Luke 18

Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.

Propose loro ancora questa parabola per mostrare che doveano del continuo pregare e non stancarsi.

Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.

In una certa città v’era un giudice, che non temeva Iddio né avea rispetto per alcun uomo;

I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'

e in quella città vi era una vedova, la quale andava da lui dicendo: Fammi giustizia del mio avversario.

Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;

Ed egli per un tempo non volle farlo; ma poi disse fra sé: benché io non tema Iddio e non abbia rispetto per alcun uomo,

likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'»

pure, poiché questa vedova mi dà molestia, le farò giustizia, che talora, a forza di venire, non finisca col rompermi la testa.

Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger.

E il Signore disse: Ascoltate quel che dice il giudice iniquo.

Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?

E Dio non farà egli giustizia ai suoi eletti che giorno e notte gridano a lui, e sarà egli tardo per loro?

Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»

Io vi dico che farà loro prontamente giustizia. Ma quando il Figliuol dell’uomo verrà, troverà egli la fede sulla terra?

Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:

E disse ancora questa parabola per certuni che confidavano in se stessi di esser giusti e disprezzavano gli altri:

»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.

Due uomini salirono al tempio per pregare; l’uno Fariseo, e l’altro pubblicano.

Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.

Il Fariseo, stando in piè, pregava così dentro di sé: O Dio, ti ringrazio ch’io non sono come gli altri uomini, rapaci, ingiusti, adulteri; né pure come quel pubblicano.

Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'

Io digiuno due volte la settimana; pago la decima su tutto quel che posseggo.

Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --

Ma il pubblicano, stando da lungi, non ardiva neppure alzar gli occhi al cielo; ma si batteva il petto, dicendo: O Dio, sii placato verso me peccatore!

Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

Io vi dico che questi scese a casa sua giustificato, piuttosto che quell’altro; perché chiunque s’innalza sarà abbassato; ma chi si abbassa sarà innalzato.

Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.

Or gli recavano anche i bambini, perché li toccasse; ma i discepoli, veduto questo, sgridavano quelli che glieli recavano.

Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.

Ma Gesù chiamò a sé i bambini, e disse: Lasciate i piccoli fanciulli venire a me, e non glielo vietate, perché di tali è il regno di Dio.

Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»

In verità io vi dico che chiunque non avrà ricevuto il regno di Dio come un piccolo fanciullo, non entrerà punto in esso.

Och en överhetsperson frågade honom och sade: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»

E uno dei principali lo interrogò, dicendo: Maestro buono, che farò io per ereditare la vita eterna?

Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.

E Gesù gli disse: Perché mi chiami buono? Nessuno è buono, salvo uno solo, cioè Iddio.

Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'»

Tu sai i comandamenti: Non commettere adulterio; non uccidere; non rubare; non dir falsa testimonianza; onora tuo padre e tua madre.

Då svarade han: »Allt detta har jag hållit från min ungdom.»

Ed egli rispose: Tutte queste cose io le ho osservate fin dalla mia giovinezza.

När Jesus hörde detta, sade han till honom: »Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»

E Gesù, udito questo, gli disse: Una cosa ti manca ancora; vendi tutto ciò che hai, e distribuiscilo ai poveri, e tu avrai un tesoro nel cielo; poi vieni e seguitami.

Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.

Ma egli, udite queste cose, ne fu grandemente attristato, perché era molto ricco.

Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!

E Gesù, vedendolo a quel modo, disse: Quanto malagevolmente coloro che hanno delle ricchezze entreranno nel regno di Dio!

Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»

Poiché è più facile a un cammello passare per la cruna d’un ago, che ad un ricco entrare nel regno di Dio.

Då sade de som hörde detta: »Vem kan då bliva frälst?»

E quelli che udiron questo dissero: Chi dunque può esser salvato?

Men han svarade: »Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.»

Ma egli rispose: Le cose impossibili agli uomini sono possibili a Dio.

Då sade Petrus: »Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig.»

E Pietro disse: Ecco, noi abbiam lasciato le nostre case, e t’abbiam seguitato.

Han svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,

Ed egli disse loro: Io vi dico in verità che non v’è alcuno che abbia lasciato casa, o moglie, o fratelli, o genitori, o figliuoli per amor del regno di Dio,

ingen sådan finnes, som icke skall mångfaldigt igen redan här i tiden, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.»

il quale non ne riceva molte volte tanto in questo tempo, e nel secolo avvenire la vita eterna.

Och han tog till sig de tolv och sade till dem: »Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.

Poi, presi seco i dodici, disse loro: Ecco, noi saliamo a Gerusalemme, e saranno adempiute rispetto al Figliuol dell’uomo tutte le cose scritte dai profeti;

Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,

poiché egli sarà dato in man de’ Gentili, e sarà schernito ed oltraggiato e gli sputeranno addosso;

och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.»

e dopo averlo flagellato, l’uccideranno; ma il terzo giorno risusciterà.

Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.

Ed essi non capirono nulla di queste cose; quel parlare era per loro oscuro, e non intendevano le cose dette loro.

Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.

Or avvenne che com’egli si avvicinava a Gerico, un certo cieco sedeva presso la strada, mendicando;

När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.

e, udendo la folla che passava, domandò che cosa fosse.

Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.

E gli fecero sapere che passava Gesù il Nazareno.

Då ropade han och sade: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»

Allora egli gridò: Gesù figliuol di Davide, abbi pietà di me!

Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»

E quelli che precedevano lo sgridavano perché tacesse; ma lui gridava più forte: Figliuol di Davide, abbi pietà di me!

Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:

E Gesù, fermatosi, comandò che gli fosse menato; e quando gli fu vicino, gli domandò:

»Vad vill du att jag skall göra dig?» Han svarade: »Herre, låt mig få min syn.»

Che vuoi tu ch’io ti faccia? Ed egli disse: Signore, ch’io ricuperi la vista.

Jesus sade till honom: »Hav din syn; din tro har hjälpt dig.»

E Gesù gli disse: Ricupera la vista; la tua fede t’ha salvato.

Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.

E in quell’istante ricuperò la vista, e lo seguiva glorificando Iddio; e tutto il popolo, veduto ciò, diede lode a Dio.