Lamentations 5

 Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss  skåda ned och se till vår smälek.

Souviens-toi, Eternel, de ce qui nous est arrivé! Regarde, vois notre opprobre!

 Vår arvedel har kommit i främlingars ägo,  våra hus i utlänningars.5 Mos. 28,30 f.

Notre héritage a passé à des étrangers, Nos maisons à des inconnus.

 Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader;  våra mödrar äro såsom änkor.

Nous sommes orphelins, sans père; Nos mères sont comme des veuves.

 Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar;  vår egen ved måste vi betala.

Nous buvons notre eau à prix d'argent, Nous payons notre bois.

 Våra förföljare äro oss på halsen;  huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.

Nous sommes poursuivis, le joug sur le cou; Nous sommes épuisés, nous n'avons point de repos.

 Vi hava måst giva oss under Egypten,  under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.

Nous avons tendu la main vers l'Egypte, vers l'Assyrie, Pour nous rassasier de pain.

 Våra fäder hava syndat, de äro icke mer,  vi måste bära deras missgärningar.2 Mos. 20,5. Jer. 31,29. Hes. 18,2.

Nos pères ont péché, ils ne sont plus, Et c'est nous qui portons la peine de leurs iniquités.

 Trälar få råda över oss;  ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.

Des esclaves dominent sur nous, Et personne ne nous délivre de leurs mains.

 Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd,  bärga det undan öknens svärd.

Nous cherchons notre pain au péril de notre vie, Devant l'épée du désert.

 Vår hud är glödande såsom en ugn,  för brännande hungers skull.

Notre peau est brûlante comme un four, Par l'ardeur de la faim.

 Kvinnorna kränkte man i Sion,  jungfrurna i Juda städer.

Ils ont déshonoré les femmes dans Sion, Les vierges dans les villes de Juda.

 Furstarna blevo upphängda av deras händer,  för de äldste visade de ingen försyn.5 Mos. 28,50.

Des chefs ont été pendus par leurs mains; La personne des vieillards n'a pas été respectée.

 Ynglingarna måste bära på kvarnstenar,  och gossarna dignade under vedbördor.

Les jeunes hommes ont porté la meule, Les enfants chancelaient sous des fardeaux de bois.

 De gamla sitta icke mer i porten,  de unga hava upphört med sitt strängaspel.

Les vieillards ne vont plus à la porte, Les jeunes hommes ont cessé leurs chants.

 Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd  i sorgelåt är vår dans förvandlad.Job 30,31.

La joie a disparu de nos coeurs, Le deuil a remplacé nos danses.

 Kronan har fallit ifrån vårt huvud;  ve oss, att vi syndade så!Job 19,9. Jer. 13,18. Hes. 21,26.

La couronne de notre tête est tombée! Malheur à nous, parce que nous avons péché!

 Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka,  därför äro våra ögon förmörkade,

Si notre coeur est souffrant, Si nos yeux sont obscurcis,

 för Sions bergs skull, som nu ligger öde,  så att rävarna ströva omkring därpå.

C'est que la montagne de Sion est ravagée, C'est que les renards s'y promènent.

 Du, HERRE, tronar evinnerligen;  din tron består från släkte till släkte.Ps. 9,8. 29,10. 102,13. 145,13.

Toi, l'Eternel, tu règnes à jamais; Ton trône subsiste de génération en génération.

 Varför vill du för alltid förgäta oss,  förkasta oss för beständigt?

Pourquoi nous oublierais-tu pour toujours, Nous abandonnerais-tu pour de longues années?

 Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter;  förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.Jer. 31,18.

Fais-nous revenir vers toi, ô Eternel, et nous reviendrons! Donne-nous encore des jours comme ceux d'autrefois!

 Eller har du alldeles förkastat oss?  Förtörnas du på oss så övermåttan?

Nous aurais-tu entièrement rejetés, Et t'irriterais-tu contre nous jusqu'à l'excès!