Psalms 77

Al Músico principal: para Jeduthún: Salmo de Asaph. CON mi voz clamé á Dios, Á Dios clamé, y él me escuchará.

För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.

Al Señor busqué en el día de mi angustia: Mi mal corría de noche y no cesaba: Mi alma rehusaba consuelo.

 Jag vill höja min röst till Gud och ropa;  jag vill höja min röst till Gud,      för att han må lyssna till mig.

Acordábame de Dios, y gritaba: Quejábame, y desmayaba mi espíritu. (Selah.)

 På min nöds dag söker jag Herren;  min hand är utsträckt om natten      och förtröttas icke;  min själ vill icke låta trösta sig.

Tenías los párpados de mis ojos: Estaba yo quebrantado, y no hablaba.

 Jag vill tänka på Gud och klaga;  jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar.  Sela.

Consideraba los días desde el principio, Los años de los siglos.

 Mina ögonlock håller du öppna;  jag är full av oro och kan icke tala.

Acordábame de mis canciones de noche; Meditaba con mi corazón, Y mi espíritu inquiría.

 Jag tänker på forntidens dagar,  på år som längesedan hava gått.

¿Desechará el Señor para siempre, Y no volverá más á amar?

 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel;  i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer,  och min ande skall eftersinna.

¿Hase acabado para siempre su misericordia? ¿Hase acabado la palabra suya para generación y generación?

 Skall då Herren förkasta evinnerligen  och ingen nåd mer bevisa?

¿Ha olvidado Dios el tener misericordia? ¿Ha encerrado con ira sus piedades? (Selah.)

 Är det då ute med hans godhet för beständigt,  har hans ord blivit till intet för alla tider?

Y dije: Enfermedad mía es ésta; Traeré pues á la memoria los años de la diestra del Altísimo.

 Har Gud förgätit att vara nådig  eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet?  Sela.

Acordaréme de las obras de JAH: Sí, haré yo memoria de tus maravillas antiguas.

 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid,  den Högstes högra hand är ej såsom förr.

Y meditaré en todas tus obras, Y hablaré de tus hechos.

 Jag vill prisa HERRENS gärningar,  ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;

Oh Dios, en santidad es tu camino: ¿Qué Dios grande como el Dios nuestro?

 jag vill begrunda alla dina gärningar  och eftersinna dina verk.

Tú eres el Dios que hace maravillas: Tú hiciste notoria en los pueblos tu fortaleza.

 Gud, i helighet går din väg;  vem är en gud så stor som Gud?

Con tu brazo redimiste á tu pueblo, Á los hijos de Jacob y de José. (Selah.)

 Du är Gud, en Gud som gör under;  du har uppenbarat din makt bland folken.

Viéronte las aguas, oh Dios; Viéronte las aguas, temieron; Y temblaron los abismos.

 Med väldig arm förlossade du ditt folk,  Jakobs och Josefs barn.  Sela.

Las nubes echaron inundaciones de aguas; Tronaron los cielos, Y discurrieron tus rayos.

 Vattnen sågo dig, och Gud,  vattnen sågo dig och våndades,  själva djupen darrade.

Anduvo en derredor el sonido de tus truenos; Los relámpagos alumbraron el mundo; Estremecióse y tembló la tierra.

 Molnen göto ut strömmar av vatten,  skyarna läto höra sin röst,  och dina pilar foro omkring.

En la mar fué tu camino, Y tus sendas en las muchas aguas; Y tus pisadas no fueron conocidas.

 Ditt dunder ljöd i stormvirveln,  ljungeldar lyste upp jordens krets,  jorden darrade och bävade.

Condujiste á tu pueblo como ovejas, Por mano de Moisés y de Aarón.

 Genom havet gick din väg,  din stig genom stora vatten,  och dina fotspår fann man icke. [ (Psalms 77:21)  Så förde du ditt folk såsom en hjord  genom Moses och Arons hand. ]