Psalms 77

För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.
Для дириґетна хору. Псалом Асафів.
 Jag vill höja min röst till Gud och ropa;  jag vill höja min röst till Gud,      för att han må lyssna till mig.
Мій голос до Бога, й я кликати буду, мій голос до Бога, й почує мене!
 På min nöds dag söker jag Herren;  min hand är utsträckt om natten      och förtröttas icke;  min själ vill icke låta trösta sig.
В день недолі моєї шукаю я Господа, до Нього рука моя витягнена вночі й не зомліє, не хоче душа моя бути потішена:
 Jag vill tänka på Gud och klaga;  jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar.  Sela.
згадаю про Бога й зідхаю, розважаю й мій дух омліває! Села.
 Mina ögonlock håller du öppna;  jag är full av oro och kan icke tala.
Ти держиш повіки очей моїх, я побитий і не говорю...
 Jag tänker på forntidens dagar,  på år som längesedan hava gått.
Пригадую я про дні давні, про роки відвічні,
 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel;  i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer,  och min ande skall eftersinna.
свою пісню вночі я пригадую, говорю з своїм серцем, а мій дух розважає:
 Skall då Herren förkasta evinnerligen  och ingen nåd mer bevisa?
Чи навіки покине Господь, і вже більш не вподобає?
 Är det då ute med hans godhet för beständigt,  har hans ord blivit till intet för alla tider?
Чи навіки спинилася милість Його? Чи скінчилося слово Його в рід і рід?
 Har Gud förgätit att vara nådig  eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet?  Sela.
Чи Бог милувати позабув? Чи гнівом замкнув Він Своє милосердя? Села.
 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid,  den Högstes högra hand är ej såsom förr.
і промовив був я: То страждання моє переміна правиці Всевишнього.
 Jag vill prisa HERRENS gärningar,  ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
Пригадаю я вчинки Господні, як чудо Твоє я згадаю віддавна,
 jag vill begrunda alla dina gärningar  och eftersinna dina verk.
і буду я думати про кожен Твій чин, і про вчинки Твої оповім!
 Gud, i helighet går din väg;  vem är en gud så stor som Gud?
Боже, святая дорога Твоя, котрий бог великий, як Бог наш?
 Du är Gud, en Gud som gör under;  du har uppenbarat din makt bland folken.
Ти Той Бог, що чуда вчиняє, Ти виявив силу Свою між народами,
 Med väldig arm förlossade du ditt folk,  Jakobs och Josefs barn.  Sela.
Ти визволив люд Свій раменом, синів Якова й Йосипа! Села.
 Vattnen sågo dig, och Gud,  vattnen sågo dig och våndades,  själva djupen darrade.
Тебе бачили води, о Боже, Тебе бачили води й тремтіли, затряслися й безодні.
 Molnen göto ut strömmar av vatten,  skyarna läto höra sin röst,  och dina pilar foro omkring.
Лилася струмком вода з хмар, тучі видали грім, також там і сям Твої стріли літали.
 Ditt dunder ljöd i stormvirveln,  ljungeldar lyste upp jordens krets,  jorden darrade och bävade.
Гуркіт грому Твого на небесному колі, й блискавки освітили вселенну, тремтіла й тряслася земля!
 Genom havet gick din väg,  din stig genom stora vatten,  och dina fotspår fann man icke. [ (Psalms 77:21)  Så förde du ditt folk såsom en hjord  genom Moses och Arons hand. ]
Через море дорога Твоя, а стежка Твоя через води великі, і не видно було Твоїх стіп. Ти провадив народ Свій, немов ту отару, рукою Мойсея та Аарона.