Psalms 77

I cried unto God with my voice, even unto God with my voice; and he gave ear unto me.

För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.

In the day of my trouble I sought the Lord: my sore ran in the night, and ceased not: my soul refused to be comforted.

 Jag vill höja min röst till Gud och ropa;  jag vill höja min röst till Gud,      för att han må lyssna till mig.

I remembered God, and was troubled: I complained, and my spirit was overwhelmed. Selah.

 På min nöds dag söker jag Herren;  min hand är utsträckt om natten      och förtröttas icke;  min själ vill icke låta trösta sig.

Thou holdest mine eyes waking: I am so troubled that I cannot speak.

 Jag vill tänka på Gud och klaga;  jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar.  Sela.

I have considered the days of old, the years of ancient times.

 Mina ögonlock håller du öppna;  jag är full av oro och kan icke tala.

I call to remembrance my song in the night: I commune with mine own heart: and my spirit made diligent search.

 Jag tänker på forntidens dagar,  på år som längesedan hava gått.

Will the Lord cast off for ever? and will he be favourable no more?

 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel;  i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer,  och min ande skall eftersinna.

Is his mercy clean gone for ever? doth his promise fail for evermore?

 Skall då Herren förkasta evinnerligen  och ingen nåd mer bevisa?

Hath God forgotten to be gracious? hath he in anger shut up his tender mercies? Selah.

 Är det då ute med hans godhet för beständigt,  har hans ord blivit till intet för alla tider?

And I said, This is my infirmity: but I will remember the years of the right hand of the most High.

 Har Gud förgätit att vara nådig  eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet?  Sela.

I will remember the works of the LORD: surely I will remember thy wonders of old.

 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid,  den Högstes högra hand är ej såsom förr.

I will meditate also of all thy work, and talk of thy doings.

 Jag vill prisa HERRENS gärningar,  ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;

Thy way, O God, is in the sanctuary: who is so great a God as our God?

 jag vill begrunda alla dina gärningar  och eftersinna dina verk.

Thou art the God that doest wonders: thou hast declared thy strength among the people.

 Gud, i helighet går din väg;  vem är en gud så stor som Gud?

Thou hast with thine arm redeemed thy people, the sons of Jacob and Joseph. Selah.

 Du är Gud, en Gud som gör under;  du har uppenbarat din makt bland folken.

The waters saw thee, O God, the waters saw thee; they were afraid: the depths also were troubled.

 Med väldig arm förlossade du ditt folk,  Jakobs och Josefs barn.  Sela.

The clouds poured out water: the skies sent out a sound: thine arrows also went abroad.

 Vattnen sågo dig, och Gud,  vattnen sågo dig och våndades,  själva djupen darrade.

The voice of thy thunder was in the heaven: the lightnings lightened the world: the earth trembled and shook.

 Molnen göto ut strömmar av vatten,  skyarna läto höra sin röst,  och dina pilar foro omkring.

Thy way is in the sea, and thy path in the great waters, and thy footsteps are not known.

 Ditt dunder ljöd i stormvirveln,  ljungeldar lyste upp jordens krets,  jorden darrade och bävade.

Thou leddest thy people like a flock by the hand of Moses and Aaron.

 Genom havet gick din väg,  din stig genom stora vatten,  och dina fotspår fann man icke. [ (Psalms 77:21)  Så förde du ditt folk såsom en hjord  genom Moses och Arons hand. ]