Psalms 49

För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.
ای تمامی مردمان، این را بشنوید! هرکس در هرجایی که هست گوش بدهد،
 Hören detta, alla folk,  lyssnen härtill, I alla som leven i världen,
کوچک و بزرگ، ثروتمند و فقیر.
 både låga och höga,  rika såväl som fattiga.
افکار من روشن و آشکار است، سخنان من همه از روی حکمت است.
 Hin mun skall tala visdom,  och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.
به مَثَلها توجّه می‌کنم و هنگامی‌که چنگ می‌نوازم معنی آنها را بیان می‌کنم.
 Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal,  jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.
چرا در هنگام خطر و یا وقتی‌که دشمنان مرا محاصره کرده‌اند، بترسم؟
 Varför skulle jag frukta i olyckans dagar,  när mina förföljares ondska omgiver mig?
اینها مردمی هستند که به ثروت خود توکّل دارند و به دارایی خویش افتخار می‌کنند!
 De förlita sig på sina ägodelar  och berömma sig av sin stora rikedom.
هیچ‌کس نمی‌‌تواند تاوان جان خود را بدهد و یا بهای زندگی خود را به خدا بپردازد.
 Men sin broder kan ingen förlossa  eller giva Gud lösepenning för honom.
زیرا ارزش زندگی یک انسان بسیار گرانبهاست و هیچ چیز در مقابل آن کفایت نمی‌کند،
 För dyr är lösen för hans själ  och kan icke betalas till evig tid,
تا کسی طعم مرگ را نچشد و تا به ابد زندگی کند.
 så att han skulle få leva för alltid  och undgå att se graven.
همهٔ ما می‌بینیم که حتّی اشخاص عالِم هم می‌میرند، همچنان‌که احمقان و نادانان می‌میرند. همهٔ آنها ثروت خود را برای بازماندگان خود باقی می‌گذارند.
 Nej, man skall se att visa män dö,  att dårar och oförnuftiga förgås likasom de;  de måste lämna sina ägodelar åt andra.
درحالی‌که آنها نام خود را بر املاک خود می‌گذارند، گورشان خانهٔ ابدی آنها می‌گردد و برای همیشه در آن ساکن می‌شوند.
 De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen,  deras boningar från släkte till släkte;  de uppkalla jordagods efter sina namn.
جاه و مقام ما را از مرگ نجات نمی‌دهد، بلکه ما نیز خواهیم مرد همچنان‌که یک حیوان می‌میرد.
 Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd,  hon är lik fänaden, som förgöres.
سرنوشت اشخاصی که به خودشان توکّل دارند چنین است، سرنوشت آنانی که به دارایی خود دلخوش هستند.
 Den vägen gå de, dårar som de äro,  och de följas av andra som finna behag i deras tal.  Sela.
آنها مانند گوسفندان محکوم به مرگ هستند و چوپان ایشان مرگ است. نیکوکاران بر آنها پیروز می‌گردند و اجساد آنان بزودی دور از خانه‌هایشان در دنیای مردگان خواهد پوسید.
 Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket,      där döden bliver deras herde.  Så få de redliga makt över dem,      när morgonen gryr,  medan deras skepnader förtäras av dödsriket      och ej få annan boning.
امّا خداوند، جان مرا از دنیای مردگان می‌رهاند و نجات می‌دهد.
 Men min själ skall Gud förlossa      ifrån dödsrikets våld,  ty han skall upptaga mig.  Sela.
وقتی کسی دولتمند می‌گردد و به مال و دارایی او افزوده می‌گردد، شما آشفته نگردید،
 Frukta icke, när en man bliver rik,  när hans hus växer till i härlighet.
او در وقت مردن، دارایی خود را با خود به گور نخواهد برد.
 Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig,  och hans härlighet följer honom icke ditned.
اگرچه کسی از زندگی خود راضی باشد و دیگران او را به‌خاطر موفقیّتش بستایند،
 Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv,  ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,  så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte,  till dem som aldrig mer se ljuset.
امّا سرانجام خواهد مرد و به اجداد خود خواهد پیوست و دیگر روشنی را نخواهد دید.
 En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd,  hon är lik fänaden, som förgöres.
جاه و مقام کسی او را از مرگ نجات نمی‌دهد، بلکه او نیز خواهد مرد، همچنان‌که یک حیوان می‌میرد.