Luke 18

Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
Y PROPÚSOLES también una parábola sobre que es necesario orar siempre, y no desmayar,
Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
Diciendo: Había un juez en una ciudad, el cual ni temía á Dios, ni respetaba á hombre.
I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
Había también en aquella ciudad una viuda, la cual venía á él diciendo: Hazme justicia de mi adversario.
Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
Pero él no quiso por algún tiempo; mas después de esto dijo dentro de sí: Aunque ni temo á Dios, ni tengo respeto á hombre,
likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»
Todavía, porque esta viuda me es molesta, le haré justicia, porque al fin no venga y me muela.
Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
Y dijo el Señor: Oíd lo que dice el juez injusto.
Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
¿Y Dios no hará justicia á sus escogidos, que claman á él día y noche, aunque sea longánime acerca de ellos?
Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»
Os digo que los defenderá presto. Empero cuando el Hijo del hombre viniere, ¿hallará fe en la tierra?
Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
Y dijo también á unos que confiaban de sí como justos, y menospreciaban á los otros, esta parábola:
»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
Dos hombres subieron al templo á orar: el uno Fariseo, el otro publicano.
Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
El Fariseo, en pie, oraba consigo de esta manera: Dios, te doy gracias, que no soy como los otros hombres, ladrones, injustos, adúlteros, ni aun como este publicano;
Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
Ayuno dos veces á la semana, doy diezmos de todo lo que poseo.
Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
Mas el publicano estando lejos no quería ni aun alzar los ojos al cielo, sino que hería su pecho, diciendo: Dios, sé propició á mí pecador.
Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»
Os digo que éste descendió á su casa justificado antes que el otro; porque cualquiera que se ensalza, será humillado; y el que se humilla, será ensalzado.
Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
Y traían á él los niños para que los tocase; lo cual viendo los discípulos les reñían.
Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
Mas Jesús llamándolos, dijo: Dejad los niños venir á mí, y no los impidáis; porque de tales es el reino de Dios.
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
De cierto os digo, que cualquiera que no recibiere el reino de Dios como un niño, no entrará en él.
Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»
Y preguntóle un príncipe, diciendo: Maestro bueno, ¿qué haré para poseer la vida eterna?
Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
Y Jesús le dijo: ¿Por qué me llamas bueno? ninguno hay bueno sino sólo Dios.
Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»
Los mandamientos sabes: No matarás: No adulterarás: No hurtarás: No dirás falso testimonio: Honra á tu padre y á tu madre.
Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»
Y él dijo: Todas estas cosas he guardado desde mi juventud.
När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
Y Jesús, oído esto, le dijo: Aun te falta una cosa: vende todo lo que tienes, y da á los pobres, y tendrás tesoro en el cielo; y ven, sígueme.
Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
Entonces él, oídas estas cosas, se puso muy triste, porque era muy rico.
Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
Y viendo Jesús que se había entristecido mucho, dijo: ¡Cuán dificultosamente entrarán en el reino de Dios los que tienen riquezas!
Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
Porque más fácil cosa es entrar un camello por el ojo de una aguja, que un rico entrar en el reino de Dios.
Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»
Y los que lo oían, dijeron: ¿Y quién podrá ser salvo?
Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»
Y él les dijo: Lo que es imposible para con los hombres, posible es para Dios.
Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»
Entonces Pedro dijo: He aquí, nosotros hemos dejado las posesiones nuestras, y te hemos seguido.
Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
Y él les dijo: De cierto os digo, que nadie hay que haya dejado casa, padres, ó hermanos, ó mujer, ó hijos, por el reino de Dios,
ingen sådan finnes, som icke skall mångfaldigt igen redan här i tiden, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.»
Que no haya de recibir mucho más en este tiempo, y en el siglo venidero la vida eterna.
Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
Y Jesús, tomando á los doce, les dijo: He aquí subimos á Jerusalem, y serán cumplidas todas las cosas que fueron escritas por los profetas, del Hijo del hombre.
Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
Porque será entregado á las gentes, y será escarnecido, é injuriado, y escupido.
och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»
Y después que le hubieren azotado, le matarán: mas al tercer día resucitará.
Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
Pero ellos nada de estas cosas entendían, y esta palabra les era encubierta, y no entendían lo que se decía.
Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
Y aconteció que acercándose él á Jericó, un ciego estaba sentado junto al camino mendigando;
När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
El cual como oyó la gente que pasaba, preguntó qué era aquello.
Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
Y dijéronle que pasaba Jesús Nazareno.
Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
Entonces dió voces, diciendo: Jesús, Hijo de David, ten misericordia de mí.
Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
Y los que iban delante, le reñían que callase; mas él clamaba mucho más: Hijo de David, ten misericordia de mí.
Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
Jesús entonces parándose, mandó traerle á sí: y como él llegó, le preguntó,
»Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»
Diciendo: ¿Qué quieres que te haga? Y él dijo: Señor, que vea.
Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»
Y Jesús le dijo: Ve, tu fe te ha hecho salvo.
Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.
Y luego vió, y le seguía, glorificando á Dios: y todo el pueblo como lo vió, dió á Dios alabanza.