمَ. الْمُتَمَرِّدُونَ لاَ يَرْفَعُونَ أَنْفُسَهُمْ. سِلاَهْ.

 Genom sin makt råder han evinnerligen,  hans ögon giva akt på hedningarna;  de gensträviga må icke förhäva sig.  Sela.

بَارِكُوا إِلهَنَا يَا أَيُّهَا الشُّعُوبُ، وَسَمِّعُوا صَوْتَ تَسْبِيحِهِ.

 Prisen, I folk, vår Gud,  och låten hans lov ljuda högt;

الْجَاعِلَ أَنْفُسَنَا فِي الْحَيَاةِ، وَلَمْ يُسَلِّمْ أَرْجُلَنَا إِلَى الزَّلَلِ.

 ty han har beskärt liv åt vår själ  och har icke låtit vår fot vackla.

لأَنَّكَ جَرَّبْتَنَا يَا اَللهُ. مَحَصْتَنَا كَمَحْصِ الْفِضَّةِ.

 Ty väl prövade de oss, o Gud,  du luttrade oss, såsom silver luttras;

أَدْخَلْتَنَا إِلَى الشَّبَكَةِ. جَعَلْتَ ضَغْطًا عَلَى مُتُونِنَا.

 du förde oss in i fängelse,  du lade en tung börda på vår rygg;

رَكَّبْتَ أُنَاسًا عَلَى رُؤُوسِنَا. دَخَلْنَا فِي النَّارِ وَالْمَاءِ، ثُمَّ أَخْرَجْتَنَا إِلَى الْخِصْبِ.

 du lät människor fara fram över vårt huvud,  vi måste gå genom eld och vatten.  Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

أَدْخُلُ إِلَى بَيْتِكَ بِمُحْرَقَاتٍ، أُوفِيكَ نُذُورِي

 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer,  jag vill infria mina löften till dig,

الَّتِي نَطَقَتْ بِهَا شَفَتَايَ، وَتَكَلَّمَ بِهَا فَمِي فِي ضِيقِي.

 dem till vilka mina låppar öppnade sig,  och som min mun uttalade i min nöd.

أُصْعِدُ لَكَ مُحْرَقَاتٍ سَمِينَةً مَعَ بْخُورِ كِبَاشٍ. أُقَدِّمُ بَقَرًا مَعَ تُيُوسٍ. سِلاَهْ.

 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig,  med offerånga av vädurar;  jag vill offra både tjurar och bockar.  Sela.

هَلُمَّ اسْمَعُوا فَأُخْبِرَكُمْ يَا كُلَّ الْخَائِفِينَ اللهَ بِمَا صَنَعَ لِنَفْسِي.

 Kommen och hören, så vill jag förtälja      för eder, I alla som frukten Gud,      vad han har gjort mot min själ.

صَرَخْتُ إِلَيْهِ بِفَمِي، وَتَبْجِيلٌ عَلَى لِسَانِي.

 Till honom ropade jag med min mun,  och lovsång var redan på min tunga.

إِنْ رَاعَيْتُ إِثْمًا فِي قَلْبِي لاَ يَسْتَمِعُ لِيَ الرَّبُّ.

 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta,  så skulle Herren icke höra mig.

لكِنْ قَدْ سَمِعَ اللهُ. أَصْغَى إِلَى صَوْتِ صَلاَتِي.

 Men Gud har hört mig,  han har aktat på mitt bönerop.

مُبَارَكٌ اللهُ، الَّذِي لَمْ يُبْعِدْ صَلاَتِي وَلاَ رَحْمَتَهُ عَنِّي.

 Lovad vare Gud,      som icke har förkastat min bön      eller vänt ifrån mig sin nåd!