Romans 9

veritatem dico in Christo non mentior testimonium mihi perhibente conscientia mea in Spiritu Sancto

Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger icke -- därom bär mitt samvete mig vittnesbörd i den helige Ande --

quoniam tristitia est mihi magna et continuus dolor cordi meo

när jag säger att jag har stor bedrövelse och oavlåtligt kval i mitt hjärta.

optabam enim ipse ego anathema esse a Christo pro fratribus meis qui sunt cognati mei secundum carnem

Ja, jag skulle önska att jag själv vore förbannad och bortkastad från Kristus, om detta kunde gagna mina bröder, mina fränder efter köttet.

qui sunt Israhelitae quorum adoptio est filiorum et gloria et testamenta et legislatio et obsequium et promissa

De äro ju israeliter, dem tillhöra barnaskapet och härligheten och förbunden och lagstiftningen och tempeltjänsten och löftena.

quorum patres et ex quibus Christus secundum carnem qui est super omnia Deus benedictus in saecula amen

Dem tillhöra ock fäderna, och från dem är Kristus kommen efter köttet, han som är över allting, Gud, högtlovad i evighet, amen.

non autem quod exciderit verbum Dei non enim omnes qui ex Israhel hii sunt Israhel

Detta säger jag icke som om Guds löftesord skulle hava blivit om intet. Ty »Israel», det är icke detsamma som alla de som härstamma från Israel.

neque quia semen sunt Abrahae omnes filii sed in Isaac vocabitur tibi semen

Ej heller äro de alla »barn», därför att de äro Abrahams säd. Nej, det heter: »Genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig.»

id est non qui filii carnis hii filii Dei sed qui filii sunt promissionis aestimantur in semine

Detta vill säga: Icke de äro Guds barn, som äro barn efter köttet, men de som äro barn efter löftet, de räknas för säd.

promissionis enim verbum hoc est secundum hoc tempus veniam et erit Sarrae filius

Ty ett löftesord var det ordet: »Vid denna tid skall jag komma tillbaka, och då skall Sara hava en son.»

non solum autem sed et Rebecca ex uno concubitum habens Isaac patre nostro

Än mer: så skedde ock, när Rebecka genom en och samme man, nämligen vår fader Isak, blev moder till sina barn.

cum enim nondum nati fuissent aut aliquid egissent bonum aut malum ut secundum electionem propositum Dei maneret

Ty förrän dessa voro födda, och innan de ännu hade gjort vare sig gott eller ont, blev det ordet henne sagt -- för att Guds utkorelse-rådslut skulle bliva beståndande, varvid det icke skulle bero på någons gärningar, utan på honom som kallar --

non ex operibus sed ex vocante dictum est ei quia maior serviet minori

det ordet:  »Den äldre skall tjäna den yngre.»

sicut scriptum est Iacob dilexi Esau autem odio habui

Så är ock skrivet:  »Jakob älskade jag,  men Esau hatade jag.»

quid ergo dicemus numquid iniquitas apud Deum absit

Vad skola vi då säga? Kan väl orättfärdighet finnas hos Gud? Bort det!

Mosi enim dicit miserebor cuius misereor et misericordiam praestabo cuius miserebor

Han säger ju till Moses: »Jag skall vara barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig emot, och jag skall förbarma mig över den jag vill förbarma mig över.»

igitur non volentis neque currentis sed miserentis Dei

Alltså beror det icke på någon människas vilja eller strävan, utan på Guds barmhärtighet.

dicit enim scriptura Pharaoni quia in hoc ipsum excitavi te ut ostendam in te virtutem meam et ut adnuntietur nomen meum in universa terra

Ty skriften säger till Farao: »Just därtill har jag låtit dig uppstå, att jag skall visa min makt på dig, och att mitt namn skall varda förkunnat på hela jorden.»

ergo cuius vult miseretur et quem vult indurat

Alltså är han barmhärtig mot vem han vill, och vem han vill förhärdar han.

dicis itaque mihi quid adhuc queritur voluntati enim eius quis resistit

Nu torde du säga till mig: »Vad har han då att förebrå oss? Kan väl någon stå emot hans vilja?»

o homo tu quis es qui respondeas Deo numquid dicit figmentum ei qui se finxit quid me fecisti sic

O människa, vem är då du, som vill träta med Gud? Icke skall verket säga till sin mästare: »Varför gjorde du mig så?»

an non habet potestatem figulus luti ex eadem massa facere aliud quidem vas in honorem aliud vero in contumeliam

Har icke krukmakaren den makten över leret, att han av samma lerklump kan göra ett kärl till hedersamt bruk, ett annat till mindre hedersamt?

quod si volens Deus ostendere iram et notam facere potentiam suam sustinuit in multa patientia vasa irae aptata in interitum

Men om nu Gud, när han ville visa sin vrede och uppenbara sin makt, likväl i stor långmodighet hade fördrag med »vredens kärl», som voro färdiga till fördärv, vad har du då att säga?

ut ostenderet divitias gloriae suae in vasa misericordiae quae praeparavit in gloriam

Och om han gjorde detta för att tillika få uppenbara sin härlighets rikedom på »barmhärtighetens kärl», som han förut hade berett till härlighet?

quos et vocavit nos non solum ex Iudaeis sed etiam ex gentibus

Och till att vara sådana har han ock kallat oss, icke allenast dem som äro av judisk börd, utan jämväl dem som äro av hednisk.

sicut in Osee dicit vocabo non plebem meam plebem meam et non misericordiam consecutam misericordiam consecutam

Så säger han ock hos Oseas:  »Det folk som icke var mitt folk,  det skall jag kalla 'mitt folk',  och henne som jag icke älskade  skall jag kalla 'min älskade'.

et erit in loco ubi dictum est eis non plebs mea vos ibi vocabuntur filii Dei vivi

 Och det skall ske att på den ort där det sades till dem:  'I ären icke mitt folk',  där skola de kallas 'den levande Gudens barn'.»

Esaias autem clamat pro Israhel si fuerit numerus filiorum Israhel tamquam harena maris reliquiae salvae fient

Men Esaias utropar om Israel:  »Om än Israels barn vore till antalet såsom sanden i havet,  så skall dock allenast en kvarleva bliva frälst.

verbum enim consummans et brevians in aequitate quia verbum breviatum faciet Dominus super terram

 Ty dom skall Herren hålla på jorden,  en slutdom, som avgör saken med hast.»

et sicut praedixit Esaias nisi Dominus Sabaoth reliquisset nobis semen sicut Sodoma facti essemus et sicut Gomorra similes fuissemus

Och det är såsom redan Esaias har sagt:  »Om Herren Sebaot icke hade lämnat  en avkomma kvar åt oss,  då vore vi såsom Sodom,  vi vore Gomorra lika.»

quid ergo dicemus quod gentes quae non sectabantur iustitiam adprehenderunt iustitiam iustitiam autem quae ex fide est

Vad skola vi då säga? Jo, att hedningarna, som icke foro efter rättfärdighet, hava vunnit rättfärdighet, nämligen den rättfärdighet som kommer av tro,

Israhel vero sectans legem iustitiae in legem iustitiae non pervenit

under det att Israel, som for efter en rättfärdighetslag, icke har kommit till någon sådan lag.

quare quia non ex fide sed quasi ex operibus offenderunt in lapidem offensionis

Varför? Därför att de icke sökte den på trons väg, utan såsom något som skulle vinnas på gärningarnas väg. De stötte sig mot stötestenen,

sicut scriptum est ecce pono in Sion lapidem offensionis et petram scandali et omnis qui credit in eum non confundetur

såsom det är skrivet:  »Se, jag lägger i Sion en stötesten  och en klippa som skall bliva dem till fall;  men den som tror på den skall icke komma på skam.»